Hoppa till huvudinnehåll

Många superkodare i historien är kvinnor - men varför vill de finska kvinnorna inte bli ingenjörer trots att de på pappret är bättre än männen?

Dataprogrammerare och Margaret Hamilton.
Varför är det främst män som i dagsläget vill bli programmerare? Programmeringsyrket var tidigare ett kvinnoyrke, men i mitten av 80-talet började antalet kvinnor i branschen minska. Dataprogrammerare och Margaret Hamilton. Bild: Wonderlane/Creative commons/Miro Johansson nördar,Margaret Hamilton

Det finns inga argument för att kvinnor inte skulle kunna vara fantastiska diplomingenjörer. Tvärtom, de är faktiskt bättre på naturvetenskaper än män och några av vår tids främsta programmerare är kvinnor. Trots det domineras en del utbildningar starkt av endera könet och seglivade samhällsnormer kan sätta käppar i hjulet för ungdomar då de väljer studieinriktning.

Under de senaste trettio åren har det inte hänt mycket då man ser på utbildningsstatistiken: en del utbildningslinjer domineras fortfarande starkt av ett av könen.

Exempelvis klasslärar- och barnträdgårdslärarutbildningen lockar mest kvinnor, medan en del ingenjörsutbildningar domineras nästan helt av män.

Men vad beror det här på?

En kvinnas huvud omringat av frågetecken.
En kvinnas huvud omringat av frågetecken. Bild: Mostphotos/ Axel Bueckert frågor,tänkande,kreativitet,idé,Kvinna,Frågetecken,Fundera,mänskligt öga,Puzzled,kvinna,panna,Ögonbryn,källkritik,fundersam

Först och främst kan man konstatera att det inte handlar om att kvinnorna skulle vara sämre på matematik och naturvetenskapliga ämnen i skolan, och därför söker sig till andra branscher.

Tvärtom. Finska skolflickor är vassare än sina manliga klasskamrater när det kommer till de här ämnena.

I Finland presterar flickor bättre än pojkar i naturvetenskap och flickorna är också näst bäst i hela Europa, enligt OECD.

Men trots flickornas goda kunskaper i naturvetrenskapliga ämnen så har vi en av världens största skillnader mellan könen när det kommer till en examen i matematiska och naturvetenskapliga ämnen.

På universiteten ganska jämt, men på tekniska universitet är skillnaden stor

Då man ser på statistiken kan man ändå konstatera att könsfördelningen är ganska så jämn inom naturvetenskapliga ämnen på Helsingfors universitet, medan de tekniska utbildningarna till diplomingenjör på Aalto-universitetet lockar färre kvinnor än män.

Det finns några utbildningar som sticker ut lite extra och domineras starkt av det ena könet. I grafen nedan kan man bekanta sig med utvald statistik som illustrerar problemet.

Om grafen

Grafen visar könsfördelningen bland de utexaminerade i några utvalda ämnen åren 2000, 2010 och 2018. Uppgifterna gäller avlagda högre högskole-examina (magistersnivå) vid universitet i Finland.
Den procentuella könsfördelningen är beräknad på antalen avlagda examina från Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen.
Statistiken är anonymiserad så att det exakta antalet saknas om bara 1-4 män eller kvinnor har avlagt examen i något ämne under något år. Då har vi använt medeltalet 2,5 examina för att göra procentberäkningen.

Doktorn i pedagogik och docenten i sociologi Minna Salminen Karlsson från Uppsala universitet, berättar att flickor har högre betyg än pojkar, vilket medför att dom också har fler valmöjligheter: De är bra på många ämnen och kan därför välja mer fritt än männen.

Faktum är att kvinnor med höga betyg söker sig till sådana linjer som är svåra att komma in på, som psykologi där en stor majoritet av de antagna studerande är kvinnor.

En man med sämre betyg kan däremot ganska lätt komma in på ett tekniskt universitet där konkurrensen är betydligt lägre.

- Har du höga betyg, vilket tjejer ofta har, kan du komma in på utbildningar som är svåra att komma in på, säger Salminen Karlsson.

Kod (haskell)
Betydligt fler män än kvinnor väljer att studera programmering. Kod (haskell) Bild: Sofia Strömgård programmeringsspråk,programmering,Haskell

Trots att flickorna har bra betyg i så kallade STEM- ämnen (naturvetenskap, teknologi, matematik och ingenjörskonst), så väljer de kanske att studera något annat de är bra på.

Och tröskeln att välja att studera ett STEM-ämne kan fortfarande vara lite högre för kvinnor.

- Det kan vara ganska naturligt för en kille som har rimliga betyg i matematik och naturvetenskap att tänka att ingenjör, det kan man bli, det är ett bra jobb. För en kvinna är det fortfarande lite högre tröskel och kvinnor kräver också oftare att de ska vara intresserade av själva ämnena och tänka sig att de är intresserade av själva jobbet efteråt. Man glider inte in lika lätt som killarna gör, eftersom det är traditionellt manliga områden.

Nuori laskee matematiikan tehtäviä.
Finska flickor är duktigare på naturvetenskaper än pojkar. Nuori laskee matematiikan tehtäviä. Bild: Tiina Jutila / Yle matematik,skolan (fenomen),gymnasiet,gymnasister,grundskolans högstadium,läxor,studier (verksamhet),Koululainen,studerande,Miniräknare,Funktionsräknare,utbildning,universitet,naturvetenskaper,fysik

När man ser på antagningssiffrorna till exempelvis matematik och fysik på Helsingfors universitet, så är skillnaden ganska liten mellan könen. På Aalto-universitetet däremot finns vissa ingenjörslinjer med nästan 90 procent män och bara drygt 10 procent kvinnor.

Varför är det just ingenjörsvetenskaper som lockar få kvinnor?

- Det är ännu mer traditionellt manligt. Och utbildningen är oerhört tekniskt betonad. Naturvetenskap uppfattas som bredare och man väljer det mer på grund av själva ämnet, till exempel "jag gillar fysik, då pluggar jag fysik", säger Salminen Karlsson.

När man ser på ingenjörsvetenskaperna handlar det mer om att välja ett framtida yrke.

- Och om man tittar på hur yrkeslivet ser ut är det ganska mansdominerat och det finns en uppfattning om att det är ganska fokuserat på tekniska problem. Och utbildningen gör inte så hemskt mycket för att ändra på det, den är ganska smal.

Vi socialiseras olika

Men är det då så att kvinnor och män har olika slags preferenser när det gäller yrkesval?

- Det kan tänkas delvis. Vi socialiseras på olika sätt. Kvinnor socialiseras till att tänka på andra människor, att ta ansvar och se sig i ett samhälleligt eller mänskligt sammanhang, säger Minna Salminen Karlsson.

Kvinnor och män tenderar fortfarande att studera olika slags ämnen

  • Vi socialiseras olika beroende på om vi är män eller kvinnor och detta kan påverka våra intressen och val i livet.
  • Normer och stereotypier påverkar oss också i hög grad. "Den manliga nörden" är en seglivad myt som kanske bidragit till att färre kvinnor finner programmeringsyrket attraktivt. Män tenderar också att välja traditionellt manliga yrken och har svårt för att välja ett yrke i en kvinnodominerad bransch.
  • Kvinnor har i snitt högre betyg än män, vilket bidrar till att de kan välja utbildning mer fritt än män.
  • Enligt en studie kan skillnaderna delvis förklaras av att flickor upplever att de inte klarar av sådant som anses vara maskulint, som tekniska utbildningar, trots att de har höga betyg.
  • Flickor och pojkar upplever att de eventuellt inte skulle trivas med att studera vid ett program som domineras av det andra könet.

Salminen Karlsson har själv utfört ett experiment där hon tittade på hur sjukskötarutbildningen och ingenjörsutbildningen i Sverige marknadsförs. Hur ser beskrivningen ut när universiteten skickar ut sina kataloger?

Sedan gjorde hon fejkade beskrivningar där hon dels använde de fraser och ord som finns med i sjukskötarutbildningens beskrivning och dels sådana ord och fraser som man kan hitta i ingenjörsutbildningens beskrivning. I de fejkade beskrivningarna stod det inte att det handlade om ingenjörer och sjukskötare.

Sjukskötare med mask på i operationssal.
Män har svårare för att välja kvinnodominerade branscher. Sjukskötare med mask på i operationssal. hälsovård,operationssalar,sjukhusteknik,sjukhus,sjukskötare,operationer

I experimentet visade det sig att sjukskötarutbildningen var mest populär, då killarna inte visste att det handlade om sjukskötarutbildningen utan bara tittade på vad man får lära sig och vad man kan bli.

- Då tyckte killarna att det var intressant. Men om killarna hade vetat att det handlade om sjukskötarutbildningen hade dom absolut inte valt det, säger Salminen Karlsson.

Medan det i beskrivningen till sjukskötarutbildningen står att man ska lära sig att interagera med folk, står det i ingenjörsutbildningen att man ska lära sig föra fram sina idéer.

- Det finns alltså subtila skillnader.

Svårt speciellt för pojkar att "hoppa över gränsen"

Valet av studieinriktning handlar delvis om att vi som individer föredrar olika saker, men delvis också om att det är svårt att "hoppa över gränsen", speciellt för killarna som inte vågar hoppa över från ingenjörsutbildningen till sjukskötarlinjen, säger Salminen Karlsson.

Ett sätt att åtgärda problemet med könsindelningen inom olika yrkesbranscher är att sluta driva in skolelever i fållor, samt att bli mer medvetna om hur flickor och pojkar behandlas eller särbehandlas på grund av sitt kön, säger Minna Salminen Karlsson.

- Jag tror att problemet litegrann är att vi väldigt starkt kategoriserar. Både efter och under gymnasiet är man antingen en matte-naturvetenskaplig person, eller så är man humanist. Man drivs in i de här olika fållorna.

Lotta-pukuinen nainen työssä pikalevyjen äänityslaitteen äärellä 1940-luvulla. Ääniä ja radio-ohjelmia tallennettiin sellakkakalvopintaisille metallilevyille.
Humanistiska eller naturvetenskapliga ämnen? Vi borde undvika att driva in gymnasieelever i fållor. Lotta-pukuinen nainen työssä pikalevyjen äänityslaitteen äärellä 1940-luvulla. Ääniä ja radio-ohjelmia tallennettiin sellakkakalvopintaisille metallilevyille. Bild: Yle Yle,historia

Många tjejer som har bra betyg i allt är både mattepersoner och humanistiska personer, så det handlar om att kunna vara lite bredare och inte måsta nischa in sig direkt.

- Dessutom kunde det betonas att ingejörer inte enbart interagerar med prylar, utan istället föra fram ingenjörens roll i samhället. Och visa att sjukskötaryrket är väldigt tekniskt i dagens läge, säger Salminen Karlsson.

Flickor upplever att de inte klarar av tekniska utbildningar

En studie visar att Finland, Tyskland och Sverige har störst könsskillnader när det gäller kvinnors och mäns utbildningsval.

Una Tellhed som är psykologiforskare vid Lunds universitet skriver tillsammans med andra forskare i en artikel om varför svenska pojkar och flickor väljer olika typer av utbildningar.

Som flicka går du lätt in i “duktig flicka” fällan och man vill och kräver toppresultat av sig själv. Då är fysik och lång matte ganska omfattande så då blir det kanske lättare i längden att välja något annat.― Michaela Weiss, studerande

Enligt studien kan skillnaderna delvis förklaras av att flickor upplever att de inte klarar av sådant som anses vara maskulint, som tekniska utbildningar, trots att de har höga betyg.

Dessutom upplever flickor och pojkar att de eventuellt inte skulle trivas med att studera vid ett program som domineras av det andra könet.

Duktiga flickor kräver toppresultat - kan bli svårt i längden

En del prestationsinriktade flickor har kanske också svårt att acceptera att de inte kan uppnå perfekta resultat i exempelvis lång matematik och fysik. Det säger Michaela Weiss som studerar bioinformationsteknologi på Aalto-universitetet.

- Som flicka går du lätt in i “duktig flicka” fällan och man vill och kräver toppresultat av sig själv. Då är fysik och lång matte ganska omfattande så då blir det kanske lättare i längden att välja något annat, eftersom det inte alltid är så himla lätt att uppnå toppresultat i fysik och matte, säger hon.

För Weiss var studievalet ingen självklarhet, men hon har hittills varit nöjd med sina studier och börjar också intressera sig för programmering.

Michaela Weiss
Michaela Weiss studerar bioinformationsteknologi. Michaela Weiss Bild: Yle/Sofia Strömgård Aalto-universitetet,studerande,Michaela Weiss

- Jag har trivts jättebra med mina studier, jag är nog rätt person på rätt plats. Jag var inte sådär jätteinsatt på alla områden från början, men under studierna har jag exempelvis insett att programmering är ganska roligt.

Innan Weiss slutligen valde studieinriktning funderade hon på en del linjer på Helsingfors universitet. I gymnasiet hade hon redan insett att matematik och naturvetenskaper var hennes grej, och valet föll på Aalto eftersom bioinformationsteknologin kändes mest komplex och gav henne bäst möjligheter i framtiden.

- Och som tjej har jag inte upplevt att jag skulle ha särbehandlats fastän vi är i minoritet på universitetet.

Tänkte du någonsin på att du valde en mansdominerad bransch?

- Inte egentligen, jag utgick nog från vad jag är intresserad av. Sedan har jag förstått på studiekompisar som studerat längre att det i arbetslivet kan bli ganska ensamt eftersom man inte har så många kvinnliga kolleger. Men såhär under studierna är det inget jag har funderat på desto mer.

Programmering var tidigare ett yrke för kvinnor

Programmering och IT anses vara och är de facto en mansdominerad bransch. Men så har det inte alltid varit, och några av de mest framstående programmerarna i historien har varit kvinnor.

Kille använder C64
Stereotypen kring den "manliga datanörden" slog igenom någon gång under 80-talet. Kille använder C64 Bild: Yle / Pertti Aherva c64

Den första programmeraren i historien var matematikgeniet Ada Lovelace som anses ha utvecklat världens första algoritm.

En annan, betydligt mindre känd dam är Mary Allen Wilkes, som utformade det första operativsystemet.

Matematikern och programmeraren Margaret Hamilton hör till de mest kända prgrammerarna. Hon arbetade på 60-talet på MIT-universitetet där hon ansvarade för kodningen av mjukvaran för Apollo-rymdprogrammet.

Under Apollo 11-uppdraget kunde Hamilton tillsammans med sina kolleger förhindra att den första månlandningen avbröts.

Margaret Hamilton och hennes utskrivna kod för Apollo 11.
Den framstående matematikern och programmeraren Margaret Hamilton med koden som tog den första människan till månen. Margaret Hamilton och hennes utskrivna kod för Apollo 11. Margaret Hamilton

Programmering var alltså inte ett ovanligt yrke för en kvinna, men när vände trenden?

Enligt Resumé har det popkulturella narrativet i filmer, reklam och produktutveckling ett finger med i spelet då det styr våra undermedvetna val .

Den manliga nörden med sin dator slog på allvar igenom på 80-talet och porträtterades i flera filmer och reklamer.

I samband med den här popkulturella hjärntvätten minskade antalet kvinnor som sökte sig till programmeringsutbildningarna.

Det handlar om maximalt utnyttjande av talanger

Man kan alltså konstatera att vi styrs av många undermedvetna val, och att samhällsnormer och stereotypier påverkar oss.

Men för att skapa ett så bra samhälle som möjligt borde vi tänka på att utnyttja alla talanger så maximalt som möjligt, säger Minna Salminen Karlsson.

- Om man har ett antal kvinnor som faktiskt skulle vara väldigt bra ingenjörer så är det ju synd om de inte väljer det för att de inte kan se sig som ingenjörer, säger Salminen Karlsson.

Sedan finns det kanske män som inte kan tänka sig att börja arbeta som sjukskötare för att det inte ses som traditionellt manligt, fastän de här männen skulle vara bättre på sjukskötaryrket än på ingenjörsyrket.

I slutändan handlar det mycket om att samhället gynnas mer om vi har både män och kvinnor i alla branscher; alla bidrar till samhällsbygget och det gäller också att utnyttja varje individs kompetens på bästa möjliga sätt.

Källor: Intervju med Minna Salminen Karlsson, SVT, SR, Resumé, Suomen Kuvalehti, Journal of Vocational Behavior, Yle, Statistikcentralen

Läs också

  • Allt fler i Finland väljer tåget – smidigt och miljövänligt

    Tåg är enklare än flyg, säger passagerare till Svenska Yle.

    Tågtrafiken ökar kraftigt i Finland och intresset för tågresor ser inte ut att minska. Enbart i juli gjordes 1,2 miljoner resor, en ökning med 13 procent. Orsakerna är många, men enligt VR påverkar även klimatdiskussionen. Svenska Yle har pratar med nöjda tågresenärer som bekräftar att smidigheten och miljön får dem att välja tåg.

  • Nya demonstrationer i Hongkong- nu kräver hongkongborna allmän rösträtt

    Demonstranterna ber Storbritannien om hjälp

    Tiotusentals hongkongbor trotsade tidigare idag förbudet att demonstrera och gav sig igen ut på gatorna i Hongkong efter några dagars lugn. Demonstranterna samlades först utanför det brittiska konsulatet för att be Storbritannien hjälpa sin forna koloni.

  • Dramapodd: Vem våldtog Liv på skolgården?

    Hela skolan fuckas upp av en våldtäkt efter en fest.

    Efter en blöt fest slocknar Liv och vaknar våldtagen ute på gården. Stämningen i hela skolan trasslas till i jakten på den skyldige och fler hemligheter dyker upp i podden "Det som hände Liv".

Nyligen publicerat - Inrikes