Hoppa till huvudinnehåll

Långa arbetsperioder utan ersättning är vardag för studerande - "Ibland känner man sig nog utnyttjad"

Vårdare och klient.
Vårdpraktikanter jobbar flera veckor i streck men får ingen ersättning. Vårdare och klient. Bild: Mittermueller Bildbetrieb hälsovård,glad åldring

Det händer ofta att unga jobbar gratis. Antingen genom praktik för att få kompetens inom en bransch eller så utnyttjar arbetsgivaren ungas oerfarenhet.

Främst inom vård- och mediebranschen jobbar unga gratis i hopp om att få ett kontrakt efter att praktiktiden är slut.

Linda jobbar i dag som hälsovårdare. Hon minns att praktiktiden var jobbig.

– Vi har flera perioder praktik och de kan vara mellan fyra och åtta veckor. Då jobbar vi på heltid och kan inte riktigt ha något jobb vid sidan om. Då när jag hade praktik var det min sambo som betalade för både hyran och maten.

Om du utbildar dig till sjukskötare ska du ha 48 veckor praktik under studietiden. Om du går vidare till hälsovårdare eller barnmorska är det ännu mer.

Läkarstuderande får ersättning i form av lön

Yrkeshögskolor betalar dessutom åt arbetsgivare för att studerande ska få komma på praktik. För närvårdare och läkare ersätter staten den summa som yrkeshögskolorna betalar.

Om du studerar till läkare får du dessutom kompensation för din praktik i form av lön. Till exempel Helsingfors universitet betalar upp till 1 800 euro per praktik.

Pernilla Stenbäck, vårdlärare vid yrkeshögskolan Arcada säger att det är ett problem.

– Vi kan inte betala åt våra studerande eftersom att vi redan betalar åt arbetsgivaren. Alla pengar som går till arbetsgivarna är bort från utbildningen. Dessutom ser inte studerandena något av pengarna.

Arbetsplatserna är så underbemannade att vi används som gratis arbetskraft. Då känner man sig nog utnyttjad.― Linda, hälsovårdare

Nu försöker Rådet för yrkeshögskolornas rektorer, Arene, få bort den summan. Ursprungligen skulle betalningen tas bort som en del av social- och hälsovårdsreformen som gick om intet tidigare i år.

Arene har i stället tagit saken i egna händer i ett förslag till den nya regeringen.

– Vi har flera hundra studerande som ska vara på praktik i nästan femtio veckor. Det är helt sjuka mängder pengar. Efter att vi fått bort den summan kan man börja diskutera ersättning. Men en sådan diskussion har mig veterligen inte påbörjats.

Pernilla Stenbäck, barnmorska
Pernilla Stenbäck, vårdlärare vid yrkeshögskolan Arcada säger att praktikplatserna inte heller räcker åt alla. Pernilla Stenbäck, barnmorska Bild: Claudia Rybin/Yle barnmorska

När studeranden har praktik har de en personlig handledare som ska vara med. Handledaren får inte skicka praktikanterna ut på egna uppdrag. Enligt Linda händer det nog ändå.

– Arbetsplatserna är så underbemannade så att vi nog enligt mig utnyttjas som arbetskraft. Det händer att vår handledare går och gör något annat medan vi utför uppgifter ensamma. Då känner man sig nog lite utnyttjad.

Enligt Stenbäck är det inte alltid så svart och vitt.

– Det är såklart ytterst viktigt att handledaren är med men samtidigt så lär man sig också om man själv tar ansvar. Samtidigt så är våra elever där för att lära sig, inte för att vara gratis arbetskraft. Vi betalar för att eleverna ska få handledning.

Pengarna som yrkeshögskolorna betalar går inte ens alltid till handledaren.

– Det beror på arbetsgivaren, vissa ger summan åt handledaren, andra sätter den i en gemensam pott som används för arbetarnas utbildning eller liknande. Sedan finns det också de som inte ger en cent åt den som har varit handledare.

Sjukskötare med mask på i operationssal.
Alla vågar inte säga emot sin handledare fast man känner sig utnyttjad. Sjukskötare med mask på i operationssal. hälsovård,operationssalar,sjukhusteknik,sjukhus,sjukskötare,operationer

Sjukskötare har kompetens att jobba både som närvårdare och sjukskötare. Ett större problem är att praktikanterna utför uppgifter som inte egentligen hör till praktiken. Till exempel utför de bara närvårdaruppgifter fast det är en sjukskötarpraktik.

– Det är ett problem. Vi betalar ändå för att våra studerande ska få handledning. Våra elever brukar ändå vara duktiga och säga ifrån och ta kontakt med oss. Då brukar vi nog aktivt se till att eleverna får utföra de uppgifter som hör till praktiken. Annars uppfylls inte kraven för vad studerandena ska lära sig.

Linda säger också att lärarna brukar varna eleverna för att det kan gå så.

– Vi blir uppmanade att säga ifrån eller kontakta våra lärare. Det kan ibland nog kännas svårt och alltid vågar man inte säga emot sin handledare eller en grupp arbetare på sin praktikplats.

Det kommer inte som en överraskning

Virve Aho, sakkunnig i avtalsfrågor vid facket Super säger att studerande är medvetna om att de inte kommer att få betalt för sin praktik.

– Så har det alltid varit. Det har kommit nya sätt att studera på. Du kan till exempel få lärlingskontrakt. Då får du betalt. Du kan också få understöd som vuxenstuderande.

Enligt Aho är ett större problem nollavtalen inom den privata sektorn.

– Nollavtal har blivit jättevanliga för närvårdare. Det känns lite underligt att man anställer unga på nollavtal när det hela tiden skrivs om personalbrist. Det går helt enkelt inte ihop.

Praktikplatserna räcker inte heller till. Alla söker plats samtidigt och inom några sekunder kan alla platser vara slut.

– Vi har studerande som använder hela Finland för att få ihop sin praktik. Vissa försöker bo hos bekanta eller far hem till sina föräldrar. Om man kommer från en liten ort kan det vara svårt. Alla praktiker kan inte skötas på mindre orter, säger Stenbäck

Två bostäder och ett studiestöd

Studerande som måste långt hemifrån måste förutom sin egen lägenhet också betala för lägenheten de bor i tillfälligt under praktiken.

– De flesta söker stipendier från diverse stiftelser men inte finns det möjlighet för alla att få understöd. Studiestödet räcker inte åt till att betala både för studiebostaden och en tillfällig bostad någon annanstans, säger Stenbäck

Brukar arbetsgivare betala för lägenheter om studerande kommer långa vägar?

Nä, ibland kan man få lite billigare bostäder men i de flesta fall står du själv för alla kostnader.

Hur är det tänkt att de här studerandena ska överleva?

– Det är egentligen en fråga man borde ställa åt regeringen. Eftersom att det har bestämts att praktiken ska vara obligatorisk borde studerande ha förutsättningar att kunna utföra praktiken. En lösning kunde vara att höja studiestödet för perioden de har praktik.

Virve Aho vid Super säger ändå att praktiken är en väldigt viktig del av studerandenas inlärning.

– Det är ytterst viktigt att eleverna får handledning i det praktiska yrket. Det är inte något man kan lära sig på skolbänken. Vi på facket är såklart oroliga hur studerandena överlever men vi som fack kan inte göra något åt saken. Som jag sa så finns det nu också andra sätt att utbilda sig på där man har möjlighet att få ersättning under sin praktik.

Kvinna står framför en vägg med tidningar.
Virve Aho, sakkunnig i avtalsfrågor vid facket Super. Kvinna står framför en vägg med tidningar. Bild: Tony Pohjolainen Super,virve aho

För närvårdare kan en lärlingsutbildning vara svaret. Det är däremot inte möjligt för sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorskor att ta den vägen.

Andra branscher har också problem

Det är inte bara vårdbranschen som har problemet med gratis arbetskraft. Stefan är utbildad körskolelärare och han har också erfarenhet av att jobba gratis.

– Under studierna så hade jag ett helt år praktik. 20 timmar satt jag med i bilen och observerade och 20 timmar hade jag en handledare på bakbänken. Efter det utbildade jag helt vanliga elever och jobbade fulla dagar precis som alla andra. Enda skillnaden var att jag inte fick någon lön.

Hans arbetsgivare hade först diskuterat någon mindre ersättning för praktiken. Så blev det ändå inte.

– Vi hade diskuterat möjligheten att få en liten ersättning. Men efter att arbetsgivaren talade med några konkurrenter fick han klart för sig att han inte behövde betala något så då fick jag ingen ersättning.

Röd långtradare kör på en regnvåt landsväg.
Stefan blev snuvad på 11 dagars lön av sin arbetsgivare. Röd långtradare kör på en regnvåt landsväg. Bild: Eva Pursiainen / Yle långtradare,Riksväg 6, Finland,egenland_parikkala

Stefan har också jobbat som långtradarchaufför. Det är inte bättre ställt inom den branschen heller. Ett jobb han tog varade några veckor i Sverige. Stefan fick betalt för tre dagar.

– Jag hade kilometerersättning och på grund av bilarna och väglaget fastnade jag ganska mycket. Så av de veckor som jag var i Sverige fick jag bara betalt för tre dagars jobb.

Företagets fel

Kilometerersättningen som Stefan talar om är ett rätt så vanligt arrangemang inom transportbranschen. Däremot har alla chaufförer enligt kollektivavtalet en timlön som kickar igång ifall man måste stå stilla.

Enligt Stefan var det företagets fel att han satt fast så mycket.

– Bilarna hade problem, delvis med bromsarna men underhållet var också undermåligt. En gång fastnade jag på grund av bromsarna i en backe. Sedan höll jag på i nästan två timmar och försökte få loss bilen.

Affärsman läser genom ett avtal.
Aho säger att det alltid är viktigt att få det man kommit överens om skriftligt. Affärsman läser genom ett avtal. Bild: Mostphotos avtal,Kontrakt,förhandling,affärsman,protokoll,Hand,Beslut,Kostym (dräkt),Slips

Aho säger att det är jätteviktigt att komma överens med arbetsgivaren innan arbetsförhållandet vad det är som gäller.

– Man ska alltid se till att ha något på papper. Antingen ett kontrakt eller mejl eller vad som helst. Om det bara är en muntlig överenskommelse så är det ord mot ord. Vi hade nyligen en person som hade blivit lovad sommarjobb muntligt. Precis innan arbetet skulle inledas ringde arbetsgivaren och sade att vi glömmer det. Om du bara har en muntlig överenskommelse är det svårt för oss att göra något.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes