Hoppa till huvudinnehåll

Sommaren är djurräddarens rusningstid - följ med hur djuret mår en längre stund innan du ringer, så du inte gör det i onödan

Helsingfors räddningsverk är ensamt i Finland om att ha en enhet speciellt för djurräddningsuppdrag. Vi följde med arbetet under en dag och lärde oss vad som händer med skadade djur.

Räddningsenheten har funnits sedan år 2015 och sommarmånaderna är den tid på året då allra flest “patienter” tar en åktur med djurambulansen.

Dagen Yle Huvudstadsregionen följer med arbetet så är det Marko Lassila som har ansvar för djurräddningsenheten. Han har jobbat som djurräddare i ett par år och förklarar hur det hela fungerar.

- Vi har ett eget telefonnummer så samtalen går direkt till oss på enheten och inte via nödcentralen. Vi gör sedan en riskbedömning av situationen och om det verkar som att det finns ett djur i nöd så åker en brandman iväg och sköter om situationen.

Dagens första uppdrag gäller en skadad fågel på en bakgård.

- De flesta samtalen handlar om vilda djur, främst fåglar. Just nu handlar många fall om fågelungar.

Människor kan ha en del ovanligare djur som husdjur, som till exempel ormar, spindlar eller skorpioner.

Fågeln har blivit anfallen av en katt, har tappat en del fjädrar och kan därför inte flyga.

Väl på plats fångas det skadade djuret med hjälp av en håv. Sen placeras den i en låda för att tryggt kunna transporteras vidare.

Även om fåglar är de vanligaste patienterna så kan det ibland hända att Marko får hjälpa mer exotiska djur.

- Människor kan ha en del ovanligare djur som husdjur som till exempel ormar, spindlar eller skorpioner. De kan också vara giftiga och då kan det också vara en risk för oss som jobbar med djurräddning, säger Lassila.

En skallig man sitter och pratar i telefon bakom ratten på en parkerad bil.
Marko Lassila har jobbat som djurräddningsansvarig i ett par år. En skallig man sitter och pratar i telefon bakom ratten på en parkerad bil. Bild: Yle / Petter Blomqvist räddningsverk,helsingfors räddningsverk

Under dagen ringer telefonen nästan hela tiden. I allmänhet är sommaren den mest hektiska tiden för djurräddarna - främst för att djuren är mer i rörelse och för att många djur också får ungar under sommaren.

Men varje samtal till djurräddaren leder inte till en utryckning.

- Det är viktigt att observera djuret en lite längre stund och följa med situationen. Ofta kan till exempel kaninungar eller harungar vara ensamma en längre stund i en park utan att de är i fara, säger Lassila.

Några samtal som inte rör djur som är i fara eller skadade kommer också till telefonen. En man är upprörd över att det finns aggressiva måsar på en innergård - men det hör inte till djurräddningens uppgifter.

Också följande uppdrag är en skadad fågel, denna gång med en allvarligt bruten vinge. Den här gången är fågeln i så dåligt skick att den knappast kommer att överleva i det vilda.

Räddningsverket samarbetar med Högholmens klinik för vilda djur, Helsingfors Universitets djursjukhus, och hittedjurshuset i Vik.

Högholmen flaggar med sin egen logo samt med logon för djurparkens 125-årsjubileum.
De flesta av de vilda djuren förs till Högholmen. Högholmen flaggar med sin egen logo samt med logon för djurparkens 125-årsjubileum. Bild: Yle/Jonas Blomqvist högholmen

Dagen då vi följde med enheten fördes alla hittade djur till Högholmen. De djur som kan tillfriskna släpps senare ut i naturen igen. De som inte skulle klara sig avlivas på ett humant sätt.

De två följande uppdragen består av en måsunge som har vandrat in i ett parkeringsgarage och inte hittar ut igen, och en kanin som blivit påkörd på en parkeringsplats.

Marko Lassila säger att de bästa uppdragen är de när man kan hjälpa djuren direkt.

- En gång hade ett antal andungar fallit ner i en gatubrunn. Vi lyckades fånga in mamman och plocka upp alla ungarna och kunde sedan föra dem alla ut till vattnet och de simmade lyckligt iväg. Det känns bra när historien får ett lyckligt slut.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen