Hoppa till huvudinnehåll

Byskolan i Komossa fick nytt liv: ”Den var byns själ och hjärta”

Två kvinnor med var sitt barn i famnen står utanför en gul skolbyggnad.
Annika Wahlbeck med sonen Emil och Heidi Nyman med sonen Tommy utanför Komossa skola. Två kvinnor med var sitt barn i famnen står utanför en gul skolbyggnad. Bild: Jakob Lillas / Yle Vörå,annika wahlbeck

Antalet små skolor minskar i Finland. En stark bidragande orsak till minskningen är kommunernas ekonomi. I Komossa i Vörå köptes den gamla byskolan upp av ungdomsföreningen 2018. Sedan dess har föreningen ordnat verksamhet i de tidigare skolutrymmena.

I Komossa stängde skolan sina dörrar för gott 2013, efter att ha verkat i byn i 56 år. Orsaken var, som i så många andra fall, det låga elevantalet.

Under läsåret 2012–2013 gick 14 elever i Komossa skola. Prognosen för följande läsår var 11, vilket var klart under den gräns på 20 elever som Vörå kommun hade satt för att en skola ska få vara kvar.

Heidi Nyman är sekreterare i Komossa ungdomsförening. Hon hade inte själv några barn när den lades ner. Däremot minns hon vilken betydelse skolan hade för byn.

– Den var byns själ och hjärta. Vi hade väldigt engagerade lärare, och skolan har varit en naturlig samlingspunkt, säger Nyman.

– Ingen vill ha ett hus som står och förfaller mitt i byn.

Efter stängningen stod skolan tom i fem år, tills Komossa ungdomsförening köpte den av Vörå kommun 2018. Prislappen sattes till den symboliska summan en euro.

– Det var nog vårt livs affär, säger Nyman.

Kommunen ansåg att det är bättre att sälja skolan till underpris än att låta den stå och förfalla, vilket naturligtvis också innebär kostnader. Fastigheten var värderad till cirka 40 000 euro.

– Vi funderade på saken i flera år. Vi kunde inte riktigt släppa det, säger Annika Wahlbeck, som även hon sitter i ungdomsföreningens styrelse.

Wahlbeck berättar att ungdomsföreningens gamla lokal var opraktisk, med samlingssal på andra våningen. Dessutom var den väldigt kall vintertid och hade höga uppvärmningskostnader. Den var även i behov av omfattande renoveringar.

Nyman säger att den gamla lokalen fortfarande finns i föreningens ägo, men att man aktivt letar efter en köpare.

– Ingen vill ha ett hus som står och förfaller mitt i byn.

Antalet små skolor minskar

De senaste åren har många mindre skolor i Österbotten lagts ner. I juni stängde ett flertal skolor i bland annat Korsholm och Karleby sina dörrar för sista gången, och det kommande läsåret kommer att vara det sista för skolorna i Kovjoki-Markby i Nykarleby och Rejpelt i Vörå.

Fenomenet är inte begränsat till Österbotten, utan det handlar om en nationell trend. Under åren 2013–2018 minskade antalet skolor i Finland med drygt 350.

Förändringen berör framför allt små skolor, det vill säga sådana med färre än 50 elever.

– Det är en trend som har pågått i tio femton år, säger Christer Holmlund, ordförande på Finlands svenska lärarförbund FSL.

FSL:s ordförande Christer Holmlund
Christer Holmlund FSL:s ordförande Christer Holmlund Bild: FSL Finlands svenska lärarförbund,christer holmlund

Pengar är den största orsaken till skolstängningarna. Många kommuner tampas med en svag ekonomi och att stänga mindre skolor ses som ett sätt att spara. Även dålig inomhusluft och minskade elevantal är i vissa fall bidragande orsaker till besluten att stänga skolor.

– Vi måste sträva efter att bibehålla en hög kvalitet. Det ska inte bara handla om pengar.

Holmlund säger att lärarförbundet har som princip att inte ta ställning för eller emot skolstängningar, men att man vill lyfta upp olika aspekter som kan hjälpa till att fatta riktiga beslut.

– Det finns alltid två sidor i det hela, säger Holmlund.

Han berättar att FSL ofta ställer frågan vilka konkreta inbesparingar man uppnår genom att stänga skolor. Enligt honom är det inte alltid så lätt att i efterhand redogöra för hur mycket man faktiskt har sparat.

– I slutändan är det svårt att se vilka de egentliga inbesparingarna har varit. Det är den erfarenhet vi har, säger Holmlund.

Holmlund ser ändå andra fördelar än de rent ekonomiska med att allt fler elever koncentreras till större skolor. Till exempel har lärarna ett större kollegium att ta hjälp av och bolla idéer med.

Baksidan av myntet är att också undervisningsgrupperna växer, eftersom man enligt Holmlund sällan grundar nya klasser när en skola stängs. Även skolvägen kan bli lång, inte minst för elever i glesbygden.

Holmlund menar att den viktigaste måttstocken borde vara kvaliteten på undervisningen, oberoende av storleken på skolan.

– Vi måste sträva efter att bibehålla en hög kvalitet. Det ska inte bara handla om pengar.

Byacafé och öppet hus

Komossa skola är fortfarande i samma skick som när ungdomsföreningen köpte den 2018. Föreningen har en projektplan, och kommer att ansöka om finansiering från Aktion Österbotten för att renovera byggnaden. Bland annat vill man göra den mera handikappvänlig.

Varannan onsdag ordnas byacafé i den gamla skolan. Tillställningarna har samlat mellan tio och trettio personer, i alla åldrar.

Två pojkar sitter och gungar på en skolgård. I bakgrunden syns träd och en klätterställning.
Lekparken på gården är i flitig användning. Två pojkar sitter och gungar på en skolgård. I bakgrunden syns träd och en klätterställning. Bild: Jakob Lillas / Yle Vörå,komossa skola

De onsdagar som man inte har byacafé är det öppet hus för skolelever i Kimo skolas uppsamlingsområde, dit även Komossa hör.

– Det har varit väldigt populärt, berättar Wahlbeck.

Förutom den verksamhet som rullar på varje vecka ordnar föreningen även en årlig talkodag, där byborna hjälps åt med att ställa skolan och den omkringliggande gården i ordning.

När den senaste talkodagen ordnades i maj dök det trots regnigt väder upp 42 deltagare. Bland annat tvättade man fönstren och krattade på gården.

Man byggde också en sandlåda som har varit i flitig användning. Bredvid sandlådan står en lekstuga som donerats av Komossa Marthaförening.

En sandlåda och en lekstuga på en gräsmatta.
På talkodagen i våras byggde man en sandlåda. Lekstugan är donerad av Komossa Marthaförening. En sandlåda och en lekstuga på en gräsmatta. Bild: Jakob Lillas / Yle Vörå,komossa skola

I juni ordnades dessutom för andra året i följd en loppmarknad, som överträffade alla förväntningar.

– De tre första minuterna släppte vi in över hundra personer. Jag vet inte hur många gånger om vi fördubblade byns invånarantal, säger Nyman.

På loppmarknaden såldes bland annat en del gamla skolplanscher som man hittade på skolans vind. Många tidigare elever dök upp för att få se de nostalgiska bilderna.

Gamla skolplanscher på en anslagstavla.
På vinden i skolan hittade man flera gamla skolplansher. Gamla skolplanscher på en anslagstavla. Bild: Jakob Lillas / Yle Vörå,skolplanscher

Mervärde för byborna

Nyman berättar att det – åtminstone för hennes egen del – är väldigt viktigt att det finns en plats där byborna kan samlas och träffas. Målet med ungdomsföreningens verksamhet är att det ska finnas ett mervärde för dem som bor i byn.

– Det är ingen självklarhet idag att man hälsar på varandra och byter några ord, säger Nyman.

Byacaféet och öppet hus-kvällarna är något man kommer att fortsätta med, åtminstone så länge det finns en vilja hos byborna. Dessutom har man planer på att utöka verksamheten.

– Vi är fulla av idéer, säger Nyman.

Komossa uf har nyligen fyllt 100 år, ett jubileum som föreningen gärna vill uppmärksamma på något sätt.

– Vi har inte skapat något nytt, vi tar bara vara på det som finns.

Under hösten planerar man dessutom att dra igång någon typ av running dinners (ung. ’löpande middagar’). Konceptet går ut på att deltagarna samlas i människors hem och äter tillsammans. Förrätten äts på en plats, huvudrätten på en annan och slutligen samlas alla för att äta efterrätt gemensamt.

Tanken med running dinners är att öppna upp människors hem och skapa förutsättningar för att man lär känna varandra bättre.

Nyman säger att det sedan gammalt finns en stark bygemenskap i Komossa. Det hör till att man hälsar på varandra och hjälper varandra när det behövs.

– Vi har inte skapat något nytt, vi tar bara vara på det som finns. Det är ett arv att förvalta det också.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten