Hoppa till huvudinnehåll

Efter 4 000 ledare går John-Erik Jansén i pension: ”Förr eller senare kommer papperstidningen att dö”

En man står i blå skjorta och med allvarlig min.
John-Erik Jansén blickar tillbaka på sin tid som journalist. En man står i blå skjorta och med allvarlig min. Bild: Anna Björkqvist / Yle Västra Nyland (tidning),ledarsida,Hufvudstadsbladet,ledarskribent

Mycket har hänt sedan John-Erik Jansén började jobba på tidningen Västra Nyland för nästan 40 år sedan. Tidningens roll i regionen har minskat de senaste åren men Jansén anser att det var rätt beslut för Västis att bli en del av mediakoncernen KSF Media.

Hans journalistkarriär började egentligen på Åbo Underrättelser i början av 1980-talet. Jansén berättar att det på den tiden var lätt att få tillfälliga reporterjobb och på den vägen blev han.

År 1982 inleddes hans tid på tidningen Västra Nyland. I början jobbade han som redigerade, det vill säga han läste andras texter och såg till att de passade in på tidningssidorna.

Två av Västra Nylands tidningar på varandra.
När John-Erik Jansén började jobba på Västra Nyland redigerade han andra journalisters texter. Två av Västra Nylands tidningar på varandra. Bild: Yle/Marica Hildén Västra Nyland (tidning),tidning västra nyland

Nu går John-Erik Jansén i pension efter att i många år skrivit ledare för Hufvudstadsbladet.

Under sin tid som ledarskribent har han hunnit skriva över 4 100 ledare.

- Jag har faktiskt klippt ut varenda en, avslöjar han.

De goda åren på 1980-talet

Trots att Jansén jobbat som ledarskribent för Helsingforsstationerade Hufvudstadsbladet har han haft sitt arbetsrum i Ekenäs. Det har varit möjligt tack vare dagens teknik.

Tekniken var en helt annan år 1982 när Jansén började på Västra Nyland. Lönsamheten likaså.

Västra Nyland ägdes då av aktiebolaget Ekenäs tryckeri. Jansén drar sig till minnes att året då han började på tidningen var det bästa för ägarbolaget.

- Man hade beslutat investera i en ny fastighet som blev klar 1985, man skaffade en ny tryckpress. Man gjorde också lite nyanställningar för att Västis skulle bli större.

En husvägg där det står Ekenäs tryckeri aktiebolag och Västra Nyland.
Det gick bra för Ekenäs tryckeri i början på 1980-talet. På den tiden ägde tryckeriet tidningen Västra Nyland. En husvägg där det står Ekenäs tryckeri aktiebolag och Västra Nyland. Bild: YLE / Christoffer Westerlund Ekenäs,ekenäs tryckeri

Tryckeribolaget gjorde ett så gott resultat att man till och med kunde betala dividend till sina ägare.

Ekenäs tryckeri hade på den tiden en personal på knappt 150 personer. Dit hörde så väl tryckeriarbetare och journalister som tidningsutdelare, som på den tiden delade ut alla morgontidningar i Ekenäs centrum.

Då fanns det inte saker som prioriterades bort på grund av ekonomiska orsaker. Jansén skulle inte kalla det en lyxtillvaro men det var en bra period i branschen. Det var goda ekonomiska tider, en tillvaro som under senare år försvann.

Västra Nyland slutar bevaka Esbo och Grankulla

I början av 1990-talet drabbades Finland av en lågkonjunktur och den påverkade också tidningsbranschen. Annonsörer och prenumeranter försvann.

- Tidningarna är väldigt känsliga konjunkturmätare. Det är den utgiften som både företag och privatpersoner först drar ner på när de märker att det behövs. Det var nog en djupdykning.

En sommar hade tidningen inte några vikarier alls utan det blev ett stort semesterpussel för att få allt att fungera

Personalstyrkan blev mindre både på tryckeriet och Västra Nylands redaktion. Tidningens bevakningsområde krympte när bevakningen av Esbo och Grankulla föll bort.

Jansén minns hur jobbet som journalist blev tyngre och det var svårt att få vikarier till tidningen.

- En sommar hade tidningen inte några vikarier alls utan det blev ett stort semesterpussel för att få allt att fungera.

Vikariesituationen löste sig senare när tidningarna erbjöds fondpengar för att ta journalistikstuderande på praktik.

KSF Media var bra för Västis

Efter sekelskiftet vände kurvorna igen uppåt och det gick bättre även för tidningen Västra Nyland. Det blev igen lättare att få nyanställa personal.

- Det var inte de ständiga funderingarna på nedskärningar, samarbetsförhandlingar, permitteringar och uppsägningar utan man kunde jobba med ett längre perspektiv.

Det gjorde man också i ett antal år. Sedan började förändringarnas vindar blåsa igen.

År 2008 blev Västra Nyland en tidning av flera i mediebolaget KSF Media.

Var det bra för Västis?

- Hmm … I ljuset av det som senare hände och de kriser som hela mediebranschen råkade ut för så var det definitivt bra. Jag är ganska säker på att Västra Nyland ensam skulle ha haft väldigt svårt att klara av det. Nu hade vi koncernresurser bakom oss, säger Jansén.

Åldersstrukturen på prenumeranterna börjar vara ganska gråhårig― John-Erik Jansén tror att papperstidningen en dag dör ut

Under de tio senaste åren har webben utvecklats allt mer. Trots det är det fortfarande den tryckta tidningen som hämtar pengar, största delen av alla inkomster kommer via den, konstaterar Jansén.

En fråga som ibland dyker upp är varför tidningarna började publicera sina nyheter gratis på webben. Jansén påpekar att om man inte gjort det utan börjat ta betalt för webbnyheter direkt så skulle inte webben fått den stora genomslagskraften.

Tidningarna Östnyland, Hufvudstadsbladet och Västra Nyland.
KSF Media ger ut flera tidningar, bland annat Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Östnyland. Bolaget ägs av Föreningen Kultursamfundet. Tidningarna Östnyland, Hufvudstadsbladet och Västra Nyland. Bild: Patrick Holmström KSF Media,Östnyland,Hufvudstadsbladet,Västra Nyland (tidning)

- Sedan var det en gränsdragning att säga när man kan börja ta betalt. Nu tar KSF Media betalt för nästan allt, konstaterar han.

Är det bra?

- Jo det är bra men det är jobbigt. Det är bra eftersom nyhetsflödet allt mer flyttar över till webben. Om tidningshusen vill ha intäkter så måste de få dem via webben. Förr eller senare kommer papperstidningen att försvinna.

När försvinner papperstidningen?

- Jag vet inte, vi ser sjunkande upplagor och vi ser att åldersstrukturen på prenumeranterna börjar vara ganska gråhårig och det är svårt att få unga familjer att prenumerera. Så någon gång kommer det en punkt men jag hoppas jag har ett långt pensionärsliv före det.

Från sexdagarstidning till tvådagars

I dag landar papperstidningen i västnylänningarnas postlådor två gånger i veckan. Som mest har tidningen delats ut sex gånger i veckan och det är inte så väldigt länge sedan det fanns tankar om att dela ut Västis sju dagar i veckan, minns Jansén.

Beskedet att Västra Nyland skulle bli en tvådagarstidning kom 2016. Vad ska det här bli, tänkte Jansén med kallsvett i pannan. Han tror inte han var den enda som tänkte på det sättet.

- Det var nog en chock för alla som fick reda på det.

Var det illa för Västis att bli en tvådagarstidning?

- Det var illa såtillvida att man inte kan bortse att Västis blivit en mindre tung röst i det västnyländska medielandskapet.

VN permitterar.
Västra Nyland har inte lika mycket makt mera när tidningen bara ges ut två dagar i veckan, anser John-Erik Jansén. VN permitterar. Bild: Yle/ Christoffer Westerlund vn-logo,Ekenäs

Jansén anser att det hade varit bättre om Västra Nyland kom ut tre dagar i veckan. Han vet att sådana tankar har funnits utan att det ännu har lett någon vart. Han hoppas ändå på att utgivningsdagarna kunde öka i framtiden.

Det har också funnits planer på att helt lägga ner Västis eller att göra den till en gratistidning, avslöjar Jansén som är nöjd över att tidningen blev kvar i KSF Mediakoncernen.

Det måste finnas en säljare och en köpare och av allt att döma så fanns inte säljaren. KSF Media ville behålla Västis

Samma år som Västra Nyland blev en tvådagarstidning planerade lokala krafter tillsammans med Karis-Pojo sparbanksstiftelse att köpa Västra Nyland från KSF Media.

Förhandlingarna gjordes i all hemlighet och kom till offentlighetens kännedom först två år senare då journalisten Staffan Bruun skrev om det i sin bok.

Enligt Jansén kände inte personalen vid Västra Nyland till förhandlingarna, även om det fanns en del rykten.

Han tror inte affären skulle ha lyckats även om diskussionen hade förts i offentligheten.

- Det måste finnas en säljare och en köpare och av allt att döma så fanns inte säljaren. KSF Media ville behålla Västis.

Är det så att Västra Nyland är en inkomstkälla som är bra för KSF Media?

- Jag kan inte siffrorna i detalj men jag tror nog Västra Nyland bär sig, det gör den nog.

Västra Nylands hus.
Förhandlingarna om ett eventuellt ägarbyte skedde utan att personalen vid Västra Nyland visste något, säger John-Erik Jansén. Västra Nylands hus. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Västra Nyland (tidning),KSF Media,tidningar,tidningspress

Skulle projektet med lokala ägare kunnat gå vägen? Svårt att säga, menar Jansén eftersom det inte fanns någon klar ägarstruktur eller uppbyggnad.

Lokala krafter grundade visserligen Västis för närmare 130 år sedan poängterar Jansén. Å andra sidan väcker tanken på en lokal ägare vissa farhågor när det gäller det journalistiska arbetet.

- Om man tänker sig ett lokalt ägarskap med lokala affärskretsar så är jag inte säker på att den journalistiska integriteten hade kunnat bibehållas. Jag uppfattade nog det som en reell farhåga.

"Inte Yles fel att tidningarna kämpar"

En annan fråga som debatterats flitigt under året är Yles påverkan på tidningarnas ekonomier. Flera tidningar upplever sig hotade av Yles roll på webben, bland annat Janséns kollegor på Hufvudstadsbladet, chefredaktör Susanna Landor och kulturchef Fredrik Sonck har tagit ställning i frågan.

Till skillnad från sina kollegor anser Jansén inte att Yle är problemet. Men det är en utmanande situation för tidningshusen och han har själv ingen lösning på problemet.

Han erkänner att det känns skönt att gå i pension och slippa fundera på de här frågorna.

- Andra får fundera på det i stället, säger han.

Artikeln är skriven på basen av en intervju som Marica Hildén gjort med John-Erik Jansén.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland