Hoppa till huvudinnehåll

Miljöministeriet och Bollförbundet skjuter ner snacket om att ”förbjuda konstgräsplaner” – men förbereder sig på miljonnota

Gummigranulat flyger i luften under fotbollsmatch.
Gummigranulat flyger i luften under fotbollsmatch. Bild: All Over Press konstgräs,fotboll

Framför allt i Nordeuropa damp Welt am Sonntags nyhet ner som en bomb: EU överväger att förbjuda gummigranulatet som används i konstgräsplaner redan år 2022. Men det innebär inte att konstgräsplanerna skulle försvinna, påpekar man från Miljöministeriet.

– Det handlar helt enkelt bara om att se till att materialet som används på planerna är säkert, intygar Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman på Miljöministeriet, för Yle.

Från Bollförbundet berättar i sin tur omständighetschef Tero Auvinen att man inom förbundet varit medveten om att något liknande kan vara på kommande redan i flera år.

– Det började egentligen redan år 2016 då man började ifrågasätta om gummigranulatet som används i dag kan vara skadligt för människan eller miljön. Men det har inte dykt upp något definitivt bevis. Mikroplasterna är också viktiga att tänka på, säger han.

Enligt Auvinen deltar Bollförbundet som bäst i en undersökning tillsammans med Finlands miljöcentral Syke och Undervisnings- och kulturministeriet för att få reda på om gummigranulatet hamnar i miljön.

"I första hand vill man värna om hälsan"

Enligt Eeva Nurmi, som bekantat sig med EU:s förslag, handlar det i grund och botten om att gummigranulatet misstänks vara farligt för hälsan. I dagens läge används oftast återvunna bildäck för att skapa gummigranulatet.

– Utöver användningen av bildäck vill EU också förbjuda nyproducerat granulat av samma material. Miljöfrågan är också viktig, men i första hand vill man värna om hälsan, berättar Nurmi.

Problemet är att gummi som används i bildäck kan ha hälsoskadliga ämnen i sig. Det påpekade också Carl-Erik Wirén, professor i teknisk polymerkemi vid Åbo Akademi, för Yle redan två år sedan.

– En del av de här ämnena finns säkert i granulatet som används i konstgräsplaner, sa han då.

Enligt Nurmi har förslaget redan arbetats fram i flera år. Det har sitt ursprung i Nederländerna, där man uppdagade hälsoskadliga effekter av gummigranulatet.

Meningen är alltså inte, understryker Nurmi, att förbjuda konstgräsplaner.

– Man vill bara få in begränsningar på hurudant gummi man kan använda sig av för att skapa granulatet, säger hon.

80 miljoner euro

I nuläget finns det redan exempel på planer, där man använder sig av annat material. Kork och trä är populära alternativ, om än dyrare sådana, och till exempel i Esbo finns Finlands första biovänliga konstgräsplan, där gummit ersatts av sockerbeta.

– Marknaden reagerar alltid på begränsningar och jag vet att produktutvecklingen är i full gång. Men samtidigt är det just det, fortfarande i utvecklingsfasen, säger Tero Auvinen.

Att ersätta gummit med något annat material på de 400 konstgräsplanerna i Finland kommer inte att bli billigt.

– Om vi tänker oss att vi måste byta ut allt gummi i morgon, så skulle det kosta oss 80 miljoner euro, säger Auvinen.

Men riktigt så snabbt behöver gummit inte bytas ut. Går allt så snabbt som möjligt blir det tidigast aktuellt med ett förbud, eller en begränsning, år 2022, uppskattar Eeva Nurmi.

– Dessutom finns det oftast en övergångstid, vilket innebär att förbudet inte skulle träda i kraft omedelbart, säger hon.

Artikeln baserar sig på Yle Urheilus Ministeriö tyrmää puheet tekonurmien kieltämisestä, Palloliitossa varauduttu kieltoehdotukseen: "Jos kaikki tekonurmet uusittaisiin, pitäisi löytää samantien 80 miljoonaa" skriven av Hinni Hirvonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport