Hoppa till huvudinnehåll

Städa inte din gräsmatta för mycket - antalet igelkottar har minskat med 80 procent på 50 år

En igelkott på en gräsmatta
Hjälp igelkotten genom att lämna löv och kvistar i trädgården. En igelkott på en gräsmatta Bild: Pixabay igelkott,igelkottar

När såg du senast en igelkott? Det har blivit ett allt mer sällsynt fenomen. Antalet igelkottar har nämligen minskat med hela 80 procent på ett halvt sekel.

En orsak till minskningen är miljöförändring. Vi bygger allt mer hus och vägar vilket gör att de områden där igelkottarna trivs blir färre.

En annan orsak är våra gräsmattor.

- Vi har för städade gräsmattor, säger Helinä Ylisirniö som är ordförande för SEY Finlands Djurskyddsföreningars förbund.

Helinä Ylisirniö
Helinä Ylisirniö Helinä Ylisirniö Bild: Helinä Ylisirniö djurskyddsföreningar,Helinä Ylisirniö

Hjälp igelkottarna

Igelkotten trivs nära människan.

- Den trivs lite närmare människan än man tror. Igelkotten tycker om att bo i trädgårdar.

Ylisirniö uppmanar att inte klippa gräset allt för kort. På gräsmattan får också gärna finnas löv, kvistar och mossa så att igelkotten har någonstans att bygga bo.

- Ha inte för perfekt trädgård. Igelkottarna tycker om “operfekta” trädgårdar, säger Ylisirniö.

Ett litet småhusområde är det perfekta stället för igelkotten. På sätt och vis. Det finns ändå ett problem och det är trafiken.

- När man bygger småhusområden bygger man många vägar och då har igelkottarna svårt att hitta till gårdarna, säger Ylisirniö.

Så de bästa områden för igelkottarna är också de farligaste för dem.

Risken är stor att de blir överkörda innan de hittar den perfekta trädgården att bosätta sig i.

Gräsmatta
Igelkottar tycker inte om städade och kortklippta gräsmattor. Gräsmatta Bild: Adrian Pelletier/Pixabay Gräsmatta,gräsmattor

Ylisirniö säger att igelkottarnas roll i naturen är att äta maskar och insekter och på så vis hjälper de till att sköta om trädgården.

- De är inte jättenyttiga men de är inte heller onyttiga.

Ylisirniö säger att det inte finns så mycket vi kan göra i samhället för att få igelkottarna att sluta minska. Det bästa vi kan göra är att hjälpa dem om vi ser att de behöver hjälp.

- Man kan mata dem, ge vatten och hjälpa dem att bygga bo för vintern.

Ett alternativ är att helt enkelt bygga ett igelkottbo av trä.

Vad hände egentligen med alla igelkottar?

Antalet igelkottar har inte bara minskat i Finland. Andra länder som är drabbade är bland annat Sverige och Storbritannien.

- I Finland har antalet igelkottar minskat med 80 procent på 50 år, säger Ylisirniö.

Mängden igelkottar varierar också på olika håll i Finland. På en del ställen finns det mer av dem och på andra ställen ser man knappt skymten av några igelkottar.

För det mesta har igelkottar ändå hållit till i södra Finland. Men på grund av klimatförändringen har igelkottarna också tagit sig uppåt i landet.

Men exakt hur mycket de egentligen har minskat och vad läget är på olika håll i Finland är oklart.

Problemet är att det inte finns studier om igelkottar.

- Vi skulle behöva en ordentlig utredning där det kommer fram hur många igelkottar det faktiskt finns, vad som hände med dem, vad deras största faror är och vad vi kan göra för att hjälpa till.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur