Hoppa till huvudinnehåll

Fyra frågor om demonstrationerna i Hongkong

Demonstranter i Hongkong den 3 augusti 2019.
Flera sammandrabbningar mellan polis och demonstranter pågår just nu på flera håll i staden. Demonstranter i Hongkong den 3 augusti 2019. Bild: AFP / Lehtikuva Hongkong

I Hongkong har massiva protester pågått i två veckor. Hongkongbor protesterar bland annat emot ett lagförslag som stadens regeringschef Carrie Lam vill driva genom.

Lagförslaget skulle innebära att Kina kunde kräva att brottsmisstänkta Hongkongbor överlämnas till landet. Svenska Yles medarbetare Björn Ådahl som har bott flera år i Hongkong svarar på fyra frågor gällande demonstrationerna.

1. Vad händer i Hongkongs demonstrationer?

Ådahl uppger att staden inte är helt lamslagen, men att överraskande många butiker och företag håller stängt på måndagen.

- Det beror dels på att många helt vanliga Hongkongbor stöder demokratiaktivisternas målsättningar. Strejken går främst till så att man sjukanmäler sig till sin arbetsgivare.

Dessutom pågår flera sammandrabbningar mellan polisen och demonstranter i fem olika stadsdelar. Protesterna har inte heller någon egentlig ledare, utan de ordnas via smarttelefoner.

Tidigare har demonstrationer ordnats av prodemokratiska politiker.

- Nu finns det ingen ledning, utan det är olika smågrupper som via telefonerna meddelar sina anhängare eller medlemmar om var man samlas och vad man ska göra. Därför har polisen ingen möjlighet att hålla kontroll över läget, säger Ådahl.

2. Varför är människor i Hongkong upprörda över lagförslaget som Carrie Lam vill driva genom?

Demonstranterna anser att lagförslaget skulle äventyra Hongkongs autonomi i ännu högre grad än vad den hittills har äventyrats, enligt Ådahl.

I och med lagförslaget skulle Kina kunna kräva att Hongkongbor som misstänks eller anklagas för brott där överlämnas till Kina.

Hongkongborna är rädda för att kommunistpartiet skulle utnyttja lagen till att få demokratiaktivister utlämnade till Kina, där de antagligen skulle bli dömda till fängelse för brott som de inte har begått, berättar Ådahl.

- Hongkong har ett fungerande rättssystem som invånarna litar på och också själva anser att är obundet, medan Kinas rättssystem är underställt kommunistpartiet. Domarnas beslut där följer partiets direktiv i alla fall som på något sätt är politiskt känsliga.

Demonstranterna kräver inte mera bara att lagförslaget ska slopas, utan också att Carrie Lam ska avgå och att polisens åtgärder mot demonstranterna ska undersökas av en kommitté som skulle bestå av obundna medlemmar.

3. Den forna brittiska kolonin Hongkong övergick till Kina år 1997 och då skrevs ett avtal mellan Kina och Storbritannien om att Hongkongbornas friheter och rättigheter skulle respekteras. Vad betyder avtalet nu?

I praktiken är Hongkong ett lika fritt land som exempelvis Finland. Hongkongborna är nu rädda för att deras friheter och rättigheter så småningom blir mera inskränkta av Kina och kommunistpartiet där.

Ådahl berättar att det som ligger bakom ungdomarnas missnöje och rädslor är att avtalet om Hongkongs autonomi upphör år 2047.

Efter det blir Hongkong en del av Kina och i fall Kina då ännu är ett kommuniststyrt land så blir Hongkong även styrt med samma principer.

- Det har aldrig diskuterats vad som händer efter 2047. Studerande och demokratiaktivister har länge efterlyst en diskussion om saken.

4. Polisen anklagas för övervåld och Kinas ledning talar allt mer om ett militärt ingripande i vad de kallar för de outhärdliga oroligheterna. Vad kan sådant här leda till?

Kina har flera garnisoner och tusentals soldater i Hongkong.

I avtalet mellan Kina och Storbritannien fastslogs det att Hongkongs administration vid behov kan be om hjälp av Kinas armé, i fall det uppstår storskaliga kravaller.

Nu befarar många att Kinas armé ska ingripa i demonstrationerna. Kinas armé la för några dagar sedan upp en tre minuter lång video var de visar hur landets armé kuvar demonstrationer.

Soldaterna på videon ropar varningsord på kantonesiska, vilket enligt Ådahl är ett klart tecken av Kina.

- I Hongkong talar man kantonesiska, medan man i Kina talar mandarinkinesiska. Det att soldaterna talade kantonesiska på videon var en klar varning av Kinas armé till Hongkongborna att de är färdiga att ingripa om läget skulle bli mera kaotiskt, säger Ådahl.

Hongkong är däremot även ett viktigt internationell finanscentrum för Kina, vilket är en sak som man enligt Ådahl fortfarande räknar med att landet inte vill äventyra.

- Det är det enda internationella finanscentrumet i hela det stora landet, och man räknar med att Kinas regering därför inte vill äventyra Honkongs ställning. Därför hoppas man att Kinas armé inte kommer att ingripa.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes