Hoppa till huvudinnehåll

HFD går emot Migri och förvaltningsdomstolen: Könsstympning grund för asyl, somalisk mamma och barn får ny behandling

En kvinna håller en kniv som hon tidigare använde vid könsstympning i Etiopien.
Tusentals kvinnor i Finland är könsstympade och unga kvinnor hotas av stympning särskilt sommartid, i samband med besök i det forna hemlandet. En kvinna håller en kniv som hon tidigare använde vid könsstympning i Etiopien. Bild: EPA/UNICEF/HOLT Kvinnlig könsstympning,könsstympning

Könsstympning utgör en grund för asyl, fastslår Högsta förvaltningsdomstolen i ett uppmärksammat fall, där en somalisk mamma och hennes dotter fått avslag på sin asylansökan i lägre instans, trots uppenbar risk för könsstympning i Somalia.

Fallet har tidigare behandlats av både Migrationsverket och förvaltningsdomstolen, med avslag som följd. Mamman besvärade sig till HFD som alltså fastslår att könsstympning är en grund för asyl och beordrar Migri att öppna fallet på nytt.

- Ett viktigt utslag med en stark signal, kommenterar juristen och stadsdirektören i Jakobstad, Kristina Stenman beslutet på facebook. Hon fördjupar sitt resonemang kring fallet i en intervju för Svenska Yle.

Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman.
Kristina Stenman har arbetat mycket med flyktingfrågor i egenskap av jurist. Hon har bland annat varit migrationsdirektör vid arbets- och näringsministeriet. Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman. Bild: Yle/Juha Kemppainen stadsdirektör kristina stenman,Jakobstad

Frågan om könsstympning handlar om våra grundläggande rättigheter.

- En kvinnas fysiska integritet och hennes rätt att skyddas mot våld gäller alla kvinnor i Finland, oberoende om de håller på att sändas tillbaka till sitt hemland eller om de finns i Finland. HFD:s beslut har stor principiell betydelse, betonar Stenman.

Hon säger att det nog funnits tidigare fall med kopplingar till könsstympning och asyl, eller ett reellt hot om detta men att det aktuella fallet utgör det tydligaste ställningstagandet från högsta instans, HFD.

Besvärstillstånd och ny prövning

I praktiken ger HFD således en slags tillrättavisning eller order om omtagning i lägre instans med att upphäva tidigare beslut. HFD sänder i och med det fallet tillbaka till Migri för ny behandling.

- Nu måste Migri ta upp fallet på nytt, antagligen ordna en ny intervju med den asylsökande och pröva alla grunder på nytt, även det som framkommit i HFD.

I HFD uppgav den somaliska kvinnan att det finns risk för henne och hennes dotter att bli utsatt för kvinnlig könsstympning om de tvingas återvända till Somalia.

Varför är det här fallet intressant för dig som jurist?

- Det är viktigt på många sätt. HFD har fört ett ingående resonemang, något man ofta gör i fall man anser att är viktiga och prejudicerande.

Dels har HFD tagit ställning till hur man ska ta ställning till allmän information, som finns tillgänglig från den asylsökandes ursprungsland, här är det fråga om Somalia. Man vet att det är vanligt med kvinnlig könsstympning i Somalia.

HFD säger förenklat att det här är en omständighet som myndigheterna "per automatik borde beakta."

- I synnerhet när det gäller den här unga dottern som också är sökande i det aktuella fallet.

Positiv signal i EU:s ordförandeland

Stenman lyfter också upp en annan aspekt på HFD:s beslut.

- Det är intressant att Finland innehar EU-ordförandeskapet som bäst. Man hänvisar i beslutet till EU-direktivet om asylprocessen och de ställningstaganden som finns i direktivet om hur asylärenden ska utredas och hur man ska beakta olika typer av fakta.

Det är bra att vår högsta rättsinstans på det här sättet visar på betydelsen av EU:s asyllagstiftning.

Finska lagboken och en klubba
Grundrättigheterna behöver stöd av domstolarna. Finska lagboken och en klubba Bild: Arja Lento slaget efter tolv

Asylintervjuer ska göras könssensitivt― Kristina Stenman

HFD har öppnat upp resonemanget kring hur asylprocessen borde gå till och hur asylintervjuerna borde göras.

Stenman säger att könsstympning egentligen inte är en ny grund för asyl. Flyktingkonventionen talar om att ifall man är medlem i en viss samhällelig grupp, så kan det vara ett kriterium för förföljelse. Gängse tolkning av "viss samhällelig grupp" är också kön eller könsidentitet.

- Kvinnor har på olika grunder kunnat hänvisa till att det är just kvinnor som är utsatta för en viss slags människorättskränkningar i sina forna hemländer.

Hur ser du som jurist på de svängar som skett inom den finländska politiken gällande invandring?

- Det har funnits svängar inom det här området länge. Finland genomförde en grundrättighetsreform på 1990-talet som påverkade allt, också vår asyllagstiftning. Praxisen gick i en ganska positiv riktning då.

Lagstiftningen förändrades på en kort tid

Situationen 2015, när Finland just hade fått en regering som hade en klart stramare linje i de här frågorna i regeringsprogrammet, så förändrades mycket inom lagstiftningen på en kort tid.

- Vi fick då en strängare tolkning av lagstiftningen som gjorde det svårare för asylsökande att få en ordentlig process. Man gjorde det mycket svårare att få rättshjälp, säger Stenman vidare.

Kan man se någon form av politisk styrning inom asylpolitiken?

- Det är ännu för tidigt att säga hur praxisen inom asylpolitiken kommer att forma sig.

- Jag tror inte regeringsskiftet här hemma har påverkat HFD och ska inte göra det heller. Domstolarna ska vara oberoende.

Det som är viktigt och bra, fortsätter hon, är att HFD har tagit så tydligt ställning för grundrättigheterna och hänvisat till internationella avtal som Istanbulavtalet och till det europeiska direktivet.

- Det är viktigt att grundrättigheterna så klart markeras i HFD:s utslag.

Stenman säger att regeringsprogrammet nu innehåller annorlunda skrivningar, jämfört med den tidigare regeringens program.

- Förhoppningsvis innebär det här en bredare förändring i de här frågorna.

Regeringen kan påverka genom resultatstyrning

Migrationsverket har varit hårt ansatt och fått hård kritik genom åren. Hur ser du på verkets verksamhet nu när de politiska vindarna vänder?

- Migri har jobbat under otroligt hård press och tvingats rekrytera nya tjänstemän på en kort tid. Läget har varit tufft och är det fortfarande med hård tidspress.

Hon säger att den föregående regeringen kommit med många politiska ställningstaganden om krav på en tuff politik. Regeringen kan inte styra enskilda politiska ärenden men den kan påverka genom att resultatstyra verket och hur många beslut i året som fordras.

- Man styr genom en hård tidspress, vilket får konsekvenser för besluten.

Tjänstemännen förverkligar den politiska viljan

I en intervju för Svenska Yle sade migrichefen Tirsa Forssell i en bisats att Migrationsverket har utsatts för politisk styrning. Arbetar man så här som tjänsteman, att man är medveten om förväntningarna uppifrån?

- När man jobbar som tjänsteman så är det den politiska viljan man förverkligar. Ministrar och regeringen kan ge riktlinjer genom olika programdokument och ställningstaganden.

- Det är tjänstemännens uppgift att förverkliga regeringens politik.
Det är också en viktig princip att en tjänsteman i första hand ska följa grundlagen och gällande lagstiftning överlag.

- Det är oerhört viktigt att den politiska styrningen respekterar det här.

Tirsa Forssell är direktör vid Migri. Hon är jurist till utbildningen.
Tirsa Forssell tillbakavisar HFD:s kritik. Vi följer redan de nya bestämmelserna, säger hon. Tirsa Forssell är direktör vid Migri. Hon är jurist till utbildningen. Bild: Yle/Anna Savonius Migrationsverket,Asyl,invandring,beslutsfattande

Migri: "Beslutet ändrar ingenting"

Tirsa Forssell är direktör för juridisk service och landinformation på Migrationsverket. Hon säger att Högsta förvaltningsdomstolens beslut inte kommer att ha någon större påverkan när det gäller Migris sätt att arbeta.

- HFD:s beslut handlar om ett fall från 2016. Vi har uppdaterat våra anvisningar gällande könsstympning 2018. Vår nuvarande linje motsvarar nog Högsta förvaltningsdomstolens beslut, säger Forssell.

Hon tror inte heller att det nya beslutet kommer att påverka mängden godkända asylansökningar och inte heller att hot om könsstympning oftare kommer att uppges som orsak till asylansökan.

- Asylsökande får redan information om könsstympning vid förläggningarna och vid hälsokontrollen som görs när man söker asyl. Dessutom undersöker vi redan om det finns hot om könsstympning vid asylintervjun.

Vidare utvecklar hon att när det är frågan om minderåriga undersöker Migri automatiskt om personen hotas av könsstympning om ingreppet förekommer i personens land eller befolkningsgrupp.

Vi ställer frågor om könsstympning förekommer i släkten. Har till exempel mamman gått igenom ingreppet och i vilken ålder?

Enligt Forssell beviljar Migri redan asyl för att asylsökande hotas av könsstympning i det egna landet. Därför kommer inte det nya beslutet att öka antalet godkända asylsökningar.

Nästan 98 procent könsstympade i Somalia

Enligt en undersökning av Unicef från 2013 har 98 procent av kvinnorna i Somalia utsatts för någon form av könsstympning.

Trots att siffran är så hög så säger Forssell att det inte betyder att kvinnor från Somalia automatiskt ska beviljas asyl med hänvisning till hot om könsstympning. I övrigt kommenterar hon inte UNICEF:s siffra.

Forssell säger att undersökningar om könsstympning är svåra att genomföra. Hon instämmer ändå i att de flesta kvinnorna i Somalia går igenom en könsstympning och att Migri är medvetna om UNICEF:s undersökning.

- Problemet är att man brukar göra ingreppet i en viss ålder. Vi utreder sedan i vilken ålder flickorna i den här släkten utsatts för könsstympningar. Vi utreder om man överskridit den åldern och om det ännu är sannolikt att könsstympning kommer att genomföras.

Hon betonar att könsstympning är en svår och känslig fråga och måste utredas noggrant.

Hon berättar också att Migrationsverket planerar att resa till Somalia ännu i år för att ta reda på hur situationen där ser ut just nu.

- Då kan vi ställa frågor om situationen har ändrats eller om könsstympning fortfarande är lika vanligt, avslutar Forssell.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes