Hoppa till huvudinnehåll

Moomin Characters sätter igång kampanj för att rädda Östersjön - målet är att samla in en miljon euro

Pamfletter för kampanjen #oursea.
Pamfletter för kampanjen #oursea, på svenska #vårthav. Pamfletter för kampanjen #oursea. Bild: Lehtikuva mumintroll

Moomin Characters kör år 2020 i gång en kampanj för att stoppa övergödningen i Östersjön tillsammans med John Nurminens stiftelse, skriver SPT. Målet är att samla in minst en miljon euro till arbetet som stiftelsen gör för att rädda Östersjön.

Drygt 50 samarbetspartners i de nordiska länderna och baltstaterna har redan gått med i kampanjen #vårthav. Målet är att olika företag och organisationer donerar pengar till kampanjen som drivs av Moomin Characters.

Bakom idén ligger äkta paret Sophia Jansson, Moomin Characters konstnärliga chef, och Roleff Kråkström som är vd för företaget.

- Det ser ut som att vi håller på att skapa det största initiativet någonsin för att rädda Östersjön. Vi har med aktörer ända från Japan och från Storbritannien. Vi vill få med alla som bryr sig om Östersjön, berättar Kråkström.

Sophia Jansson och Roleff Kråkström.
Sophia Jansson och Roleff Kråkström. Sophia Jansson och Roleff Kråkström. Bild: Lehtikuva Sophia Jansson,roleff kråkström

Sophia Jansson som är Tove Janssons brorsdotter säger till SPT att kopplingen mellan Mumin och att rädda Östersjön kändes naturlig eftersom havet är en oersättlig del av Muminberättelserna.

- Om Tove hade levt skulle hon ha varit den första att säga att vi alla tillsammans måste försöka lösa problemet. Havet var allt för Tove, hon älskade havet och inspirerades av dess skönhet när hon skapade Muminberättelserna i Pellinge skärgård.

Kampanjen kör igång under Muminberättelsernas jubileumsår 2020. Då har det gått 75 år sedan Tove Janssons första Muminbok gavs ut.

Tillsammans kan vi se till att Mumintrollet kan simma i ett rent hav och Snusmumriken får gott om fisk på kroken också i framtiden― Annamari Arrakoski-Engardt, ombudsman vid John Nurminens stiftelse

Förutom företag och organisationer donerar också Moomin Characters en del av sin försäljningsvinst under 2020 till ändamålet och en större summa till stiftelsen. Även privatpersoner kan göra donationer.

Annamari Arrakoski-Engardt som är ombudsman vid John Nurminens stiftelse tycker att det är dags för politiker och andra aktörer att ta till åtgärder.

- Tillsammans kan vi se till att Mumintrollet kan simma i ett rent hav och Snusmumriken får gott om fisk på kroken också i framtiden, säger Arrakoski-Engardt.

Källa: SPT

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur