Hoppa till huvudinnehåll

Finsk organisation samarbetar med Facebook för att förebygga självmord - viktigast är ändå att medmänniskorna reagerar

Pojke sitter med telefon på trappa.
Arkivbild. Pojke sitter med telefon på trappa. Bild: Gaelle Marcel/Unsplasch smarttelefoner,spelande,självmord

I USA skannar artificiell intelligens materialet på Facebook för att kunna reagera på om någon mår dåligt. I Finland är det här förbjudet och för att förebygga självskadebeteende måste en fysisk människa reagera.

För drygt två år sedan presenterade sociala medie-jätten Facebook ett projekt som skulle förebygga självmord. Projektet var ett svar på kritiken företaget fått efter att flera användare streamat självskadebeteende live.

Systemet går ut på att artificiell intelligens med hjälp av nyckelord söker bland användarnas inlägg efter tecken på att någon mår dåligt. Också användningen av emojier kan analyseras.

Taktiken är i bruk främst i USA och har fått kritik för att den lagrar samma information som hälsovårdsmyndigheter utan att garantera samma sekretess.

Förbjudet i Finland att analysera material på Facebook

I Finland och de övriga EU-länderna får Facebook inte analysera innehållet användarna lägger ut på Facebook.

Det här beror på EU:s dataskyddsförordning, även känd som GDPR. Förordningen förbjuder Facebook från att lagra användarnas information utan rättslig grund.

Dessutom förstår Facebooks analysprogram bara fyra språk - engelska, spanska, portugisiska och arabiska.

Europeiska flaggor vajar i Bryssel.
På grund av GDPR-lagarna stiftade av EU så får inte Facebook analysera det material EU-medborgarna publicerar på sociala medier. Europeiska flaggor vajar i Bryssel. Bryssel,Europeiska unionen,Europeiska flaggan

I Finland måste en fysisk människa anmäla materialet

Det finns ändå system för att fånga upp finländare som uttrycker att de mår dåligt på sociala medier, men det kräver mänsklig inblandning.

Vem som helst kan anmäla ett inlägg på Facebook eller Instagram ifall det anses innehålla material som på något sätt är förknippat med självskadebeteende.

Då får användaren som publicerat materialet ett meddelande från plattformen med kontaktuppgifter till organisationen för psykisk hälsa i Finland MIELI, som också vid specifika tidpunkter betjänar på svenska.

Bilden föreställer det fönster som visas ifall man vill rapportera stötande material på Facebook.
Så här ser det ut då du anmäler ett inlägg på Facebook. Bilden föreställer det fönster som visas ifall man vill rapportera stötande material på Facebook. Bild: Milli Hellström Facebook,anmälan,Självskadebeteende

Enligt Satu Sutelainen, som är chef för krisarbete på nätet på Mieli förblir alla inblandade anonyma.

- Ifall man rapporterar något innehåll så vet vi inte vem du är och vi ringer inte heller och frågar varför du flaggat materialet, förklarar Sutelainen.

Organisationen får inte heller några uppgifter om personen som anmälts, utan personen måste själv kontakta krisjouren.

Det här är en stor skillnad till USA, där administratörer på Facebook till och med kan kontakta räddningspersonal på basis av en rapport om stötande material.

Facebook delar inte med sig av statistik på hur många anmälningar de får in gällande stötande material.

Sutelainen vet inte heller hur många Mieli hjälpt tack vare anmälningar på Facebook, eftersom detta inte följs upp.

Läkta skärsår får inte finnas på Instagram

Meddelande kan också skickas till användare på bildtjänsten Instagram, som ägs av Facebook.

På Instagram möter experter på mental hälsa en helt ny utmaning.

- Vi funderar mycket på var man ska dra gränsen för när en bild tas bort och när det räcker med att bara meddela användaren som publicerat materialet att här kan hen få hjälp om hen mår dåligt, säger Sutelainen.

Specialister från Mieli sitter med i en internationell arbetsgrupp där man på ledning av Facebook funderar på hurdant material som borde censureras på Instagram.

För en tid sedan valde Instagram att börja censurera också bilder på läkta skärsår och ärr efter självskadebeteende.

Applikationer på en smarttelefon.
Vad får synas på sociala medier och vad ska tas bort? Det är en fråga bland annat Facebook måste ta ställning till. Applikationer på en smarttelefon. Bild: EPA-EFE/RITCHIE B. TONGO WhatsApp,Facebook,Instagram

- Sådana bilder kan trigga till att skada sig själv och därför rekommenderade vi att de ska tas bort. Det här gäller inte bara självskadebeteende utan också till exempel bilder som kan trigga till ätstörningar.

Viktigast att visa att man bryr sig

Facebook försöker också hjälpa dom som anmält självskadebeteende. Anmälarna kan få tips på hur man kan hjälpa den som mår dåligt.

Viktigast är enligt Satu Sutelainen att man visar att man bryr sig

- Säg till personen som mår dåligt att du är orolig och våga fråga hur personen mår, statistik visar att självmordsrisken inte höjs för att man pratar om det, säger Sutelainen.

Är du oroad för din egen eller en närståendes mentala hälsa? På Föreningen för mental hälsa i Finland kan du få hjälp.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes