Hoppa till huvudinnehåll

Inte ens forskare vet allt om den hemlighetsfulla och fascinerande fladdermusen

En fladdermus flyder genom en skog dagtid. I bakgrunden syns otydligt löv.
- Jag trodde ännu för tio år sedan att de har långa fula tänder och att de är skalliga. Men så är det ju inte alls! De har luden och fin päls och är jättesöta. De ser ut som små nallebjörnar, säger biologen Malin Tverin. En fladdermus flyder genom en skog dagtid. I bakgrunden syns otydligt löv. Bild: Mostphotos fladdermöss,Nordisk fladdermus

Fladdermöss är inte bara mystiska djur för många vanliga mänskor. Också forskare lär sig hela tiden mera om dem. Fladdermusen är ett intressant men svårt objekt att studera, tycker biologen Malin Tverin.

- Där, säger hon och pekar. Där uppe är en liten springa som de säkert kan rymmas in i. De är ju pyttesmå - deras kroppar är smala som ett finger.

Malin Tverin står och tittar stint upp mot kyrkans takkant.

Sedan vänder hon blicken ner och börjar syna marken. Den skrovliga medeltida stenväggen studerar hon också.

Detalj av taket på Kyrkslätts kyrka.
Vid takkanten på gamla kyrkor hittar fladdermöss ofta små springor där de kan ta sig in. Detalj av taket på Kyrkslätts kyrka. Bild: Yle / Karin Filén tak,kyrka,Kyrkslätts kyrka

Fladdermusspillning är det biologen och fladdermuskännaren Tverin letar efter. Hittar hon sådana vet vi med stor sannolikhet att det bor fladdermöss i Kyrkslätts kyrka.

Hon berättar att spillningen ser ut som de små "priplor" som möss lämnar efter sig, med en viss skillnad.

- Om du klämmer på dem och de går sönder och blir till stoft är det fladdermusen som lämnat dem. Kommer priplorna från en mus eller sork är de hårda.

Malin Tverin står framför stenmur, tittar uppåt.
Malin Tverin vet det mesta om fladdermöss. Malin Tverin står framför stenmur, tittar uppåt. Bild: Yle / Karin Filén forskare,Malin Tverin

Svarta snabba skuggor

Malin Tverin är inte egentligen ute på forskaruppdrag utan vi träffas för att tala om djuret som känns aktuellt just nu när kvällarna sakta börjar bli lite mörkare och man allt oftare ser de svarta, snabba silhuetterna mot natthimlen.

Vi hittar inga "priplor" den här gången, men Malin Tverin blir glad när hon får höra av kyrkvaktmästaren Tarmo Junnila att han flera gånger har sett fladdermöss här.

Några långörade fladdermöss hänger upp och ner.
Fladdermöss trivs tätt ihop. Här är det långörade fladdermöss som myser tillsammans. Några långörade fladdermöss hänger upp och ner. fladdermöss,Långörad fladdermus

I klocktornet och under kyrkans tak bor de, berättar han. Han pekar på norra gavelns stentrappa:

- Där har flera gånger legat en fladdermus och vilat. Sen har den flugit bort igen, berättar han.

- Hade den långa öron? frågar Tverin snabbt.

Det tror Junnila inte, men Tverin låter sig inte nedslås. Det kan ändå gott röra sig om den långörade fladdermusen, en art som ofta påträffas just i gamla stenkyrkor och klocktorn.

Till exempel i grannkommunen Sjundeå bor det en koloni i kyrktornet.

- Långörade fladdermöss är mycket troende och trogna kyrkobesökare, skojar Tverin.

Tarmo Junnila står framför en kyrktrappa.
"Där på trappan låg den". Tarmo Junnila är kyrkvaktmästare och har ofta sett fladdermöss kring Sankt Mikaels kyrka. Tarmo Junnila står framför en kyrktrappa. Bild: Yle / Karin Filén Kyrkvaktmästare,Tarmo Junnila

Sover med öronen under vingarna

Den långörade fladdermusen har, som namnet anger, väldigt långa öron, men när den sover kan den packa in öronen under vingarna för att inte förlora värme. Så det är inte så konstigt att Junnila inte lade märke till dem.

Sådana här små detaljer om fladdermöss berättar Malin Tverin om med synbarlig förtjusning.

Hur det kommer sig att ett djur med otroligt bra hörsel kan trivas i ett klocktorn med öronbedövande klockringning vet hon inte.

- Ja-a. Det är ett mysterium, säger hon glatt och rycker på axlarna.

Många fladdermöss flyger söderut till vintern

Det finns en hel massa som forskarna inte ännu vet om fladdermössen. Tretton arter finns det i vårt land och alla har sina egenheter.

Genom internationella ringmärkningsprojekt har man först ganska nyligen fått veta att en stor del av de finländska fladdermössen emigrerar. Den kortaste sträcka man känner till att de flyttar är till Estland och den längsta är ända till Sydeuropa.

Som ofta är fallet med fladdermöss är det enligt Tverin oklart varför de gör som de gör.

- Det konstiga är att de går i vinterdvala där också. Kanske det bara är så att de hittar bättre platser för att hibernera där.

När de vaknar kommer de tillbaka till Norden.

Fladdermusen är enligt henne på många sätt ett utmanande forskningsobjekt.

- De har den dåliga smaken att bara röra sig nattetid. Dessutom bryr de sig inte det minsta om människor så de kommer aldrig till oss utan det är alltid vi som måste springa efter dem.

Läderlappens hämnd

- Om du frågar din gamla mormor eller farmor säger de säkert att det fanns fler fladdermöss förr. Och det stämmer!

Malin Tverin menar att det finns flera orsaker till att fladdermössen har minskat i antal. Miljögifter kan vara en orsak, att det kanske finns färre insekter och att man förstör deras habitat andra.

Fladdermössen gillar gamla skogar och gamla byggnader, så det skulle vara bra att lämna en del sådana orörda.

Sjundeå kyrka
I Sjundeå kyrka trivs den långörade fladdermusen bra. Sjundeå kyrka Bild: Yle/Veronica Montén Sjundeå,Sjundeå kyrka,församling,Sjundeå svenska församling,Västnyland

Människor kan också ibland göra sig av med fladdermöss som bor på deras vindar. Men det får man inte göra.

- Fladdermöss är fridlysta så det är förbjudet enligt lagen att göra sig av med dem om man hittar en förökningskoloni på vinden.

Fladdermusen kan hämnas, berättar Malin Tverin lite skadeglatt. De gör det visserligen helt ovetande, men ändå.

- Ett slags löss trivs på fladdermusen. Om man gör sig av med fladdermössen från sin vind kan lössen i stället ge sig på människorna som bor i huset. Då kan man ju fundera på om det var värt det!

"Skalliga med långa fula tänder"

Att en del människor ogillar fladdermöss tror Malin Tverin har att göra med att de är lite mystiska.

De rör sig när det är mörkt och de flyger förbi så fort att det är svårt att se hur de egentligen ser ut. Man kan inte ens höra dem utan detektor.

En vattenfladdermus i en hand.
Vattenfladdermus En vattenfladdermus i en hand. Bild: Gilles San Martin myotis daubentonii

Tverin erkänner att hon hade helt fel uppfattning om fladdermöss innan hon började intressera sig för dem.

- Jag trodde ännu för tio år sedan att de har långa fula tänder och att de är skalliga. Men så är det ju inte alls! De har luden och fin päls och är jättesöta. De ser ut som små nallebjörnar!

Fladdermusbarnen trillar ner

De flygande "nallebjörnarna" föder ungar kring midsommar och nu i mitten eller slutet av juli börjar småttingarna flyga.

Vid den här tiden kan de ovana ungarna ibland förvilla sig in i hus. De flyger inte särskilt bra ännu och kan också trilla ner på marken och inte lyckas lyfta igen.

De kallar på sina mammor men alltid kan hon inte hjälpa.

- Hon har svårt att landa på marken och packa med sig sin unge som ändå väger relativt mycket, säger Tverin.

Vad ska man då göra om man hittar en ynklig liten fladdermusunge på fel plats, som på en husvägg eller på marken?

Om man vet var fladdermössen bor ska man lyfta upp ungen så nära hålet som möjligt och se om den kan krypa in i boet.

Det är viktigt att ha handskar på händerna.

Om ungen inte kryper in och om mamman inte kommer och tar hand om den måste man ta kontakt med en lokal djurskyddsförening, säger Malin Tverin. Hon påminner om att Högholmen också tar emot vilda djur.

Hem åt fladdermöss

Om man vill ha ett roligt sommarpyssel och också hjälpa de små djuren kan man bygga en fladdermusholk.

- Det gäller att ha tålamod, för det kan ta lång tid innan fladdermössen börjar ta en holk i bruk. Till och med tio år kan det ta.

Kuvituskuva: Hyttynen pistää.
Fladdermusen äter massvis med myggor - innan de kan äta av dig! Kuvituskuva: Hyttynen pistää. Stickmyggor

Fladdermusen är en tystlåten inhysing som bara rör sig nattetid. Dessutom håller den efter myggorna på tomten.

- Man trodde tidigare att en fladdermus kunde äta tvåtusen myggor per natt. Nu har man reviderat siffran till tvåtusenåttahundra. Så det är nog en granne man gärna har på sin tomt, säger Tverin till sist om de hemlighetsfulla små djuren.

Här kan du lyssna på hela intervjun om fladdermöss med biologen Malin Tverin:

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen