Hoppa till huvudinnehåll

"Mamma, jag dog precis" - Theo Ekholms hjärta stannade plötsligt en sommarkväll för några år sedan

Theo Ekholm
I dag uppskattar Theo Ekholm vardagen mera än han gjorde innan infarkten. Theo Ekholm Bild: YLE / Linus Westerlund Ekenäs,Raseborg,sjukhus,Västnyland,Theo Ekholm

Skötaren skrek “irti”. Theo Ekholms förskräckta mamma stod utanför ambulansen. Han hade fått en hjärtinfarkt under vad som skulle vara en rolig utekväll med kompisarna.

- Jag dog precis, vet du det, jag dog precis, var det första han sade när han vaknade till liv.

Det var lördagskväll den 14 juni 2014 vid Ormnäs camping i Ekenäs. Theo Ekholm var på Popkalaset och stod tillsammans vännerna i folkhavet. Han väntade på idolen Petter, men det var något som inte stämde.

- Jag minns inte riktigt vad klockan var men det var ganska sent. Mitt under konserten var det en vän som frågade om jag mår riktigt bra. Vi gick bort från folkmassan. Då märkte jag att jag var helt genomsvettig. Jag ställde mig och vilade mot ett träd.

Förstod att det var allvar

Efter en stund var han tvungen att sätta sig. Det blev svårare att andas men han hade ingen aning om att det kunde röra sig om en hjärtinfarkt. Snart var han tvungen att lägga sig ner och fick svårt att prata.

- Då förstod jag att det var frågan om något värre, säger han.

Flera kompisar och en väktare kom till platsen där han låg. Väktaren insåg att det var allvar och kallade på ambulans.

Theo Ekholm
Theo Ekholm sjönk ihop vid ett träd på campingområdet. Theo Ekholm Bild: YLE / Linus Westerlund Ekenäs,Raseborg,sjukhus,Västnyland,Theo Ekholm

Det dröjde ändå innan ambulansen kom. Trots att väktaren meddelat att det var bråttom hade utryckningen klassats som icke brådskande. En av vårdarna sade att de fått bud om att någon som ligger på marken på en festival.

- Man kan dra sina egna slutsatser från det, men den kvällen var det ingen alkohol inblandad för min del.

Inga tidigare problem med hjärtat

Theo Ekholm ombads blåsa i alkoholmätare.

- Mina kompisar blev lite irriterade och förklarade att de varit med mig hela kvällen och att jag inte druckit något, att det är något annat.

Ekholm klarade inte ens av att blåsa i mätaren.

Jag tror jag aldrig lovat mig själv så mycket som den morgonen

I ambulansen tog de hans EKG och då kunde man konstatera att det rörde sig om en hjärtinfarkt.

- Då kommer jag ihåg att allt ändrade, också för mig. Det var svårt att förstå hur jag kunde få en hjärtinfarkt som 23-åring.

Ekholm har aldrig haft några problem med hjärtat.

- Jag har idrottat och rört på mig sedan barn. En månad efter att jag kom från sjukhuset spelade jag fotboll igen, berättar han.

"Var på liv och död"

Ekholm transporterades till Raseborgs sjukhus som ligger ett stenkast från campingen.

Sjukskötaren visade sig vara en kompis mamma. Ekholm hälsade medan hon klippte upp kläderna på honom men hon kände inte igen honom.

- Då insåg jag att det var allvar på riktigt, jag måste ha sett väldigt annorlunda ut än vanligt. Det var en chock.

Ekholm skickades akut vidare till Helsingfors. Mamma följde med i ambulansen.

Jag fick lära mig att det kan ta slut snabbt, så jag försöker ta vara på vardagen

- Vägen till Mejlans var tuff, säkert ännu tuffare för mamma. När vi åkte förbi Karis kände jag att de körde väldigt hårt. Det var på liv och död.

- När vi närmade oss Mejlans kommer jag ihåg att han som jobbade bak i ambulansen börjar skrika att jag skulle hållas vaken, att jag inte får somna om det så är det sista jag gör.

Theo Ekholm minns att han låg i sidoläge och han knöt näven med jämna mellanrum för att hållas vaken. Snart blev allt suddigt och krafterna började tryta. Han hann tänka att det här nog var slutet.

- Jag ville inte dö. Jag kände att jag inte var klar, jag var inte redo att gå vidare.

Hjärtat stannade

När de anlände till sjukhuset var alla i ambulansen upptagna med att hålla Ekholm vid liv. De bad hans mamma springa in till sjukhuset och be om hjälp ut till ambulansen.

- Mamma har berättat det här för jag minns inget. När hon kom tillbaka till ambulansen så hörde hon hur skötarna ropade “irti”. Jag är inte pappa men jag kan tänka mig hur det är när ens barns hjärta stannar.

Ekholm har minnesbilder från när han rullades ut ur ambulansen efter återupplivningen.

- Jag dog just, upprepade jag och så svor jag en hel del. Mamma sade att "ja det gjorde du men nu är du här". Sedan sade hon att jag skulle sluta svära.

Lugnande ord

En hjärtspecialist tog emot Theo Ekholm på sjukhuset och skakade hans hand.

- Han berättade att faran är över och att han är en av världens ledande hjärtspecialister. De orden lugnade. Hade jag klarat mig så här lång så skulle jag nog klara mig.

Undersökningar visade att blodproppen lösts upp av sig själv.

Natten tillbringades på stroke-enheten där Ekholm var under ständig uppsyn.

- Jag var för rädd för att sluta ögonen, minns han.

Till sist lyckades han ändå somna.

- En timme senare vaknade jag av att den jäkla maskinen skrek och sjukskötaren skrek efter läkaren. Då hade mitt hjärta stannat på nytt.

Efter att Theo Ekholm vaknade morgonen därpå har allting ändå varit bra.

- Jag tror jag aldrig lovat mig själv så mycket som den morgonen. Jag skulle bli en så bra människa att det inte finns bättre på jorden, men det har kanske inte gått riktigt så, säger han och skrattar.

Yngsta patienten

Ekholm berättar att det speciellt är under kvällarna som tankarna går tillbaka till det som hände.

- Jag är långt ifrån den enda som fått hjärtinfarkt, men på Mejlans sade de att jag var den yngsta de varit med om.

Den största lärdomen från infarkten säger han att har varit att göra saker för att han vill och inte måste.

- Jag försöker se positivare på livet och ha roligare. Jag fick lära mig att det kan ta slut snabbt, så jag försöker ta vara på vardagen. Jag uppskattar det jag har omkring mig och vardagen mera.

Artikeln bygger på en text och intervju av Yle Västnylands praktikant Zakarias Hamiane.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland