Hoppa till huvudinnehåll

Laserstrålar och gummiormar: Så här fungerar Harabacka väderstation i Borgå

En ung kvinna står invid ett mätinstrument som ser ut som en mjölkbytta i metall.
Minna Huuskonen visar hur man gör för att komma åt instrumentet som mäter mängden nederbörd. Metallremsorna runt byttan är till för att skydda mot blåst så att regn och snö hamnar i behållaren. En ung kvinna står invid ett mätinstrument som ser ut som en mjölkbytta i metall. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,väderstationer,mätinstrument,Meteorologiska institutet,Harabacka väderstation

Särskilt så här i semestertider vill många hålla koll på vädret. Men har du någonsin funderat på hur en väderstation riktigt fungerar? Det tog vi reda på.

Om du klickar in dig på Meteorologiska institutets webbplats eller knäpper upp väderappen och letar på dagens väder i Borgå, ser du hurdant vädret är vid Harabacka väderstation just nu.

Flera mätinstrument i metall står på en gräsmatta.
Harabacka väderstation. Flera mätinstrument i metall står på en gräsmatta. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,väderstationer,mätinstrument,Meteorologiska institutet,Harabacka väderstation

Stationen ligger på räddningsverkets gård i Kungsporten. Utspridda över en liten gräsplätt står en massa olika märkliga observationsinstrument av metall.

Minna Huuskonen som är gruppchef vid Meteorologiska institutet visar oss runt.

Laserstrålar och ljudvågor

Ett av instrumenten ser ut som en gammaldags mjölkbehållare.

- På behållarens botten finns en våg som väger nederbördsmängden, berättar Huuskonen.

Sedan omvandlas gram till millimeter och vips vet vi mängden nederbörd. De olika instrumenten använder en hel del olika algoritmer för att få ut information av de data som uppmäts.

Ett annat instrument, ceilometern, skickar en tunn laserpuls rakt upp i luften.

Ett avlångt mätinstrument i metall står på en gräsmatta.
Ceilometern. Ett avlångt mätinstrument i metall står på en gräsmatta. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,väderstationer,mätinstrument,Meteorologiska institutet,Harabacka väderstation

När lasern stöter på vattendroppar i moln studsar den tillbaka, och det går att räkna ut hur högt molnen befinner sig och hur tätt moltäcket är.

En tredje metallgrunka, bestående av en stolpe med en utskjutande arm, håller koll på snödjupet genom att skicka en ultraljudsstråle ner mot marken.

Bredvid den långa raden av olika metallinstrument står en 16 meter hög stolpe. På toppen finns fyra metallpiggar.

- Det är en akustisk vindsensor. Den mäter vindens hastighet, och från vilket håll det blåser. Man kunde ju förvänta sig att det skulle finnas någon vimpel på toppen som snurrar i vinden, men den här fungerar med hjälp av ultraljud, berättar Minna Huuskonen.

En lång stång med piggar uppe på änden.
Anemometerns topp. En lång stång med piggar uppe på änden. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,väderstationer,mätinstrument,Meteorologiska institutet,Harabacka väderstation

Den akustiska sensorn sänder ultraljud från en sändarpigg till en mottagarpigg. Sedan mäter instrumentet, anemometern, hur ljudvågorna påverkas av vinden.

Om det till exempel tar längre än normalt för ljudet att nå mottagarpiggen så vet man att det är motvind.

Fåglar och kabelgnagare

- Jag brukar tycka att den här ser ut som ett möss, säger Huuskonen och visar upp en liten mojäng på marken under snömätaren.

"Mösset" är en sensor som mäter markens temperatur. Den informationen hjälper till exempel jordbrukare att hålla koll på hur grödorna mår om våren när det ännu kan vara kallt om nätterna.

En kvinna står på huk utomhus bredvid ett litet mätinstrument.
"Mösset", sensorn som mäter hur varm marken är. En kvinna står på huk utomhus bredvid ett litet mätinstrument. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,väderstationer,mätinstrument,Meteorologiska institutet,Harabacka väderstation

En liten orm huserar i mätinstrumentet som räknar ut sikt. Det är till all tur bara en leksaksorm av gummi som man har bundit fast i metallstolpen för att avskräcka fåglar från att bygga bon.

- Sensorerna utstrålar värme, och det tycker ju småfåglarna om, förklarar Huuskonen.

Instrumentet mäter med hjälp av infrarött ljus hur mycket av olika partiklar det finns i luften och kan på basis av det räkna ut hur bra sikten är.

En leksaksorm i gummi hänger från ett metallrör.
Gummiormen ska skrämma bort fåglar som annars skulle kunna få för sig att bygga bo inne i sensorerna. En leksaksorm i gummi hänger från ett metallrör. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,väderstationer,mätinstrument,Meteorologiska institutet,Harabacka väderstation

Hittills har väderstationen i Harabacka klarat sig undan både fåglar, hjortar och harar och man har inte behövt inhägna den.

På andra ställen i landet har man däremot haft problem med harar som gnager på löst hängande kablar och i Lappland händer det att renar smakar på dem.

Bidra med egna väderobservationer

De olika observationsinstrumenten är fastkopplade med en centralenhet. Med tio minuters mellanrum skickar den observationsdata till Meteorologiska institutet.

Samtidigt uppdateras uppgifterna i väderappen i din mobil och på Meteorologiska institutets webbplats.

Ett mätinstrument i metall står på en gräsmatta. Mätinstrumentet ser ut som ett metallrör som det sticker ut ett annat metallrör ifrån.
Snömätaren. Under instrumentet har man satt ut en fyrkantig bit konstgjort gräs. Det hindrar en eventuellt vildvuxen gräsmatta från att störa mätningarna. Sensorn vet nämligen inte skillnad på ogräs och snö. Ett mätinstrument i metall står på en gräsmatta. Mätinstrumentet ser ut som ett metallrör som det sticker ut ett annat metallrör ifrån. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,väderstationer,mätinstrument,Meteorologiska institutet,Harabacka väderstation

Informationen från väderstationerna används också i olika tjänster för till exempel flyg- och vägtrafiken. Dessutom används väderobservationerna för statistik och forskning samt som grund för väderprognoser.

Väderstationen i Harabacka är en av sammanlagt 180 dylika som finns utspridda i hela landet. Stationen fungerar helt automatiskt, men apparaterna ska förstås underhållas nu som då.

Här kan du läsa mer om de olika observationsinstrumenten och här hittar du allmän information om väderstationerna.

Hagel.
Till exempel lokala hagelskurar eller träd som fallit omkull på grund av blåst är bra att rapportera via väderappen. Det hjälper meteorologer att veta vad som händer på lokal nivå. Väderstationerna ligger ändå ganska långt ifrån varandra. Hagel. Bild: Yle/Jonas Blomqvist hagelskur

Du kan också skicka in egna väderobservationer via Meteorologiska institutets väderapp. De hjälper till exempel meteorologer att utfärda lokala vädervarningar.

Här hittar du mer information om hur du kan göra (på finska) och här hittar du ett pressmeddelande om saken (på finska).

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland