Hoppa till huvudinnehåll

Skogsbrukslärare: Mångsidigt skogsbruk viktigt - kalhyggesfritt fungerar inte alltid

Skog
Skogsägare har i dag många valmöjligheter när det gäller att sköta den egna skogen. Skog Bild: Nathalie Lindvall träd

Hållbar utveckling är viktig i dagens skogsbruksutbildning. Skogsbrukslärare hoppas på att kalhyggesfritt kontinuerligt skogsbruk och kalhyggen kommer att kunna leva sida vid sida inom skogsbruket i Finland.

Frågan om hurdant skogsbruk vi ska ha i Finland i dag diskuteras och debatteras just nu. Frågan har också varit aktuell under regeringsförhandlingarna.

Vi har pratat skogsbruk med dem som utbildar framtida skogsbruksingenjörer i Ekenäs. Britt-Marie Fagerström, Johnny Sved och Romi Rancken undervisar i skogsbruk vid yrkeshögskolan Novia i Ekenäs.

Tre personer, en kvinna och två män, framför ett blommande körsbärsträd.
Från vänster Romi Rancken, Britt-Marie Fagerström och Johnny Sved undervisar i skogsbruk vid Novia i Ekenäs. Tre personer, en kvinna och två män, framför ett blommande körsbärsträd. Bild: Helena Rosenblad / Yle Västnyland,Raseborg,Ekenäs,Yrkeshögskolan Novia,skogsbruk,skogsbruksingenjörer (utbildning),skogsbruksutbildning

Kalhyggen har blivit ett rött skynke för många. Men frågan är mer komplex än så, menar lärare i skogsbruk.

Kalhyggesfritt eller så kallat kontinuerligt skogsbruk är absolut inte en metod som passar på alla växtplatser, säger Britt-Marie Fagerström som har undervisat i skogsbruk i flera tiotals år.

- Det kan vara en perfekt metod där det är rätta förutsättningar, men det är på en väldigt liten del av skogsarealen.

Jag ställer mig mycket skeptisk till att man nu jobbar hårt för att man ska gå in i en annan fålla och förbjuda kalhyggen― Johnny Sved

Fagerström säger att kalhyggesfritt kontinuerligt skogsbruk är en komplicerad metod att tillämpa där det är mycket rotröta i granbestånd. Rotröta förekommer tyvärr rätt allmänt.

- På rätta ställen är det bra, men det är inte alla skogsmarkers metod, för då tappar vi nog i tillväxt. Då tappar vi i koldioxidbindning som också är väldigt viktig för hela klimatbekymret.

Johnny Sved vill se ett skogsbruk där båda metoderna används. Han talar helst om kontinuerlig beståndsvård versus kalhyggen.

Då skogslagen ändrades år 2014 blev båda metoderna jämlika. Till en början kritiserades det, men nu håller synsättet på att svänga.

- Jag ställer mig mycket skeptisk till att man nu jobbar hårt för att man ska gå in i en annan fålla och förbjuda kalhyggen. Jag förstår inte den tanken. Varför kan man inte ha båda jämsides?

Utmaningen för utbildningen är att vi ska kunna erbjuda utbildning och de som blir utbildade ska kunna ge råd till alla de här olika typerna av skogsägare― Romi Rancken

Romi Rancken betonar vikten av att tänka mångsidigt.

- Det som den liberaliserade skogslagen ger möjlighet till är att olika skogsägare kan och får sköta sin skog på olika sätt. Vissa människor vill spara sin skog och andra vill hugga ner den snabbare.

Han säger att det i bästa fall kan det leda till att vi får en stor diversitet i skötselmetoderna och att det i sin tur befrämjar biodiversiteten.

I utbildningen vid yrkeshögskolan Novia måste de lyfta fram alla olika aspekter.

- Det som då blir utmaningen för utbildningen är att vi ska kunna erbjuda utbildning och de som blir utbildade ska kunna ge råd till alla de här olika typerna av skogsägare.

Avohakuu siemenpuita
Avohakuu siemenpuita Bild: Jaani Lampinen/ YLE skogar,skogsbruk,skogsbruksmark,skogsplanering

Fagerström, Rancken och Sved hoppas att kalhyggen och kalhyggesfritt kontinuerligt skogsbruk kommer att leva kvar som skogsbruksmetoder också i framtiden.

Romi Rancken konstaterar att det egentligen handlar om betydligt fler än två metoder eftersom det finns flera olika variationer.

- Om man använder hela den här uppsättningen av metoder som då kan anpassas till skogsägare, till marken, till biodiversiteten, pengabehov och så vidare så har vi nog en bred verktygsback egentligen. Det kräver ju kunskap och den försöker vi ju erbjuda här.

Britt-Marie Fagerström pratar också om möjligheten till mellanmetoder, att det till exempel går att lämna litet fler naturvårdsträd i samband med kalhyggen om skogsägaren är intresserad.

Skogsavverkningsmaskin utför plockhuggning.
Skogsavverkningsmaskin utför plockhuggning. Bild: Jasmine Nedergård / Yle Skördare,Avverkning,skogsbruk,gallring (avverkning),Gallring (skogsbruk),Skogsmaskin,skogsavverkningsmaskin

I samband med kalavverkning sparar man alltid naturvårdsträd.

- Det är träd som blir stående som ska bli evighetsträd och blir död ved så att det inte blir helt tomt.

Skogen förnybar resurs

Johnnu Sved tror att vi kommer att ha båda metoderna. Han säger att den kontinuerliga beståndsvården har blivit vanligare delvis på grund av stormar i östra Finland.

- Jag tror att vi ska behålla det här att man kan använda båda metoderna och se var det är lämpligt och matcha det med skogsägarens mål.

Sved betonar att det är viktigt att komma ihåg att skogen är en förnybar resurs.

- Fast vi använder den nu så kommer den tillbaka och den förnyas.

Skogsmaskinen i skogen
Skogsmaskinen i skogen Bild: Yle/Stefan Paavola skogsbruk,stormskador,skogsmaskiner,skogsmaskinsförare,Skogsmaskin,gammelgård

Han berättar att vi år 1950 hade 1,5 miljarder kubikmeter virke i skogarna och att vi nu har drygt 2,2 miljarder.

- Under den här tiden på 70 år har vi använt över två miljarder kubikmeter. Så vi använder mera än vad det fanns i början och vi har mera kvar än när vi började.

Stor del skog skyddad

Nästan all skog i Finland certifieras och det innebär att man beaktar biodiversiteten och tar naturhänsyn då skogsmarken sköts, betonar Fagerström.

- I Finland är tolv procent av 20 miljoner hektar skogsmark strängt skyddad så vi är nästan bäst i Europa på det.

Fagerström betonar också att av de hotade arter som lever i skogar så har situationen inte ändrats utan de har hållits på nio procent.

Bättre för vissa hotade arter

Också Sved betonar att man jämsides med ekonomiskogsbruk också satsar mycket på naturvård i ekonomiskogar.

Han ger som exempel svartpraktbaggen som lever på aspar.

Tack vare att man började lämna naturvårdsträd har den gått från att tidigare vara rödlistad till att nu vara betydligt allmännare och inte alls längre lika hotad som tidigare.

- I skogarna har vi över hundra arter som har fått en bättre status och inte är lika hotade längre.

Omkullfallna träd
Granskog Omkullfallna träd Bild: Yle/Charlotte Vainio omkullfallna träd

Samtidigt medger han att det finns över hundra arter som har fått en negativare utveckling.

- Det tar tid i skogsbruket. När vi lämnar naturvårdsträd tar det 20 till 30 år innan de får effekt.

Han säger att vi kommer att se en effekt inom tio till 20 år.

- Vi lämnar särskilt viktiga naturtyper, fläckar i skogen som har extra hög biodiversitet. Samtidigt som vi har mera utnyttjande av skogen har man ändå kunnat bevara biodiversiteten.

Spår av hus på Gåsör
Lundskog. Spår av hus på Gåsör Bild: Yle/Sofia Lindahl lundskog,Ekenäs

Sved lyfter också fram att ungefär hälften av arterna som är hotade i skogsbruket finns i lundar.

- Lundarna täcker en till två procent av vår skogsareal och de lämnas utanför ekonomiskt skogsbruk.

Miljö och skog går hand i hand

Romi Rancken säger att miljöfrågorna inom skogsbruket alltid har legat honom nära hjärtat.

- Samtidigt ser jag på virkesproduktion som en mycket viktig del av Finlands ekonomi. Det är ett naturligt sätt att utnyttja en förnyelsebar naturresurs. Miljö och skog är samma sak, det är skogsmiljön vi ska ta hand om för olika ändamål.

Alla tre är överens om att de finländska skogarna i dag mår bra, men det finns också hotbilder för framtiden.

Jag tycker att det är jättefint att vi har fått möjlighet att stöda skogsägare som vill satsa på det här med skogsskydd― Britt-Marie Fagerström.

Britt-Marie Fagerström säger att den finländska skogen är en success story åtminstone när det gäller tillväxten som är större än någonsin.

- Ända sedan 1950- 60-talet så har vi alltid avverkat mindre än vad tillväxten har varit och tillväxten har ökat mycket trots att vi har använt skogarna så skogsskötseln har nog varit framgångsrik.

Privata skogsägare kan skydda sin skog

Det har också gjorts misstag och Fagerström nämner att man har tagit i för häftigt och dikat svaga torrmarker. Man håller nu på och restaurerar en del av de här markerna.

När det gäller biodiversiteten finns det ännu mycket att göra.

- Jag tycker att det är jättefint att vi har fått möjlighet att stöda skogsägare som vill satsa på det här med skogsskydd.

orörd gammal skog
orörd gammal skog Bild: Yle/Lone Widestam skog,Svinö (Borgå)

Speciellt i södra Finland där det inte finns lika mycket skyddade skogar som i norr finns det ett behov av att öka den skyddade skogsarealen.

- Om man äger en skog som är speciellt värdefull med tanke på biodiversiteten så kan man få ersättning för att låta den stå orörd och det blir på sätt och vis som ett virkessortiment.

Det har kunnat stå kring 50 skogsägare i kö för att få sina skogar värderade, säger Fagerström.

- Bara det finns pengar så får man ju hela tiden litet till av de här värdefulla pärlorna där det finns mycket biodiversitet.

Gynnar mångfald där man kan

Också Johnny Sved är i det stora hela nöjd med skogarna.

- Jag tror nog att våra skogar mår bra, vi har ett stort virkesförråd, vi har en bra tillväxt som är tryggad och vi kan ha en ekonomisk användning och glädjande nog så ökar biodiversiteten inom vissa aspekter.

Man framför blommande körsbärsträd.
Johnny Sved Man framför blommande körsbärsträd. Bild: Helena Rosenblad / Yle Västnyland,Raseborg,Ekenäs,Yrkeshögskolan Novia,skogsbruk,skogsbruksingenjörer (utbildning),skogsbruksutbildning

Han upplever att man lätt kritiserar ett skogsbruk som man använde på 1970-talet.

- Det har hänt mycket sedan dess inom praktiskt skogsbruk. Metoderna har ändrat och man tar mycket mera i beaktande. I dag är det en regel att man gynnar mångfald när man kan.

Granbarkborren ett stort hot

Romi Rancken håller med om att skogen mår bra, men han frågar sig hur den kommer att må i framtiden och lyfter fram ett stort insekthot som finns i gamla granskogar som många vill spara.

- Det är granbarkborrar som angriper äldre granar och lätt börjar sprida sig ohämmat efter en stormskada, till exempel som vi hade på Åland nyligen.

Man framför blommande körsbärsträd.
Romi Rancken Man framför blommande körsbärsträd. Bild: Helena Rosenblad / Yle Västnyland,Raseborg,Ekenäs,Yrkeshögskolan Novia,skogsbruk,skogsbruksingenjörer (utbildning),skogsbruksutbildning

Om virket inte mycket snabbt fås bort från skogen finns det risk att det läggs stora mängder insektägg i stammarna och att granbarkborrarna sedan i sin tur angriper levande granar.

- Det här är kanske det största hotet just nu som redan har börjat förverkligas.

Beroende på hur klimatet förändras och om det blir mera stormar kan det också enligt Rancken vara andra skadeinsekter på kommande.

- Just nu vill jag väl ändå påstå att vi har ett av de bäst skötta skogsbruken i världen. Den här kunskapen är kanske något vi kunde exportera ännu mer än vad vi redan gör i dag.

"Välskötta skogar bästa klimatgärningen"

Britt-Marie Fagerström är mycket bekymrad över skogsbrukets image i Finland i dag.

- Jag tycker att det har blivit så mycket negativt i media om skogsbruket att man kanske får en uppfattning att den som rör sin skog är någon sorts bov.

Hon hoppas att människor skulle förstå att välskötta skogar är den bästa klimatgärningen.

Kvinna framför blommande körsbärsträd.
Britt-Marie Fagerström Kvinna framför blommande körsbärsträd. Bild: Helena Rosenblad / Yle Västnyland,Raseborg,Ekenäs,Yrkeshögskolan Novia,skogsbruk,skogsbruksingenjörer (utbildning),skogsbruksutbildning

Romi Rancken lyfter fram att skogsbruk sist och slutligen handlar om människor.

Det är visserligen viktigt att känna till skogarnas ekosystem, men det handlar också om människor.

- Människan är viktig och det måste vi komma ihåg i vår egen utbildning att det inte bara handlar om marklära och ekologi utan att det är människan och kommunikationen mellan människor som är fantastiskt viktig också inom skogsbruket.

Skogen väcker alltid känslor

Skogen och det som människor gör i och med skogen väcker ofta starka känslor.

Romi Rancken tror att vi på något sätt är evolutivt knutna till naturen som hos oss till stor del består av skog.

- Det här syns ju också i olika rehabiliteringsambitioner där man nuförtiden använder skogen som en rehabiliteringsmiljö och det säger ju någonting om dess betydelse.

Johnny Sved tror att det väcker känslor beroende på vad vi gör med skogen.

- När vi gör en förnyelseyta och tar bort de mesta av träden så är det en enorm förändring i landskapet och det kan då kännas litet skrämmande.

Britt-Marie Fagerström tror att människor är rädda för förändringar vill ha det som det alltid har varit.

- Man vet inte riktigt processerna och hur snabbt det går och vad som händer. Jag tror att det är brist på kunskap som gör att man blir motståndare till förändring.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland