Hoppa till huvudinnehåll

Estland bygger inte hela den "kinesiska muren" på gränsen mot Ryssland - elektronisk övervakning blir för dyrt

En skylt som säger stop här går Estlands gräns mot Ryssland på ett gränsstaket
Den här skylten är unik eftersom största delen av Estlands gräns mot Ryssland är omarkerad. "Seis" är inte överraskande "stop" på estniska. En skylt som säger stop här går Estlands gräns mot Ryssland på ett gränsstaket Bild: Gustaf Antell Estland,Setomaa,flyktingar,Setomaa kommun,Meremäe

Estlands planer på att övervaka gränsen mot Ryssland effektivare har drabbats av ett ordentligt bakslag. Enligt den nya regeringen är de planerade tekniska lösningarna ett slöseri med resurser.

De nybyggda delarna av Estlands gräns mot Ryssland består av ett långt gränsstaket med kameraövervakning.

Jag eskorteras längs med staketet på den väg som utgör nästan halva den tio meter breda gränszonen där det är förbjudet att röra sig.

- Oj, tänker jag, tio meter är betydligt mindre än den upp till tre kilometer breda gränszonen mellan Finland och Ryssland.

Bakom gränsstaketet syns en estnisk och en rysk gränsstolpe.
Bakom gränsstaketet syns en estnisk och en rysk gränsstolpe. Den tio meter breda gränszonen är alltså på den estniska sidan av gränsen. Bakom gränsstaketet syns en estnisk och en rysk gränsstolpe. Bild: Gustaf Antell Estland,Setomaa,Setomaa kommun,Ryssland,gräns,gränsövervakning

Den här platsen där jag nu går är den samma som Estland visar upp åt dignitärer på besök. Till exempel Nato-länders ministrar och ambassadörer som är intresserade av hur östgränsen ser ut.

Estland har åtminstone hittills haft planer att bygga ut hela östgränsen med ett elektroniskt övervakat gränsstaket med både kameror och drönare.

Men nu har Estlands regering tänkt om. Det är helt enkelt för dyrt med heltäckande elektronisk övervakning.

- Vi har enorma planer för elektrifiering av hela gränsen för att bygga ut "Kinesiska muren". Det här kan göras mycket billigare, säger den nya finansministern Martin Helme med en viss populistisk överdrift.

Lite överraskande kanske är att lokalbefolkningen här i gränsområdet i sydöstra Estland tenderar att hålla med.

- För lokalbefolkningen handlar gränsen om andra saker, säger Rein Järvelill, som jag möter i den lilla byn Meremäe några kilometer från det gränsavsnitt jag just har besökt.

Ett stycke av det nybyggda gränsstaketet mellan Estland och Ryssland.
Ett stycke av det nybyggda gränsstaketet mellan Estland och Ryssland. Ett stycke av det nybyggda gränsstaketet mellan Estland och Ryssland. Bild: Gustaf Antell Estland,Setomaa,Setomaa kommun,flyktingar,Europeiska unionen,gräns

- Många här i Setomaa har täta kontakter med den ryska sidan av gränsen. Där kan föräldrarnas eller mor- och farföräldrarnas barndomshem ligga.

När Estland återfick sin självständighet år 1991 blev landskapet Petserimaa kvar på den ryska sidan. Petserimaa är historiskt sett en del av Estland och före Sovjetunionens fall fanns det ingen gräns här.

Det viktigaste för oss här i dag är att det är lätt att ta sig över gränsen― Rein Järvelill, Setomaas kommunfullmäktiges ordförande

Meremäe är halvt omringad av den ryska gränsen - den går ganska exakt 180 grader runt byn på mellan fyra och ungefär tio kilometers avstånd. Men det skrämmer inte byns tusen invånare.

- Gränssäkerhet handlar ju inte om att vi är rädda för ryska pansarvagnar eller säkerhetsagenter, säger Järvelill. Det enda som oroar oss är om smugglarligorna får fotfäste här.

Frågan är alltså om vi får infraröda sensorer, drönare och sådant. Men vi får inte glömma att gränsbevakarna är här hela tiden― Raul Kudre, kommundirektör, Setomaa

Setomaas kommundirektör Raul Kudre håller med.

- Frågan är alltså om vi får infraröda sensorer, drönare och sådant.
Jag tycker att det är viktigt att gränsbevakarna har jobb. De är här hela tiden och är en del av lokalsamhället.

Kudre betonar alltså att ny teknologi ska komplettera, inte ersätta det nätverk av gränsbevakare som finns i dag.

Gränsbevakarna är en del av lokalsamhället. Det är positivt― Raul Kudre

Det gränsstaket jag visas är bara ett kort testavsnitt på 3,5 kilometer.

Resten av den 340 kilometer långa landgränsen mot Ryssland har i bästa fall bara röjts lite så att de gamla och sporadiskt utplacerade gränsstolparna ska synas.

Gränsen är egentligen bara en kontrollinje

Min lekmannabedömning är att gränsbevakarna utan tvekan skulle ha nytta av fler kameror och sensorer.

- Vi har mycket professionella gränsbevakare som nu måste leka indianer, säger Egert Belitšev, enhetschef på Polis- och gränsbevakningsväsendets utvecklingsavdelning.

Setomaas kommundirektör Raul Kudre står bredvid en karta över Setomaa i Estland och Petserimaa som i dag ligger i Ryssland.
Utanför Setomaas kommunhus i byn Värska finns en karta över Setomaa och landskapet Petserimaa, som i dag ligger på den ryska sidan. Gränsen mellan länderna är formellt inte en gräns utan en kontrollinje eftersom Estland och Ryssland inte har ett rådande gränsavtal. På bilden kommundirektör Raul Kudre. Setomaas kommundirektör Raul Kudre står bredvid en karta över Setomaa i Estland och Petserimaa som i dag ligger i Ryssland. Bild: Gustaf Antell Setomaa kommun,Estland,Estlands historia,Petseri,Raul Kudre

Gränsen är så dåligt markerad att de måste lära sig utantill vilka träd och stenar som ligger på vilken sida om gränsen.

- Våra gränsbevakare måste känna till varenda grässtrå för att kunna bevisa varje gränsöverträdelse. Det är mycket invecklat att göra i efterhand eftersom naturförhållandena förändras jättesnabbt.

Anledningen till att gränsen i skogen hittills i praktiken är helt öppen är främst politisk. Eftersom Ryssland och Estland fortfarande inte har ett ratificerat gränsavtal handlar det formellt om en kontrollinje.

I princip, men knappast i praktiken, kan parterna komma överens om att gränsen ska flyttas och då har det varit lättast att inte ha byggt dyra gränsmarkeringar på ställen som längre fram kan vara fel.

Rein Järvelill mittemot idrottsplanen i Meremäe, en liten by i sydöstra Estland.Polischefen Egert Belitšev ser bestämd ut och kommer inte att svara på politiska frågor.
Rein Järvelill och Egert Belitšev Bild: Gustaf Antell

Det här är också en anledning till att samarbetet mellan myndigheterna på bägge sidor ofta påverkas av informella eller direkt korrupta nätverk på den ryska sidan.

- Ryssarna är inte så lätta att övertyga med bevis mot illegala gränsöverträdelser som består av brutna grässtrån.

Många här i Setomaa har täta kontakter med den ryska sidan av gränsen. Lokalbefolkningen vill inte att de lagliga gränsövergångarna blir färre― Rein Järvelill, Setomaas kommunfullmäktiges ordförande

Estlands inrikesminister Mart Helme, den ovannämnda finansministerns far, föreslår att det planerade projektet att öka gränssäkerheten spjälks upp i mindre projekt.

- Den första sträckan vi bygger ut skulle vara från punkten allra längst i söder (där gränserna till Lettland och Ryssland möts) upp till Luhamaa. Sedan fortsätter vi steg för steg.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes