Hoppa till huvudinnehåll

Nu ska guldet äntligen komma – Wilma Murtos bästa stavkompis är samtidigt bittraste rivalen i EM-finalen: ”Jag kan inte hoppas på det bästa för henne”

Wilma Murto ler, 2016.
Wilma Murto klarar av att le också under tävling. Här med f.d. träningskompisen Minna Nikkanen. Wilma Murto ler, 2016. Bild: Yle/Tomi Hänninen Wilma Murto

Efter skrämselhicka på inledningshöjden kravlade sig Wilma Murto vidare till stavfinal i U23-EM i friidrott i Gävle. För att nå guldet hon saknar i sitt sista juniormästerskap måste hon besegra kära konkurrenten Angelica Moser.

Munnen går i ett, och skulle den svenska publiken inte hålla hyggligt med låda i fredagskvällen skulle man höra skratten hundra meter bort.

Wilma Murto går omkring och pratar med konkurrenter till höger och vänster efter – och till och med under – stavkvalet i Gävle.

– Man börjar känna tjejerna så pass bra vid det här laget att man nog alltid hittar saker att prata om, säger Murto glatt till Yle Sporten efteråt.

Murto undvek fiasko genom att klara ingångshöjden 415 i det tredje försöket. Efter att hon sedan studsat över följande höjd 425 i första och säkrat finalplatsen släpper tävlingsnerverna och den sociala biten tar över.

– Vi stod där med Moser som jag känner bäst och snackade om att vi åkt runt på de här tävlingarna tillsammans nu i en herrans massa år. I praktiken alla juniormästerskap sedan 2013, berättar Murto om sin främsta diskussionspartner på hopplatsen.

Vänner utanför – rivaler i tävling

Moser heter Angelica i förnamn och är samtidigt Murtos största konkurrent i söndagens final. Schweiziskan har gjort en bländande juniorkarriär och tagit guld i bland annat U20-EM, U20-VM och U23-EM senast det begav sig 2017.

– Det var just vår lite märkliga relation vi pratade om. Utanför banan kommer vi jättebra överens och pratar också om allt möjligt som inte har med idrott att göra, men i tävling kan man inte riktigt hoppas på det bästa för den andra, säger Murto med ett skratt.

Skip Instagram post

– Angelica har tagit fast hur många guld redan och jag har stannat på två brons, och det grämer nog mig. Så jag sa till henne att ’du har ju vunnit varje gång, nu ska jag inte låta dig ta det’. Och hon köpte resonemanget, så får se hur det går.

Så hon lovade dig guldet?

– Nå, kanske inte riktigt. Och inte skulle jag godkänna det heller, att hon bara skulle skänka mig guldet. Nog ska vi båda kämpa om det med näbbar och klor.

Psyket testas

Men det var alltså nära att det inte alls skulle blivit någon final för Wilma Murto. Europatvåan (bakom Moser) rev två gånger på ingångshöjden och orsakade finländska friidrottsvänner skrämselhicka.

Och sig själv också, för den delen.

– Inte kan det hjälpas, nog blir man nervös i det läget. Men de här kvalen är överlag främst test på hur man klarar av att kontrollera psyket, förklarar Salon Vilpas-hopparen som även redan deltagit i sex seniormästerskap.

– Man får inte gå saker i förväg, utan helt och hållet fokusera på grundsaker. Man måste hålla de egna tankarna i styr så de inte börjar skena iväg. Jag försöker prata positiva saker med mig själv och det hjälper.

Wilma Murto hoppar stav, Sverigekampen 2016.
Måste hålla koncentrationen. Wilma Murto hoppar stav, Sverigekampen 2016. Bild: Yle/Tomi Hänninen Wilma Murto

Murto hoppade sitt årsbästa 451 under en tävlingsresa i Australien redan i januari och hennes bästa resultat i den inhemska sommaren är 445.

De lyckade hoppen på 415 och 425 i Gävle hörde enligt Murto till säsongens säkraste.

– De lämnade en väldigt god känsla. Det kändes överlag ganska stabilt, även om jag klarade ingångshöjden först i tredje. På något sätt känner jag optimistisk inför söndagen.

Endast guld duger

På söndag väntar stavfinalen, där Murto ställs mot Moser och de övriga toppnamnen.

Murto, som bytt tränare två gånger under det senaste knappa året, sade i Sportlivs intervju några veckor före EM att hon inte tänker nöja sig med något annat än guld, trots det stormiga året och de bristfälliga förberedelserna.

Det håller hon fast vid.

– Framför allt när det här är mina sista juniortävlingar, så vill jag inte lägga något tak på mina mål. Jag ska göra allt för att medaljen blir så ädel som möjligt, säger juniorvärldsrekorddamen.

– Men det handlar igen om att kontrollera psyket. Jag kan min kropp och känner att jag är kapabel att prestera bättre än jag gjort hittills i sommar. Men vill jag ha guldet räcker det inte att tangera mitt årsbästa, jag måste en bra bit högre. Nu gäller det bara att bevisa för alla, inte minst mig själv, att det finns där någonstans.

Läs mera:

Skrämmande och obehagligt – men Wilma Murto vet att hon måste våga ta smärtsamma beslut: "Först senare har jag insett att det var ganska vågade drag"

En kaotisk vardag mötte stavhopparen Wilma Murto efter det plötsliga språnget in i rampljuset. Efter åren i limbo kan hon inte längre leva på gamla meriter. I Sportliv berättar juniorvärldsrekordtjejen om våren som flöt förbi i en dimma, de radikala men oundvikliga förändringarna – och det nyfunna lugnet.

Läs mera:

Krista Tervo, U23-EM 2019.

Krista Tervo mycket besviken efter medaljmiss i U23-EM – HIFK-löparen Lotta Kemppinen nöjd sexa på 100 meter

Statistiktrean Krista Tervo lyckades inte matcha sitt färska finländska rekord i damernas släggfinal i U23-EM i Gävle. Tervos längsta kast i finalen mätte 63,82 och berättigade till en sjätte plats. I damernas 100-metersfinal överraskade Lotta Kemppinen positivt med en sjätte plats.

Läs mera:

Helena Leveelahti, junior-VM 2018.

Mästerskap är lönen för alla fällda svettdroppar – EM-finalisten Väänänen: ”Fantastiskt att här få göra det man verkligen älskar”

Helena Leveelahti var frustrerad efter diskusfinalen i U23-EM i friidrott i Gävle. Släggfinalisten Kiira Väänänen kunde däremot njuta för fulla muggar trots missade slutomgångar. Wilma Murto var nära katastrof i stavkvalet.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport