Hoppa till huvudinnehåll

Dags för kräftor: Med eller utan snaps? Arbetarklass eller båtfolket? Kräftor delar åsikter

Kräftsäsongen förutspås bli fin i år.
Inhemska kräftor betecknas av många som stora delikatesser. Många anser också att de är dyra. Kräftsäsongen förutspås bli fin i år. Bild: Yle/Anna Savonius kräftor,säsongsmat,livsmedel,skaldjur

Är kräftor bara för båtfolk och dem som har mer pengar att köpa de dyrare, inhemska kräftorna? Eller är det traditionen med vänner, snaps och sång som räknas? Kräftor delar åsikter men de som gillar kräftor har en god säsong att se fram emot.

I Västnyland finns det både viltföretagare, kräftfiskare och -handlare, som tryggar tillgången för dem som älskar kräftor. Hemma hos företagaren Tomas Landers i Ingå finns de första ämbaren av odlade, kokade kräftor klara i kylen och väntar på de första ivrigaste kräftfantasterna.

- Säsongen kommer nu igång och vi lägger själva ut de första, egna mjärdarna ikväll, säger Landers och demonstrerar hur betesfisken träs på den grova metallkroken. Det gäller att placera den mitt i mjärden så att kräftan faktiskt går in i buren och inte smaskar på betet utanför buren, säger han.

Tomas Landers tar fram mjärdarna inför kräftsäsongens början.
I den här sjön ska mjärdarna förses med gröna brickor, med uppgifter om vems redskapen är. Tomas Landers gör sig färdig för kräftsäsongen. Tomas Landers tar fram mjärdarna inför kräftsäsongens början. Bild: Yle/Anna Savonius mjärdar,burar,kräftor

Hos Landers är det småfisken, som barnen dragit upp som den här gången blir betesfisk. Helst vitfisk, såsom mört eller braxen.

- Betesfisken ska vara färsk, betonar han. Man skär den i lämpliga bitar innan man sätter dem på kroken.

Landers kräftar för hemmabruk men köper in, kokar och säljer stora mängder kräftor via sitt företag i branschen. Företaget har kontraktsfiskare som levererar kräftor, som han sedan säljer vidare.

Det varma vädret bådar gott

- Det varma försommarvädret bådar gott för i år, säger Landers och ser fram emot en bra säsong. Kräftorna ömsar skal lite olika tider, så emellanåt kan man få mer honor, ibland mer hanar, ibland mindre och ibland större kräftor. Det varierar.

Landers har en tradition av kräftfiske i släkten, det har funnits kräftor nära till hands.

- Vi tillreder enligt farfars gamla recept, säger han. Kräftorna är en viktig del av företagets verksamhet. Företaget säljer främst vilt men den här tiden på året börjar fryslagret gapa tomt innan höstens jaktsäsong.

Efterfrågan är stor, företaget säljer både via nätet och gården, med eget slakteri. Produkterna säljs både i REKO-ringar, butiker, bodar med närproducerad mat, lokalt och i huvudstadsregionen.

Landers påminner om att priserna på kräftor i och med signalkräftan har halverats på tio år. Hans företag säljer en mindre inhemsk signalkräfta för 2,30 styck.

- Många yngre har börjat köpa våra kräftor, säger Landers. Folk satsar allt mer på hållbara livsmedel.

Du behöver vattenägarens tillstånd

Man får inte fånga kräftor var som helst. För att få kräfta behöver man vattenägarens lov - om det inte är fråga om egna fiskevatten. Det gäller också att vara noga med fångstredskapen.

- Jag skulle inte alls flytta dem från ett vattendrag till ett annat, säger Landers. Kräftpesten sprids mycket lätt, till och med via fåglar, sägs det.

Man kan rengöra mjärdarna genom att bespruta dem med decinficeringsmedel eller frysa ner dem rejält. Kräftpesten har tagit kål på största delen av flodkräftorna och de inplanterade signalkräftorna bär nästan utan undantag på kräftpest.

Sjöarna är kräftornas hem, fast alla sjöar duger inte. I vissa har kräftpesten också farit hårt fram.
Kräftsäsongen inleds. Sjöarna är kräftornas hem, fast alla sjöar duger inte. I vissa har kräftpesten också farit hårt fram. Bild: Yle/Anna Savonius sjöar,kräftor

Jag hör inte till de typiska finlandssvenska kretsarna

Men kräftor är inte viktiga för alla finländare. För många är det en tradition, andra saknar den traditionen helt.

- Kräftsäsongen har väldigt liten betydelse för mig, säger Alice Öster, sommartid bosatt i Fagervik i Ingå. Det är ganska sällan jag deltagit i kräftskivor, kanske sex totalt under mitt 60-åriga liv.

Hon säger att det beror på att hon inte hör till de typiska finlandssvenska kretsarna med mycket båtliv och kräftor, snapsar och snapsvisor.

Alice Öster och Ulla Pesonen har inte traditioner kring kräftor.
Alice Öster och Ulla Pesonen är sommargäster i Fagervik Alice Öster och Ulla Pesonen har inte traditioner kring kräftor. Bild: Yle/Anna Savonius kräftor

- De gånger jag deltagit har det varit roligt när någon släkting har ordnat men det är alltför sällan, dessvärre.

- Jag har en gång som ung varit med och fångat kräftor. Vi gick omkring vid en sjö på Åland och plockade kräftor från bottnen och samlade dem i ett ämbar. Det var roligt.

Hon berättar också att hon själv kommer från en arbetarfamilj i Helsingfors. I hennes barndom åt familjen aldrig kräftor. De hör ihop med skärgård och dem som har det lite bättre ställt - det är kanske inte alla som har råd med kräftor, säger hon.

Hennes granne Ulla Pesonen håller med.

- För mig har kräftorna ingen betydelse. Jag vet att en del pratar om dem, att nu ska det hållas kräftskivor. Själv har jag inga sådana traditioner, säger hon.

I de andra stugorna i Fagervik varierar svaren.

- Jag brukade fiska kräftor med farfar i träsket, säger Harri. I dag har han inga kräfttraditioner men tycker att inhemska kräftor smakar bättre.

Han vet att många som gillar kräftor sjunger och tar en sup med dem - men det gör inte vi, säger han vidare.

Vi fick stora bamsekräftor

Anneli har tydliga minnen från sin ungdom som nygift.

- Vi kräftade med min man i Jyväskylä, det var spännande och vi fick massor av stora bamsekräftor, säger hon. Medan vi väntade åt vi smörgåsar och drack kaffe i bastun. Det var härligt.

Hon föredrar inhemska kräftor för att de smakar bättre. Helst ska det finnas mycket dill att tillgå - och en snaps, säger hon med ett skratt.

Det blev nog fler snapsar som yngre

Henrik gillar traditionerna kring kräftor.

- Månne det inte blir en kräftskiva i Bromarf igen i år, säger han. En snaps eller två - som yngre blev det fler.

Han säger att en del gillar kräftor stort och äter sista kråset av dem. Andra tar grova tag och upplever inte det som någon stor läckerhet - det hör bara till.

- Jag hör till dem, säger han.

Årligen fångas två till tre miljoner signalkräftor och knappt en miljon flodkräftor.

Det är tillåtet att fånga kräftor fram till slutet av oktober.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Har du hittat något ovanligt i skogen - fråga Naturväktarna!

    Ställ din fråga om djur och natur till Hans Hästbacka.

    Lyssnarnas frågor om djur och natur besvaras 13.11 kl. 9.16–11.00 av Hans Hästbacka. Du kan delta och ställa frågor via formuläret här, per e-post: natur@yle.fi eller genom att ringa 0600 11 12 13.

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

Nyligen publicerat - Natur