Hoppa till huvudinnehåll

Fem orsaker till att Sverige är bäst på att sysselsätta invandrare - staten tog över ansvaret och också mammor uppmuntras jobba

En polis står och pratar om sitt yrke med ett par kvinnor i slöjor.
Under evenemanget Järvaveckan i Stockholm berättade representanter för olika yrken om sitt jobb speciellt för invandrare. Evenemanget gick av stapeln i slutet av juni. En polis står och pratar om sitt yrke med ett par kvinnor i slöjor. Bild: Mike Toivonen invandring,Järvaveckan,polisen

När man jämför de nordiska ländernas siffror över sysselsättningen av invandrare finns det ett land som utmärker sig betydligt: Sverige. Orsakerna kan kokas ner till fem punkter.

Sverige har lyckats sysselsätta sina invandrare snabbare än grannländerna oberoende vilket land personerna kommer ifrån. Det gäller också invandrarnas barn, alltså andra generationens invandrare.

Sysselsättningsgraden för personer födda utomlands i procent för år 2016. Sverige: afrika 50, asien 53. Norge: afrika 46 asien 56. Danmark: afrika 46 asien 50. Finland afrika 38 asien 43.
Bild: Harri Vähäkangas/ Yle Sysselsättningsgraden för personer födda utomlands i procent för år 2016. Sverige: afrika 50, asien 53. Norge: afrika 46 asien 56. Danmark: afrika 46 asien 50. Finland afrika 38 asien 43. Bild: Harri Vähäkangas invandring

De färskaste siffrorna som är jämförbara är från år 2016.

År 2015 sökte 160 000 personer asyl i Sverige. Andelen sysselsatta invandrare från Asien är låg eftersom största delen av de som sökte asyl kom från Syrien, Afghanistan och Irak.

Men vilken är förklaringen till att Sverige är bättre på att sysselsätta invandrare än Finland? Kunde vi ta modell av landet?

Vi gjorde upp en lista på fem punkter på basis av intervjuer med specialister.

Värt att notera är, att utöver punkterna, så har Sverige en bättre ekonomisk situation och en mindre arbetslöshetsgrad för hela befolkningen än Finland. Sverige har också en lång tradition av arbetskraftsinvandring.

1. Staten har ansvaret istället för kommunen

Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson berättar att invandrare hittar sin plats i arbetslivet dubbelt så snabbt som tidigare.

Målet är att en person som kommer till Sverige skulle få jobb inom två år, men dit har landet ännu bit kvar att gå.

Tre sjuksköterskor står vid ett bord och läser ur ett häfte omgivet av arbetsredskap.
Sjukskötaren Suzanne Kaneza (längst till vänster) flydde till Sverige undan kriget i Burundi. Hon har nu jobbat i sju år med ett yrke som motsvarar hennes utbildning vid Nacka sjukhus. I början ställde ett vanligt butiksbesök till med problem för henne, i dag klarar hon facktermerna i sitt jobb på svenska. Tre sjuksköterskor står vid ett bord och läser ur ett häfte omgivet av arbetsredskap. Bild: Mike Toivonen sjukskötare,invandring

En av de viktigaste åtgärderna för att få invandrarna ut i arbetslivet var att flytta ansvaret från kommunerna till staten. Verksamheten blev på så sätt mer strategisk och balanserad oberoende av var i landet man befann sig.

2. De som vill ha jobb får såväl morot som piska

Enligt Sveriges statsminister Stefan Löfven kan man inte ha olika sysselsättningsmål för personer av olika etnicitet.

Ifjol var ändå skillnaden på sysselsättningsgraden bland infödda svenskar och invandrare 16,4 procentenheter. Sysselsättningsgraden för de som fötts annanstans än i Sverige växer ändå snabbare än för de som är infödda svenskar.

Det finns en hel del stöd att få som invandrare då man försöker ta sig in på arbetsmarknaden. De som försöker få jobb kan gå språkkurser, får yrkesutbildning, praktik- samt arbetsplatser där staten erbjuder lönesubventioner till arbetsgivaren.

Stefan Löfven står och talar på en scen framför en skärm med texten "Järvaveckan".
Sveriges statminister Stefan Löfven lät bli att besöka Almedalsveckan och deltog istället i Järvaveckan som riktar sig till invandrare. Stefan Löfven står och talar på en scen framför en skärm med texten "Järvaveckan". Bild: Mike Toivonen Järvaveckan,Stefan Löfven

Helt gratis är det ändå inte - staten ställer nog krav på den människa som får hjälp.

- Om staten erbjuder till exempel utbildning för ett visst yrke, måste man verkligen dyka upp på lektionerna. Om man inte gör det, förtjänar man inte vår hjälp, säger Stefan Löfven.

Om en person inte fyller sin del av överenskommelsen får hen först en varning. Efter det kan hen gå miste om sitt finansiella stöd tillfälligt och som en sista åtgärd permanent.

3. Stöden ges till individer, inte till hushåll

Då kommunerna höll i integrationen betalades stöden till hushållen, inte till enskilda människor.

- När stöden går till enskilda personer går det också att ställa krav på dessa peroner, förklarar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

På det här sättet går det också lättare att sporra till exempel mammor att ta sig ut i arbetslivet.

En sjuksköterska i klädd arbetsuniform står och inspekterar en pillerkarta i sin hand. I andra handen har hon en förpackning med mediciner.
Den viktigaste förutsättningen för att invandre ska komma in i arbetslivet är att de lär sig svenska, anser sjuksköterskan Suzanne Kaneza. En sjuksköterska i klädd arbetsuniform står och inspekterar en pillerkarta i sin hand. I andra handen har hon en förpackning med mediciner. Bild: Mike Toivonen invandring,Sjuksköterska

Enligt Johansson är det viktigt att både män och kvinnor deltar i byggandet av det nya livet i Sverige i samma utsträckning. Tidigare när kvinnorna kunde stanna hemma länge med sina barn hamnade de i en ond cirkel.

- Tidigare fick familjer där man till exempel hade en 3-åring och en 5-åring samma understöd som familjer som hade en liten nyfödd bebis. Nuförtiden får familjerna föräldradagpenning under en kortare tid, vilket har lett till att barnen går till dagis och lär sig svenska, säger Johansson.

4. Sverige satsar på att hitta dem som fallit mellan stolarna

Segregering, alltså när det uppstår områden som till stor del skiljer åt befolkningsgrupper, är vanligare i Sverige än i Finland. Det finns stadsdelar i speciellt Stockholm, Göteborg och Malmö där majoriteten av befolkningen är utrikesfödda.

En kvinna med slöja poserar brevid sitt barn som sitter i en barnvagn med ryggen mot kameran.
Järvaveckan som ordnades i Sånga kunde i år erbjuda över 2 000 arbetsplatser riktade till personer med invandrarbakgrund. En kvinna med slöja poserar brevid sitt barn som sitter i en barnvagn med ryggen mot kameran. Bild: Mike Toivonen Järvaveckan

I dessa statsdelar jobbar myndigheter vars uppgift är att söka upp arbetsföra personer som vill jobba, men som av någon anledning hamnar utanför arbetslivet.

Ofta handlar det om just kvinnor som stannat hemma.

- Det finns en stor andel kvinnor som vill ut i arbetslivet men deras makar tycker inte att det är så viktigt. Eller sen har dom till exempel en svärmor som tycker att det inte är passande för en kvinna att jobba, förklarar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

5. Sverige satsar på att dra nytta av invandrarnas kunskaper

I Finland görs många liknande åtgärder som i Sverige berättar migrationsdirektör Sonja Hämäläinen på Arbets- och näringsministeriet.

Skillnaden är att åtgärderna görs i större utsträckning i Sverige.

Dessutom halkar Finland enligt Hämäläinen också efter på vissa punkter. Kunskaper som finns kommer inte till användning.

- Vår arbetsmarknad och vårt utbildningssystem vet inte hur de drar nytta av kunskaperna invandrarna har. Vi borde effektivera igenkännandet av sådant kunnande, säger Hämäläinen.

Sonja Hämäläinen kesäisessä puistossa.
Migrationsdirektör Sonja Hämäläinen har rest till Sverige med sina kollegor för att bekanta sig med hur vårt grannland sysselsätter invandrare. Sonja Hämäläinen kesäisessä puistossa. Bild: Nella Nuora / Yle arbets- och näringsministeriet,invandring,Sonja Hämäläinen

Björn Sjögren som är VD för det privata vårdbolaget Capio Geriatrik i Nacka utanför Stockholm berättar att deras företag lägger alla på samma startlinje i rekryteringen.

- Om en invandrad person har tillstånden som krävs för att jobba som sköterska eller läkare i Sverige så tvekar vi inte att anställa hen. Beslutet görs på basis av helt vanliga kriterier såsom personlighetstest och arbetserfarenhet, säger Sjögren.

Han betonar att patienternas säkerhet är första prioritet.

- Språkkunskaper är viktiga för att trygga patientens säkerhet. Det händer också att vi betalar deltagaravgiften i kurser i muntlig kommunikation om till exempel patienter med dålig hörsel upplever att någons brytning gör det svårt att förstå.

Nästa steg ett år bort

Den svenska regeringen och arbetsmarknadsparterna har en plan för nästa steg i sysselsättningen av invandrare och långtidsarbetslösa. Strategin stavas etableringsjobb.

En arbetsgivare som erbjuder etableringsjobb får arbetstagarens halva lön ersatt av staten.

Arbetsgivaren betalar under hälften av kostnaderna för den anställda, men förbinder sig samtidigt att erbjuda till exempel språkundervisning och yrkesundervisning till den anställda.

Stora synonymordboken.
Arbetsgivare som förbinder sig vid etableringsjobbmodellen kan erbjuda till exempel språkkurser åt arbetstagaren. Stora synonymordboken. Bild: Yle/Hedda Jakobsson synonym

Etableringsjobben ska råda bot på att det i vissa branscher är brist på arbetskraft samtidigt som medborgare går sysslolösa.

Planen är ute på remissrunda. De största frågetecknen är ifall etableringsjobben kan erbjudas av bemanningsföretag eller genom företag som inte följer kollektivavtalen.

I fall remissrundan bär frukt kan en stor del av de 10 000 långtidsarbetslösa invandrarna få en ny chans att komma in i arbetslivet.

Om allt går enligt planerna ska etableringsjobben börja erbjudas om ett år, i juli 2020.

Artikeln är en översättning av Kai Jaskaris artikel om sysselsättningen av invandrare för Yle Uutiset

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes