Hoppa till huvudinnehåll

Ny ÅA-forskning pekar på stora skillnader när det gäller vilka som röstade i årets val - Sannfinländarna kan växa ytterligare

Kimmo Grönlund, Kim Strandberg och Peter Söderlund.
Kimmo Grönlund, Kim Strandberg och Peter Söderlund diskuterar den nya rapporten som de alla tre har varit med om att göra, i samarbete med ännu fler forskare vid Åbo Akademi. Kimmo Grönlund, Kim Strandberg och Peter Söderlund. Bild: Yle/Niklas Fagerström Åbo Akademi,porträtt,val,forskning,kim strandberg

Utbildning och ålder har mycket stor betydelse för om man röstar, valkompasser är allt viktigare och det finns möjligheter för Sannfinländarna att växa. Statsvetare hoppas dessutom på att införa vallokalsundersökningar i kommande val.

Professorn i statskunskap Kimmo Grönlund har tagit en närmare titt på årets riksdagsval och vilka som röstade där.

– Vi har ett tydligt mönster i Finland och även i andra länder att ju högre utbildning, desto flitigare röstar man vid val. Och sen har vi en annan faktor som är viktig, och det är ålder. De som är äldre, seniorerna, röstar flitigast tills det ungefär efter 85 års ålder börjar gå neråt, medan de unga generationerna röstar mindre flitigt, säger Grönlund.

Och skillnaderna är ganska så stora. Bland de yngsta väljarna upp till 25 år var valdeltagandet ungefär 55 procent i riksdagsvalet, medan det bland 65–74-åringarna var hela 82 procent.

Skillnaden var ännu större – hela 65 procentenheter – när man också tittade på utbildningsnivån.

– Det är ett demokratiskt dilemma på det sättet att i en demokrati så ska egentligen alla de som berörs av besluten också höras. Deras intressen bör representeras, och när det är så skevt så har vi en stor grupp som åtminstone inte direkt påverkar valutgången.

Sannfinländarna kan växa

Undersökningen som ÅA har gjort tyder också på att flera av De grönas och Vänsterförbundets väljare kan ha valt att rösta på SDP för att stoppa Sannfinländarna från att bli största parti.

– En möjlighet är att man vill rösta på vinnare, och SDP var ju och kämpade där i toppen. Det kan också vara strategisk röstning, att de ville hjälpa SDP bli största parti och därför strategiskt valde ett stort parti istället för något av de två mindre partierna, påpekar akademiforskare Peter Söderlund.

Samtidigt säger Grönlund ändå att det är troligt att Sannfinländarna kan växa ytterligare.

– De har väldigt mycket tillväxtpotential eftersom Sannfinländarna i många åldersgrupper är det största eller näststörsta partiet redan nu. De är minst i åldersgruppen 70+, där Socialdemokraterna och Samlingspartiet och även Centern är klart störst för tillfället.

– Men vi har ju en viss demografisk utveckling för 70-plussarna, och då betyder det att Sannfinländarna som faktiskt utmanar de andra partierna väldigt bra i egentligen alla åldersgrupper, har tillväxtpotential där, tillägger han.

Grönlund påpekar också att det beror på hur de andra partierna och deras ledare lyckas argumentera och föra fram sitt budskap och konkurrera om den sannfinländska väljarkåren.

– Samtidigt vill jag påstå att det inte finns oändligt med potential för sannfinländarna eftersom den väljargruppen skiljer sig från den stora majoriteten finländare, säger han.

Forskarna har också tittat på hur partiernas väljare i medeltal placerar sig på en vänster-höger-skala.

– Regeringen är relativt enhetlig. Det är främst Centerpartiets väljare, och delvis SFP:s väljare, som är mera höger. Men de andra partierna i den här regeringen bildar nog en ganska enhetlig rödgrön grupp som ligger klart till vänster om mittpunkten.

Foto på en rapport som är en snabbanalys av de politiska valen i Finland år 2019.
Statsvetarnas snabbanalyser av de politiska valen samlades i den här engelskspråkiga rapporten. Foto på en rapport som är en snabbanalys av de politiska valen i Finland år 2019. Bild: Yle/Niklas Fagerström rapport

Vallokalsundersökningar

Forskare vid Åbo Akademi har också planer på så kallade vallokalsundersökningar, eller "exit polls", i framtiden.

Man prövade det här redan i samband med riksdagsvalet, men då bara för internt bruk. I praktiken sker det i form av webbpaneler, folk svarar alltså i enkäter på internet på vilket parti de har röstat på och responsen kan vara snabb.

– Det är då en exit poll från förhandsröstningen. Och på samma sätt kommer vi också att göra på valdagen. Det vill säga de som säger att de kommer att rösta på valdagen och inte har röstat ännu i förhandsröstningen så får på valdagen ett mejl från oss och en kort enkät som de flesta valde att besvara via sin mobil, det här är ju väldigt lätt, berättar Kimmo Grönlund.

Tanken är att publicera resultatet av vallokalsundersökningen direkt när vallokalerna har stängt på valdagen.

– Det ökar ju förstås möjligheterna att under valkvällen snabbt dra slutsatser om hur det kommer att gå.

Åbo Akademis interna vallokalsundersökning är ännu under uppbyggnad. Man behöver finjustera vissa faktorer, men Grönlund berättar att den halvfärdiga versionen fungerade väl redan i årets riksdagsval.

– Vår exit poll visade att Sannfinländarna skulle ha blivit lite större än SDP. Det blev tvärtom, men det var helt inom felmarginalen. Det finns inte någon metod som kan uppskatta ett så där jämnt valresultat som vi hade i Finland den här gången.

Åbo Akademi hoppas få samarbeta med flera mediehus för att i praktiken genomföra vallokalsundersökningarna i kommande val.

Den här webbpanelen ska så småningom omfatta tiotusentals finländare och kommer också att kunna användas för andra vetenskapliga studier än att förutspå valresultat.

Webben och valkompasser har större betydelse

Kim Strandberg, som är akademiforskare i statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa, har bland annat analyserat vilka mediekanaler väljarna använde för att följa med riksdagsvalet.

– Om vi ser generellt, utan att börja bryta upp det i åldersgrupper, så är det tv som används mest för att följa med ett val. Enligt våra siffror är det ungefär 66 procent som har sagt att de följer med ganska mycket via tv.

Hurdana förändringar har det då synts nu jämfört med tidigare, om vi tänker på webbens betydelse?

– Det är det som syns kanske störst, att webben är på frammarsch. Det är ju helt naturligt för yngre människor som växer upp med webben, för dem är det det som media är. Så betydelsen av medier på webben ökar hela tiden när det gäller att följa med val.

Sen hade ni tittat närmare också på valkompasser och deras betydelse. Hur stor är den?

– Den är ju överraskande stor. Det var egentligen det som för mig var väldigt intressant med våra siffror, att valkompasser används av alla åldersgrupper, och över 50 procent säger att de använder dem mycket, kommenterar Strandberg.

Bland 18–24-åringarna var det 86 procent som sade att de använde valkompasser mycket, eller ganska mycket, för att följa med riksdagsvalet.

Hur ser du på det här?

– Jag tycker att det är en positiv sak, för när vi sedan har frågat vilken betydelse det har vilka medier man använder för röstningsbeslutet så ser man precis samma sak, att det för de unga är jätteviktigt för röstningsbeslutet vad man får för info i valkompassen. 85 procent tycker att det är viktig info.

Det betyder ändå inte att folk nödvändigtvis röstar på den kandidat som valkompassen rankar som nummer ett, men nog att den varit till hjälp för röstningsbeslutet.

Också nästan 40 procent av de som inte är intresserade av politik använde valkompasser ganska mycket eller mycket. Vad kan man säga om det?

– Det är ju en jätteöverraskande och för mig en jättepositiv sak, för det är någonting som i alla fall vi statsvetare hör hela tiden att det finns en stor grupp människor som är helt utanför samhället, utanför politiken, och inte bryr sig. Och det här visar ju att det kan finnas sätt att locka med dem, bara det paketeras på ett mera lättillgängligt sätt, vilket ju valkompasserna gör, säger Strandberg

Sociala medier är viktigare

Dessutom har betydelsen av sociala medier ökat, och de har en stor betydelse för de yngsta väljarna, när det gäller att följa med politik inför val. Den här trenden väntas fortsätta öka.

– I takt med att yngre generationer kommer upp i åldrarna så kommer det att synas i högre åldrar det här mönstret att sociala medier är viktiga.

Partier kommer säkert att fortsätta satsa mer och mer på sociala medier i framtiden?

– Ja, och det har egentligen varit så att politikerna och partierna har varit ett val före väljarna med vad de gör. De var redan förra riksdagsvalet bra med sociala medier, många var väldigt bra då redan. Men väljarna var kanske inte redo för det. Men nu såg vi att väljarna börjar det. Det är helt klart så att politikerna ska fortsätta på den här vägen.

Förståelse av politik

Hur är det, förstår folk politiken bättre om de följer med medier?

– Den eller de analyser som jag och Lauri Rapeli gjorde så visar inte riktigt det mönstret. Det tyder på att det har inte så stor skillnad hur mycket man följde med. Lite såg vi i datamaterialet att man kan börja se skillnaderna tydligare mellan partierna, men egentligen inget mönster som säger att man lär sig mera om politiken, berättar Strandberg.

Han påpekar ändå att analysperioden var ganska kort; bara 3–4 veckor, vilket innebär att folk kanske inte hinner lära sig så mycket på så kort tids medieanvändning.

Kan man ändå dra den slutsatsen att personer med lägre utbildning upplevde att de hade lärt sig mer?

– Ja, och det syns i våra siffror. Det var en uppmuntrande sak. Personer som hade en lägre utbildningsgrad hade uppgett att de tyckte att de lärde sig genom att följa med valkampanjen, säger akademiforskare Kim Strandberg.

Snabbanalysen av finländarnas röstande gjordes i form av en webbpanel mellan mars och juni månad i år, där knappt 2 000 personer tillfrågades via internet i flera omgångar.

I analysen har forskarna med statistiska metoder försökt kompensera för skevheter som internetenkäter kan medföra, när det gäller deltagarnas bakgrund.

Undersökningen är ganska så representativ för befolkningen, men den största svagheten var att få personer med låg utbildningsnivå deltog.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes