Hoppa till huvudinnehåll

Strikta språkkrav ställer hinder för kompetenta inom varvsindustrin - företagen har väldigt olika policy

Sjösättning av Mein Schiff 5 januari 2016
Sjösättning av Mein Schiff 5 januari 2016 Bild: Yle/ Nora Engström meyer turku

Att utländska personer som är utbildade inom varvsindustrin kan ha svårt att få jobb i Finland beror ofta på bristande kunskaper i finska – företagen har olika krav när det gäller språkkunskaper.

Dragan från Kroatien kontaktade Yle Åboland för att han ville veta varför det är så svårt för honom att få jobba i Finland.

Han jobbar just nu i Göteborg där han får normal svensk lön och tas emot med öppna armar.

Vy över Göteborgs hamn.
Göteborgs hamn Vy över Göteborgs hamn. Bild: Mostphotos Göteborg,Göteborgs hamn

Dragan jobbade på Åbovarvet Meyer i Åbo som anställd hos den kroatiska underleverantör som då hade kontrakt med Meyer. Men när kontraktet tog slut, fick han inte längre stanna kvar på sitt jobb i Finland.

Dragans uppfattning är att Finland har för höga språkkrav. Sverige tog väldigt gärna emot Dragan som har teknisk utbildning och många års erfarenhet av just varvsarbete.

Bara registrering behövs

Kroatien är ett EU-land men har inte skrivit under Schengenavtalet.

På Migri svarar Hanna Paasikoski att en kroatisk medborgare bara behöver registrera sig i Finland. Och att Schengen inte har någon betydelse när det gäller kroatiska medborgare.

Migrationsverkets dörr i Reso.
Migri Migrationsverkets dörr i Reso. Bild: Yle/Lotta Sundström Migrationsverket,migri

Säkerhet går före språk

På Meyer svarar Tapani Mylly att de stränga kraven på kunskaper i finska gäller den femtedel av de anställda som är direkt anställda av företaget. Det handlar om säkerhet, menar Mylly.

En del av de finskspråkiga anställda kan inte något annat språk och om de utändska anställda inte kan finska kan det uppstå farliga situationer.

De som är anställda av underleverantörerna arbetar i team där alla talar samma språk.

Meyer Turkus informationschef kommunikationschef Tapani Mylly, med vit hjälm på huvudet.
Tapani Mylly Meyer Turkus informationschef kommunikationschef Tapani Mylly, med vit hjälm på huvudet. Bild: Yle/Linus Hoffman Meyer Turku,Åbo,Tapani Mylly

Olika rekryteringspolicy

Kjell Henrichson är direktör på Egentliga Finlands närings- och arbetskraftscentral. Där gör man vad man kan för att förmedla mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Men arbetskraftscentralen kan inte påverka hur företagen rekryterar.

Underleverantörerna står för fyra femtedelar av de anställda vid Åbovarvet.

- Meyers underleverantörer rekryterar kraftigt i dagens läge. Den största delen av arbetskraften är anställd av underleverantörerna.

Omkring 200 personer per år anställs direkt av Meyer.

- Oftast sker det via rekryteringsutbildning och deras egen yrkesanstalt, säger Henrichson.

äldre man med grått skägg och hår sitter i röd soffa
Kjell Henrichson äldre man med grått skägg och hår sitter i röd soffa Bild: Nilla Hansson/Yle man,kjell henrichson

Det är enligt Henrichson svårt att veta vem som tar kontakt med vem.

- Men vi söker ju förstås i våra register och ger förslag till Meyer, oberoende av om man har utländsk bakgrund eller inte. Men det är arbetsgivaren som tar ställning till vem de tar till utbildning eller direkt på jobb.

Fungerande samarbete

Henrichson är nöjd med det intensifierade samarbetet med företag som Meyer, Sandvik och bilfabriken i Nystad.

När den stora boomen inom företag och industri slog till på allvar för några år sedan fick TE-byrån i ganska god tid reda på det och kunde anpassa sig till de nya behoven.

- Vi sitter just nu i vår studio där vi kan direktsända och skapa kontakter mellan företag och dem som söker jobb. Vi försöker motivera både företagare och sökande.

Det gäller enligt Kjell Henrichson nu för Finland att försöka hålla bil- och varvsindustrin här.

- Det har i Sydvästra Finland handlat om så stora siffror som 30 000 nya arbetsplatser, beskriver Henrichson.

Samma problem i hela landet

I hela Finland finns snart samma problem, menar Henrichson, med att hitta lämplig arbetskraft inom de olika branscherna som är på uppåtgående.

Han minns de dystra åren i Sydvästra Finland, då exempelvis Nokia lade ner verksamheten i Salo och varvsindustrin höll på att dö ut.

- Det är ju inte så många år sedan, och woops! Vad hände? skämtar Henrichson som fått uppleva ordentliga uppförs- och nedförsbackar.

- Meyer köpte varvet och sen har det bara gått uppåt.

Långtidsarbetslösheten har minskat kraftigt

Nu förmedlar arbetscentralen mängder av jobb och långtidsarbetslösheten har minskat med femtio procent.

När det gäller utlandsfödda är arbetslösheten fortfarande högre än för infödda finländare.

- Men å andra sidan när man tittar ett par år bakåt har det gått väldigt mycket framåt. Ännu snabbare än för finländska medborgare.

Nu är arbetslösheten bland utlandsfödda 20 procent från att ha varit 30 procent.

Enligt Kjell Henrichson hänger sysselsättningen av utlandsfödda väldigt mycket på de personliga kunskaperna.

- Det beror på vilka språkkunskaper och vilken utbildning man har.

Vissa företag kräver kunskaper i finska, andra inte.

- Valmet gick in för en liberal politik där man tänkte: hur ska vi klara av alla våra beställningar? Men exempvis Meyer har striktare språkkrav, förklarar Henrichson.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland