Hoppa till huvudinnehåll

Friluftsentusiasten Kristoffer Wiik: Kurskamraterna dog i en lavin i Tamokdalen i Norge medan jag var på väg hem

Porträttbild på friluftsentusiasten Kristoffer Wiik
Kristoffer Wiik, friluftsmänniska, skidåkare, klättrare, pappa, vän och till vardags byggnadsingenjör. Porträttbild på friluftsentusiasten Kristoffer Wiik Bild: Parad Media. Grafik: Miro Johansson/Svenska Yle bergsklättrare,friluftsliv,kristoffer wiik

När det nya året började tog fyra unga människors liv slut i en lavinolycka i Norge. Vegas sommarpratare Kristoffer Wiik skulle ha varit med, men valde att åka hem en dag tidigare.

- Jag är i Rovaniemi när Andrés mor ringer. Hon är glad att jag svarar men olycklig över att André inte gör det. Hon talar om att hon läst nyheten om en lavinolycka med fyra personer i Troms.

- Jag lugnar henne och säger att de var fem samt att Troms fylke är stort. Men när hon säger att en i sällskapet vänt om ringer jag hotellet. De tvekar i andra änden. Hjärtat sjunker som en sten. De har inte kommit tillbaka.

Åkte tidigare hem - det räddade hans liv

Med på kursen var friluftsentusiasten Kristoffer Wiik och det var hans klättringskompisar som dog.

Själv hade han åkt hem en dag tidigare för att vara med sin gravida fru och tvååring. När han kommit till Rovaniemi ringer mamman till en av vännerna som blivit kvar.

- Jag satt inte många minuter på min sittplats under den tågresan. Min fru hämtade mig mitt i natten och jag sa till henne som det var: André, Mikael och Niklas är högst antagligen döda.

Kristoffer tar ett flyg från Tammerfors och återvänder till Norge.

- I flyget hade jag somnat för en stund, jag vaknar upp när vi landar i Tromsö. För en kort stund hoppas jag att allt bara är en dröm - en mardröm.

Men det är ingen dröm, utan en fruktansvärd verklighet för alla oroliga och rädda anhöriga och vänner.

Fyra manliga bergsklättrare sitter i en bild och tittar in i kameran.
(fr.v.) Mikael Sten, André Stenfors, Niklas Nyman och Kristoffer Wiik i bilen på väg mot en vecka av isklättring i Norge. Fyra manliga bergsklättrare sitter i en bild och tittar in i kameran. Bild: Privat friluftsliv,bergsklättrare,kristoffer wiik

Vännerna försvinner i snömassorna

Fem personer skidade uppför Blåbärsfjället i Norge den andra januari: tre finlandssvenska män, en svensk kvinna och en svensk man.

Vid trädgränsen vänder en av dem om för att skida i skog, men när han återvänder till gruppen kan han inte hitta sina vänner.

Varför kan man inte skicka ut hjälp genast när olyckan inträffat?

Han ser skidspår som slutar mitt i och ringer larmcentralen. Han söker sändarsignaler från gruppens lavinsändare men får ingen respons.

Räddningscentralen ber honom att ta sig till bilen, de säger att vännerna säkert är där och väntar på honom, men det är de inte.

Kritisk till räddningsinsatsen

Olyckan på Blåbärsfjället bevakas av medierna och på grund av lavinfara och dåligt väder fördröjs räddningsinsatsen och blir istället en eftersök- och bärgningsinsats.

Kristoffer har gått igenom det som hände hundra gånger och han är kritisk.

- Man hissar ner manskap och sprängladdningar från helikoptrar för att spränga snömassorna i dagsljus två veckor efter händelsen. Varför kan man inte skicka ut hjälp genast när olyckan inträffat?

- Ifall ett hus brinner kryper man in efter människorna – de kan ju överleva rökgaserna. Är någon försvunnen till sjöss ger man sig ut på ett stormigt hav, de kan ju ligga nedkylda någonstans. En riskfri räddningsaktion finns inte, säger Kristoffer Wiik.

Efteråt visade det sig att de omkomna troligtvis hade dött genast i lavinen.

- De kunde också ha klarat sig och frusit ihjäl i väntan på hjälpinsatsen, funderar Kristoffer. Det kan hända nästa grupp.

Fyra personer isklättrar på ett stort berg i Norge
Isklättring i pannlampors sken på frusna vattenfall. Bilden är tagen två dagar innan olyckan, cirka klockan halv fyra, ungefär samma tid som olyckan upptäcktes. Fyra personer isklättrar på ett stort berg i Norge Bild: Privat isklättring,bergsklättrare

Kör ner vännernas bil

Några dagar efter olyckan får Kristoffer skjuts till bilen som vännerna parkerade nedanför fjället innan de begav sig iväg den andra januari.

- Vi sopar av den och jag öppnar förardörren. Jag ser ett par skor och en energistång. I baksätet ligger en öppnad bok som ägaren aldrig kommer att läsa till slut. En varm, torr tröja väntar på sin ägare. Bilen startar utan problem.

Negligera aldrig farorna, om ni inte har krafter att ta den säkrare vägen ska ni vända om

- Jag är ensam men det känns som om de är med mig i baksätet. Jag bryter flera gånger ihop och är tvungen att stanna bilen många gånger,säger Kristoffer.

Belöningen är att ta sig tryggt hem

Många har frågat Kristoffer om han tänker sluta skida och klättra, men det tänker han inte. I sommar ska han åka till Blåbärsfjället med sin familj och dricka en öl med sina döda vänner.

Kristoffer vill prata mer om riskerna med att bergsklättra.

- Negligera aldrig farorna, om ni inte har krafter att ta den säkrare vägen ska ni vända om. Bege er aldrig ut i okänd terräng i mörker om ni inte verkligen, verkligen måste.

- Och kom ihåg: belöningen för en väl utförd topptur är aldrig toppen i sig. Belöningen är att ta sig tryggt hem.

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på utomlands.

Sommarpraten sänds i Yle Vega varje vardag kl. 10.03 och 22.15.

LÅTLISTA:
Tom Walker: Leave a Light On
Kyo: Derniére danse
Laleh: Bjurö Klubb
Freddy Kalas: Pinne For Landet
Band of Horses: The Funeral
One More Time: Den Vilda
The Greatest Showman Cast: From Now On

Läs också

Nyligen publicerat - Vega