Hoppa till huvudinnehåll

Projektet Raseborgs å kan hämta kräftorna tillbaka – översvämningarna är Raseborgsåns största problem

En å med stark vegetation.
Raseborgsån är vacker, men den mår inte särskilt bra. En å med stark vegetation. Bild: Magdalena Silin / Yle Västnyland,Raseborg,Snappertuna,Ekenäs,Raseborgsån,projekt,miljö,vatten

Översvämningarna kring Raseborgsån är ett stort problem för dess välmående. Raseborgs miljöbyrås projekt Raseborg å ska minska på fosforbelastningen. Snart kanske kräftorna trivs i ån igen.

För ungefär ett år sedan startade Raseborgs miljöbyrå projektet Raseborgs å. Det beaktar åns avrinningsområde som en helhet.

Under ett år rinner det upp till 4 000 kilo fosfor till havet via Raseborgsån. Drygt två tredjedelar av belastningen kommer från jordbruket.

Minttu Peuraniemi är projektchef vid Raseborgs stad. Hon säger att Raseborgsån är vacker men att den inte mår särskilt bra.

- Åns ekologiska status är otillfredsställande. Det betyder att ån inte är i ett naturtillstånd. Det borde den vara så att olika djur- och växtarter skulle trivas i den, säger hon.

Samarbete med dikningsbolaget

Miljöbyråns projekt hjälper det lokala dikningsbolaget att förbättra vattenhushållningen och befrämjar ibruktagandet av nya metoder för vattenvård i jordbruket.

Översvämningarna på åkrarna spolar marksubstans som gör odlingen svårare och göder vattendraget.

En kvinna lutar mot ett räcke med ån i bakgrunden.
Minttu Peuraniemi är porjektchef vid Raseborgs stad. En kvinna lutar mot ett räcke med ån i bakgrunden. Bild: Magdalena Silin / Yle Västnyland,Raseborg,Snappertuna,Ekenäs,Raseborgsån,projekt,miljö,projektchef

Ån används för grundtorrläggning inom åkerbruk. Inom åns avrinningsområde finns sammanlagt 17 kvadratkilometer åkermark.

- De behöver en balans på vatten så överlopps vatten ska föras hit till ån.

Hon säger att problemet i dag med åkrarna runt ån översvämmar lätt. Det händer varje höst och vår fast det inte skulle regna särskilt mycket.

- Och det betyder att näringsämnen från åkrarna hamnar i ån.

Markägarna positivt inställda

För att organisera arbetet kring projektet Raseborgs å har man aktiverat ett dikningsbolag där markägare längs med ån är medlemmar.

- Den här organisationen som funnits sedan 1960-talet sköter om grundtorrläggningen av åkrarna.

Dikningsbolaget följer upp grundtorrläggningsfrågan och kan och får vid behov vidta åtgärder för att upprätthålla torrläggningen.

- Dikningsbolaget här vid Raseborgsån har tillsammans med vårt projekt tagit itu med vissa miljöfrågor.

- Vi samarbetar för att ta reda på naturförhållandena för att sedan kunna göra de rätta åtgärderna på ån, säger hon.

En å med stark vegetation.
På sina ställen är Raseborgsån rätt igenväxt. En å med stark vegetation. Bild: Magdalena Silin / Yle Västnyland,Raseborg,Snappertuna,Ekenäs,Raseborgsån,projekt,miljö,vatten

Minttu Peuraniemi är väldigt glad över att markägarna varit så positivt inställda till projektet.

- Det har löpt bra och också markägarna skulle önska att till exempel kräftan skulle komma tillbaka.

Väldigt lång process

Att åtgärda översvämningarna är enligt Peuraniemi en lång process.

- För att till exempel få ett utlåtande om tillståndsbehov krävs en massa fakta om till exempel fiskar och kräftor och om åns bottenprofil.

- Det krävs en hel del mätningar innan man överhuvudtaget kan göra upp en plan vad man ska göra med den här ån.

Hon säger att man sannolikt kommer att rensa delar av ån och på ett vis förstora den för att få rum för vattenmassor. Hon säger att man strävar efter att använda miljövänliga sätt för det.

- Man kan gräva till exempel tvåstegsdiken i stället för en fåra. Det ska också planeras långsiktigt så att det är lättare att upprätthålla fåran i framtiden.

Ån har egentligen inte rinnande vatten

Peuraniemi säger att orsaken till att djur och växter inte riktigt trivs i Raseborgs å är att den är så grumlig, det finns mycket näringsämnen i den och den är igenslammad.

- På åns botten finns ingen fåra där vattnet skulle rinna. Den här ån har egentligen inte rinnande vatten.

- Eftersom vattnet står ganska stilla finns det inte rum för till exempel bottendjur att bo i.

Peuraniemi säger att det finns en del fisk i ån, och att miljöbyrån i höst ska utreda vilka sorters fisk det finns.

- Här finns nog ingen så kallad ädelfisk.

Hon säger att det ännu för ungefär femton år sedan fanns ganska mycket kräftor i Raseborgsån.

Näckrosor på vattenytan.
Näckrosor på Raseborgsån. Näckrosor på vattenytan. Bild: Magdalena Silin / Yle Västnyland,Raseborg,Snappertuna,Ekenäs,Raseborgsån,projekt,miljö,vatten,näckrosväxter

- Då fångade en del människor kräftor från ån till och med för försäljning.

Minttu Peuraniemi skulle gärna se att kräftorna skulle trivas i ån igen.

- De är ju sympatiska djur och de är naturliga för den här ån, säger hon och konstaterar att det inte är omöjligt att få de naturliga arterna tillbaka.

- Vi måste iståndsätta ån så lyckas det nog.

Ån börjar i Läppträsket

Minttu Peuraniemi säger att man tidigare kunde åka båt längs med ån flera kilometer från havet. Numera kan man paddla fram till Forngården, men knappast särskilt mycket längre än så.

- Man kan säga att Raseborgsån börjar i Läppträsket, det vatten som rinner på södra sidan av åsen i Karis rinner hit längs Raseborgsån.

En bro som går över en å.
Bron över Raseborgsån. En bro som går över en å. Bild: Magdalena Silin / Yle Västnyland,Raseborg,Snappertuna,Ekenäs,Raseborgsån,projekt,miljö,vatten,näckrosväxter

Mynningen finns i Landbofjärden. Raseborgsån är ungefär 13,5 kilometer lång.

Minttu Peuraniemi har en vision om hur hon vill att Raseborgsån en dag ser ut.

- Jag önskar att den i framtiden skulle ha mycket liv under vattenytan. Jag önskar också att man kunde odla miljövänligt på de åkrar som finns inom åns avrinningsområde.

- Det skulle vara fint om ån inte skulle svämma över så mycket på åkrarna. Då skulle inte heller så mycket näringsämnen hamna från åkrarna till havet, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland