Hoppa till huvudinnehåll

Även vuxna utsätts för gromning i syfte att utnyttjas sexuellt: "Problemet långt större än vi tror", säger expert på Befolkningsförbundet

Taiteellinen kaksoismuotokuva miehestä ja naisesta makaamassa mustan harson keskellä.
Taiteellinen kaksoismuotokuva miehestä ja naisesta makaamassa mustan harson keskellä. Bild: Selenit / Shutterstock.com parförhållande,Vaakakapina,Jenny+,upplösning av samboende

Det är inte enbart barn som utsätts för gromning, det händer även vuxna. Förövaren etablerar då en känslomässig kontakt med det utsedda offret med avsikt att senare utnyttja personen sexuellt. Ofta är förövaren i någon slags maktposition vilket gör att offret har svårt att dra sig ur.

Gromning är något som man oftast hör talas om då det gäller barn som blir "gromade" av vuxna, alltså processen när vuxna personer tar kontakt med barn i sexuellt syfte.

Detta sker ofta online, men kan också ske på andra sätt.

Man kan beskriva gromning som en långsam, metodisk och avsiktlig process av manipulation som leder till att den ena parten blir ett offer med avsikten att utnyttjas sexuellt.

Andelen vuxna som blir utsatta för gromning är "större än vi anar", tror Heli Vaaranen som är psykoterapeut och ledande expert inom parrelationer på Befolkningsförbundet, alltså Väestöliitto.

- Ingen kan ge exakta siffror, men det blir hela tiden vanligare. Samhället blir allt mer sexualiserat och genom internet har de som är ute efter någon att utnyttja allt fler möjligheter att hitta sina offer.

Men, poängterar Vaaranen, detta sker inte enbart via nätet.

Också på till exempel arbetsplatser eller i andra "samhälleliga situationer" där personer har makt över andra, kan det finnas risker för gromning.

Kolumnisti Heli Vaaranen.
Heli Vaaranen är psykoterapeut och ledande expert inom parrelationer på Befolkningsförbundet, Väestöliitto. Hon anser att fenomenet "vuxengromning" har fått allt för lite uppmärksamhet med tanke på hur mycket det förekommer. Kolumnisti Heli Vaaranen. Bild: Leila Oksa / Yle Heli Vaaranen

Finns vissa riskgrupper

Vaaranen säger att vem som helst kan bli utsatt för gromning men att det finns vissa riskgrupper.

De som är särskilt sårbara är ensamma, fattiga, de som har behov av någon slags hjälp, de saknar kanske bostad, mat eller jobb.

- Typiskt är att de känner ett behov av någon som bryr sig och ger beröm.

Också personer med psykisk ohälsa utgör en riskgrupp.

De lever ett slags dubbelliv och de har något som offret inte har, det vill säga en god social ställning

Enligt Vaaranen är de flesta som utsätter en annan för gromning, narcissister. De kan vara antisociala och ofta i någon slags maktposition.

De döljer sin mörka sida för andra och anses ofta av omgivningen vara en "respektabel medborgare".

De är ofta också relativt mycket äldre än sina offer.

Förutom att tillfredsställa de egna behoven, har förövaren även ett makt- eller hämndbegär.

- De lever ett slags dubbelliv och de har något som offret inte har, det vill säga en god social ställning. Det ger dem medel att utnyttja andra.

Vaaranen påminner om att då någon manipulerar en annan att ställa upp på sexuella akter, är det alltid fråga om utnyttjande.

Kärlek eller gromning?

Det kan vara svårt att bedöma var gränsen går mellan att vara involverad i en romantisk relation med någon jämfört med att vara utsatt för gromning.

- I början känns det säkert som en romantisk relation. Typiskt är löften om äktenskap och barn, vilket får offret att tro att det verkligen är fråga om äkta kärlek.

Men i något skede börjar offret känna obehag, även moraliskt. Man känner att man inte kan säga nej, och kan inte ta sig ur situationen.

I det skedet borde varningsklockorna börja ringa, konstaterar Vaaranen.

Gromning kan alltså vara väldigt svår att skilja från romantik. Typiskt för en relation där ena parten är utsatt för gromning är dessutom att man tror att man är i en relation där samtycke råder.

Man har då under en period av manipulation kommit att acceptera den eventuellt skadliga relationen som har blivit normaliserad.

Vissa steg i processen är karaktäristiska då det gäller vuxna som blir utsatta för gromning, visar forskning.

Relationen börjar med vänskap. Den till synes oskyldiga vänskapen får offret att lita på förövaren och se på hen som en mentor, välgörare, med ett romantiskt intresse eller som en vän.

Förövaren använder sig ofta av tjänster och löften för att bygga förtroende.

- Det är inte ovanligt att förövaren får offret att känna att hen är skyldig den andra något, vilket gör det svårt att säga nej efteråt och man känner sig tvungen att ställa upp på de krav som ställs.

Efter att offret börjat lita på förövaren isoleras offret och kontakt med närstående klipps av eller förbjuds. Detta gör offret beroende av relationen och offret börjar bete sig olikt sig själv.

- Man börjar göra sådant man annars inte skulle göra, ens försvars- och skyddsmekanismer sviker.

Händer håller i mobiltelefon
Precis som barn som utsätts för gromning, kan även vuxna utsättas för det, till exempel via nätet. Offret manipuleras så att deras försvars- och skyddsmekanismer till slut sviker, och då har förövaren full kontroll över offret. Händer håller i mobiltelefon Bild: Mostphotos telefoner,smarttelefoner,mobiltelefoner,Mobiltelefoner och -apparater,Mobiltelefon

Ambivalent beteende

Hemlighetsmakeri är karaktäristiskt för gromning. Förövaren övertalar offret att hålla relationen eller det som händer i relationen, hemligt.

Förövaren kan vara en främling eller en bekant, till exempel en släkting eller vän.

Då förövaren har kontroll över relationen och situationen och fått offret att "hålla tyst", kommer den sexuella relationen in i bilden, säger Vaaranen.

I början känns det säkert som en romantisk relation. Men i något skede börjar man känna obehag, även moraliskt

De som har erfarenhet av den här typen av förövare berättar att relationen börjar med positiv förstärkning: hen hyllar offret, slår på stora charmen och visar falsk sympati.

Negativa förstärkningen består i sin tur av tjat och gnäll, skrikande, kyligt eller tyst bemötande, hot, skrämseltaktik, svordomar, känslomässig utpressning, gråt och lek med offrets känslor.

Offret börjar då undvika konfrontationer och det sker en normalisering i relationen.

Vaaranen säger att det är typiskt att offret känner skam, ångest och obehag över sitt eget deltagande, och därför är tröskeln hög för att avslöja förövaren för omgivningen.

- Man tänker att det är ens eget fel, men man skall glömma skam och skuld och söka hjälp hos polisen eller på vårdinrättningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle