Hoppa till huvudinnehåll

Rädsla, oro och sorg - de här och många andra känslor kan klimatångesten väcka hos oss

Ett SAS-flygplan som håller på att lyfta.
Klimatångesten blir allt vanligare. Ett SAS-flygplan som håller på att lyfta. Bild: Mostphotos SAS,flygplan,Airbus,Airbus A330-300

Klimatångesten blir allt vanligare. Känslorna varierar från mildare oro till ett mera närvarande ångesttillstånd. I värsta fall kan ångesten leda till tvångsmässigt beteende, något som också kan kallas klimatortorexi.

Det här kommer fram i Mieli Psykisk Hälsa Finland:s färska rapport, som är skriven av Panu Pihkala, miljöforskare vid Helsingfors universitet.

Klimatångesten kan orsaka bland annat sömnproblem, humörsvängningar, nedstämdhet och oro.

I värsta fall leder ångesten till tvångsmässigt beteende, något som också kan kallas för klimatortorexi eller -anorexi.

man i grön skjorta invid trädstam
Panu Pihkala är miljöforskare vid Helsingfors universitet. man i grön skjorta invid trädstam Bild: Yle / Anna Hellberg klimat,klimatförändring,klimatpolitik,Miljö och natur,Karis,Raseborg,Klimatångest,miljöforskare,miljöforskare Panu Pihkala vid Helsingfors universitet

Enligt rapporten kännetecknas klimatångest av att den är så heltäckande och obestämd.

Klimatförändringen kan ofta leda till ytterligare stress i situationer som redan i sig är stressande, till exempel framtidsplanering eller att ta hand om sina barn.

- Klimatkrisen påverkar många olika saker och man känner att man inte gör tillräckligt, då man inte kan rädda allting, säger Catarina Korkman.

Catarina Korkman går i årskurs 8 i Winellska skolan.
Catarina Korkman säger att situationen kan kännas hopplös. Catarina Korkman går i årskurs 8 i Winellska skolan. Elev

Korkman lider av en mildare klimatångest. Hon säger att ångesten går i perioder, men att hon tänker på klimatet så gott som dagligen.

Också psykolog Sanni Saarimäki har mycket erfarenhet av klimatångest. Hon grundade tillsammans med socionom Taneli Saari föreningen Tunne, som ordnar diskussionsgrupper för dem som lider av klimatångest.

Det kan kännas väldigt hopplöst, som att vart är den här världen på väg?― Catarina Korkman, klimataktivist

Saarimäki beskriver den ångest som hon stött på i grupperna.

- Den kan variera från mildare oro till en starkare närvarande ångest. Folk känner rädsla, oro och sorg för det som vi förlorar och de förändringar som klimatförändringen ger upphov till i våra liv, säger hon.

- I vissa fall har ångesten lett till ett slags paniktillstånd.

Hjälplöshet en allmän känsla

Preliminära forskningsresultat kring finländarnas klimatångest tyder på att den negativa uppmärksamheten som klimatförändringen får i medierna är en belastande faktor.

- Det kan kännas väldigt hopplöst ibland, som att vart är den här världen på väg?, säger Korkman.

Korkman poängterar ändå att det är väldigt positivt att klimatkrisen fått så mycket utrymme i medierna. På det sättet blir folk mer medvetna om problemet.

psykologi Sanni Saarimäki
Psykolog Sanni Saarimäki. psykologi Sanni Saarimäki Bild: Juha Kivioja / Yle klimat,klimatförändring

Aktivitet och handlingar är oftast den bästa medicinen mot ångesten. Man ska också våga hantera sina känslor. Negativa känslor, såsom ilska och sorg, kan öka handlingskraften och motivationen.

Diskussionsgrupp kan hjälpa

Saarimäki berättar att diskussionsgruppen ger en möjlighet för individen att tala om sina känslor, utan att behöva vara rädd för att bli dömd. Gruppen ger också en möjlighet att hitta stöd hos andra.

Den kan variera från mildare oro till starkare närvarande ångest. Folk känner rädsla, oro och sorg för det som vi förlorar och de förändringar som klimatförändringen ger upphov till i våra liv― Sanni Saarimäki, psykolog

- Diskussionen kan också hjälpa deltagaren att bearbeta de jobbiga känslorna, och att använda dem som en styrka istället för att trycka undan dem, säger Saarimäki.

Klimatångesten kan vara ett problem, om den är så stark att den lamslår individen.

Ångesten klassas ändå inte som en sjukdom, utan det är en reaktion på världens klimatproblem och deras hot. Det är frågan om en förståelig reaktion, skriver Pihkala i rapporten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes