Hoppa till huvudinnehåll

18-årige Kalle Tuominen lärde sig på placeringskväll vad skillnaden mellan en aktie och en fond är – undervisningen i ekonomi i skolorna får kritik

Kalle Tuominen
Kalle Tuominen vill bli förmögen i framtiden, men han upplever att skolan inte har gett honom all den grundläggande privatekonomiska kunskap han skulle behöva. Kalle Tuominen Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,sijoitusilta

Många ungdomar och unga vuxna har en bristfällig kunskap i privatekonomi, betonas det från flera håll. Samtidigt säger ett undervisningsråd att det inte finns data på att ekonomiundervisningen i skolorna skulle ha försämrats eller att nivån på den skulle vara oroande dålig.

I ett köpcentrum i centrala Björneborg sitter tiotals ungdomar tätt, för att rymmas in i det relativt lilla rummet. De är här för att delta i en placeringskväll för 16-25-åringar, som några föreningar arrangerar.

Många är tydligt ivriga över att vara här. De ska bland annat lyssna på en placeringskunnig från föreningen för unga aktiesparare.

Unga som är intresserade av att placera och investera.
Inte en enda ledig stol på placeringskvällen. Många ungdomar var här med en förälder, men då var det oftast den unga själv som hade anmält sig. Unga som är intresserade av att placera och investera. Bild: Yle/Niklas Fagerström placeringar,sijoitusilta

– Jag kom hit för att lära mig om att placera pengar, och hur man ska hantera pengar på ett vettigt sätt, när jag snart ska flytta hemifrån och bli mer självständig, berättar 18-åriga Anna Ihamuotila.

Under kvällen informeras de unga bland annat om just det som Ihamuotila hoppas på.

De får dessutom veta att inflationen lätt äter upp av pengarnas värde om man bara har dem på ett vanligt bankkonto, var det lönar sig att placera, vad man kan köpa på börsen och hur det lönar sig att göra det, och vad ett värdeandelskonto är.

Anna Ihamuotila och Ella Okko.
18-åringarna Anna Ihamuotila och Ella Okko vill båda lära sig att placera pengar, men den kunskapen har de inte fått i skolan. Anna Ihamuotila och Ella Okko. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,sijoitusilta

– Jag visste inte att en fond och en aktie är olika saker. Men det lärde jag mig nu, säger Ihamuotila och skrattar.

Också jämnårige Kalle Tuominen fick en liknande insikt. Han lärde sig vad skillnaden mellan fonder och aktier är. Det kan vara bra för honom att kunna för han siktar på att få mer pengar och på att bli förmögen i framtiden.

– Sedan skulle jag vilja veta hur man placerar i aktier och vilka av dem som ger högst avkastning, säger Tuominen.

Han påpekar att det nog finns en viss slags ekonomiundervisning i skolorna men att den är av varierande kvalitet.

– Det beror väldigt mycket på vilken lärare man har, för de undervisar lite olika saker och på olika sätt. Men det som berättas här vid placeringskvällen är nog mer detaljerat än i skolan, påpekar han.

I skolan borde man borde lära ut färdigheter i ekonomi i stället för ekonomikunskap.― Ella Okko

Ella Okko, 18 år, är glad över att äntligen få veta mer om ekonomi.

– Jag skulle vilja börja placera pengar. Det talas mycket om det, men åtminstone i gymnasiet har vi inte fått någon vägledning så att man ens vet hur man ska börja, säger hon.

Hon tillägger att man i skolan borde lära ut färdigheter i ekonomi i stället för ekonomikunskap.

Severi Kankeri som är 16 år anser också att ekonomikunskapen i skolan har varit bristfällig.

– På timmarna i samhällslära talas det inte särskilt detaljerat om ekonomi, säger han.

Han påpekar att det skulle vara viktigt.

– Det är på riktigt bra för unga att lära sig om ekonomi och börja spara i tidig ålder, och kanske också placera pengar om man vill.

Severi Kankeri
Severi Kankeri. Severi Kankeri Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt

FSS håller med

Kritiken mot ekonomikunskapen i skolorna kommer inte som en överraskning för Finlands svenska skolungdomsförbund FSS.

Den nya förbundsordföranden Emilie Jäntti efterlyser mer undervisning i praktisk ekonomi i skolorna.

– Jag skulle säga att det finns stor nytta av att ha mera ingående ekonomisk undervisning i skolorna, för det är jätteviktigt också för de allmänna medborgarfärdigheterna man behöver för att klara sig vidare i livet.

Emilie Jäntti
Emilie Jäntti är förbundsordförande för FSS sedan början av juli månad. Emilie Jäntti Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Finlands svenska skolungdomsförbund,förbundsordförande

Jäntti på FSS är av den åsikten att man inte behöver ett skilt skolämne i ekonomi, såsom ett omtalat medborgarinitiativ i Finland siktar på. Hon säger att den ekonomiska undervisningen i stället kunde ske i flera olika ämnen som redan finns.

– Till exempel i samhällslära, både i högstadiet och i gymnasiet, att man mer ingående där, till exempel i gymnasiet i ekonomikursen går mer ingående in på mer konkreta saker som alla kanske inte har möjlighet att lära sig hemma eller av någon annan. Hur betalar du på riktigt en räkning och hur kan du köpa aktier, och allt vad man nu kan behöva.

Inga data på det här

Enligt en färsk enkät från i måndags, utförd av Yougov på uppdrag av bland annat Nordnet, så anser 56 procent av finländarna att de unga i allmänhet har dålig kunskap i ekonomi.

Samtidigt säger undervisningsråd Kristina Kaihari till Yle att de ungas kunskap i ekonomi inte har försämrats och att nivån på den inte är oroande dålig.

– Det finns inte riktigt belägg för att läget skulle vara så dåligt som folk tror. De enkäter som har fått mycket uppmärksamhet i medier under den senaste tiden baserar sig på vad folk tror, säger Kaihari.

I december publicerar OECD en ny Pisa-undersökning och i den ingår också för första gången en bedömning av finländska elevers ekonomikunskap.

Enligt Kaihari kan man inte dra slutsatser om det verkliga läget förrän dess.

"Vi lär oss nu genom försök och misstag"

Martin Paasi som är sparekonom på banken Nordnet är ändå säker på sin sak. Han håller med Emilie Jäntti på Finlands svenska skolungdomsförbund om behovet av mer ekonomikunskap i skolorna.

Paasi menar att läget varit dåligt redan en längre tid, och på alla nivåer i vårt skolsystem.

– Jag tror att de flesta finländare egentligen har en ganska dålig kunskap om ekonomi, och man lär sig under livets gång via försök och misstag, säger han.

Han tar sig själv som exempel i det här sammanhanget.

– Jag har gått Hanken och studerat finansiell ekonomi och nationalekonomi och allt det här men den här praktiska ekonomiföringen gällande praktiska saker i livet, det är någonting jag inte nödvändigtvis hade någon aning om.

Foto på sparekonom Martin Paasi.
Sparekonom Martin Paasi vill uppmuntra unga att börja spara och placera pengar tidigt. Det skulle vara bra både för dem själva och för samhället, betonar han. Foto på sparekonom Martin Paasi. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Nordnet,sparekonom

Han preciserar att privatekonomi ofta behandlas på en för teoretisk nivå.

– Jag efterlyser konkreta råd för en vanlig människas ekonomiföring. För det är det viktigaste.

Paasi påpekar att när det brister i ekonomikunskapen så är det till exempel lätt att bli lurad eller påverkad av olika aktörer som vill sälja något.

Man kan lätt välja att köpa ett nytt telefonabonnemang eller en ny produkt, bara för att en försäljare eller en reklam säger att man borde göra det.

"Lika självklart som att tvätta tänderna"

Han betonar att man som kund borde kunna ställa krav och vara kritisk, och att man inte ska glömma att jämföra priser och konkurrensutsätta.

– Det ska också vara lika självklart som det att man tvättar tänderna på morgonen. Men ingen berättar om det här och så är alla lite ute och cyklar. Då är det opportunt för banker och andra att ta högre marginaler i varje vändning.

Att vara prismedveten och ställa olika företags erbjudanden mot varandra kan man spara mycket på - särskilt i samband med större ekonomiska beslut.

– Det blir väldigt dyrt om du inte är en ordentlig kravställare till de som till exempel erbjuder dig bostadslån.

Paasi säger att det innebär att man borde lära sig en del viktiga saker när det gäller privatekonomi, och att både skolan och hemmet har ett stort ansvar i att så också sker.

Han nämner att det handlar om att bli informerad för att kunna göra smarta val.

Unga borde alltså få veta hur man ska ha råd med mat och försäkringar och elräkningar och hyror, hur man ska budgetera och ha koll på vart ens pengar går.

Undvik snabblån – placera långsiktigt

Martin Paasi betonar särskilt att faran med snabblån borde läras ut mer än i dag. Det är lån som många unga tar för att det är lätt, men det blir lätt alltför dyrt.

– Vad är effekten av att du tar ett snabblån, hur stor boja blir det, hur blir det sedan om du har fem olika vip-lån och du paketerar det allt i ett, så har du sedan igen möjlighet att ta mera lån, att man benar ut det här sakerna.

Enligt Paasi är det också viktigt att inse ränta-på-ränta-effekten, alltså att de pengar man sparar och placerar – till exempel i aktier eller fonder – kan växa exponentiellt.

Man kan få ränta på både startkapitalet och räntan, gång på gång. Det kan i slutändan bli verkligen mycket pengar, men det kräver att man har tålamod.

Paasi säger att många i något skede vaknar till och tänker på hur ens finansiella framtid kommer att se ut om man fortsätter på samma bana.

– När jag räknade på det så insåg jag att jag kommer att vara 50 år innan jag med normal löneinkomst har kunnat betala bort mitt första bostadslån, för en tvåa. Mycket frustrerande. Man måste tydligen bli en superpresterare för att bli av med alla lånebojor före man är död.

Men genom att spara och placera pengar så får man alltså sannolikt mer pengar snabbare.

Paasi säger att bättre ekonomikunskap i skolorna och i hemmen skulle gagna oss alla. Att spara är inte bara vettigt för de som redan har mycket pengar.

– Ju smartare vi är på att hantera vår dagliga ekonomi, och vårt sparande och vårt boende och finansierande av diverse saker, desto förmögnare blir vi, och ju förmögnare vi är som ett folk desto bättre har vi det, och desto bättre har vi råd med väldfärdssamhället.

Nya läroplaner

En ny läroplan kan komma att förbättra läget något i nionde klass från och med i höst, för då ökas antalet timmar i samhällslära, vilket i teorin ger mer möjligheter till att lära sig om ekonomi, bland annat.

Dessutom ska gymnasiet få en ny läroplan, som ska gälla fr.o.m. augusti 2021. I ett utkast betonas exempelvis att eleverna borde lära sig om budgetering, finansmarknaden, sparande, placerande, investeringar och förutsättningar för hållbar tillväxt.

Emilie Jäntti på Finlands svenska skolungdomsförbund är nöjd över planerna för gymnasiets del.

– Det är ett fint utkast. Jag har själv också kollat igenom det. Det är viktigt att det kommer fram mera och det är trevligt att se att det kommer fram mera.

Hon påpekar att det kan få negativa konsekvenser om undervisningen i ekonomi i skolorna inte utökas och fördjupas.

– Om det inte sker någon förändring så kommer det definitivt att märkas i framtiden.

Läs också

  • Allt fler i Finland väljer tåget – smidigt och miljövänligt

    Tåg är enklare än flyg, säger passagerare till Svenska Yle.

    Tågtrafiken ökar kraftigt i Finland och intresset för tågresor ser inte ut att minska. Enbart i juli gjordes 1,2 miljoner resor, en ökning med 13 procent. Orsakerna är många, men enligt VR påverkar även klimatdiskussionen. Svenska Yle har pratar med nöjda tågresenärer som bekräftar att smidigheten och miljön får dem att välja tåg.

  • Nya demonstrationer i Hongkong- nu kräver hongkongborna allmän rösträtt

    Demonstranterna ber Storbritannien om hjälp

    Tiotusentals hongkongbor trotsade tidigare idag förbudet att demonstrera och gav sig igen ut på gatorna i Hongkong efter några dagars lugn. Demonstranterna samlades först utanför det brittiska konsulatet för att be Storbritannien hjälpa sin forna koloni.

  • Dramapodd: Vem våldtog Liv på skolgården?

    Hela skolan fuckas upp av en våldtäkt efter en fest.

    Efter en blöt fest slocknar Liv och vaknar våldtagen ute på gården. Stämningen i hela skolan trasslas till i jakten på den skyldige och fler hemligheter dyker upp i podden "Det som hände Liv".

Nyligen publicerat - Inrikes