Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Svårt, men inte omöjligt att få fram sysselsättande åtgärder

Fyra ritade skiftnycklar som i en ändan har en hand och som alla håller i varandra så det bildas en kvadrat.
Fyra ritade skiftnycklar som i en ändan har en hand och som alla håller i varandra så det bildas en kvadrat. Bild: Mostphotos samarbete,arbete,sysselsättning (tillstånd),arbetslöshet,arbetsliv

På kort sikt är det svårt att komma på åtgärder som skulle få väldigt många fler på jobb, men regeringen har gjort korrekta lägesanalyser, skriver Svenska Yles politiska reporter AG Karlsson.

Sommarens ekonomiska nyheter har inte bjudit på stora överraskningar.

Konjunkturläget är förhållandevis stabilt, medan världsläget oroar och sämre tider inte är uteslutna.

Finlands näringsliv EK:s konjunkturbarometer visade att företagens förväntningar har försämrats och att tillgången till kunnig arbetskraft fortsättningsvis upplevs vara ett stort problem.

EK:s analytiker försökte hålla tungan rätt i mun då de kommenterade regeringens sysselsättningsmålsättningar, som också påverkas av konjunkturläget.

En förhöjd sysselsättningsgrad är som bekant ett centralt element då regeringen finansierar sina satsningar.

EK hoppas, likt övriga aktörer, att regeringen lyckas skapa arbetsplatser. Samtidigt kan man läsa mellan raderna att det blir svårt att komma överens om effektiva åtgärder.

Finsk handels verkställande direktör Mari Kiviniemi sade på måndagen att skattefrågorna är viktiga för handeln. Samtidigt vill hon ha reformer som gör att det alltid lönar sig att ta emot jobb.

Regeringen tar knappast till käppen

En samling arbetsgrupper börjar nu i augusti jobba med rubriker som ”arbetskraftspolitikens servicestruktur”, ”lönesubventioner och förmåner” och ”kompetens och matchning på arbetsmarknaden”.

Arbetsmarknadsorganisationerna och Företagarna i Finland har representanter i alla arbetsgrupper.

Regeringen hoppas på de första sysselsättningsförslagen redan till budgetförhandlingarna.

Arbetsminister Timo Harakka (SDP) har talat om lönesubventioner och mer individuella lösningar för de arbetslösa.

Här har regeringen korrekt identifierat var det kan löna sig att satsa. Arbetslösheten hos personer med invandrarbakgrund är till exempel förhållandevis hög.

Som väntat lutar regeringen med två vänsterpartier mer mot moroten än käppen. Några hårda tag som drabbar de arbetslösa är knappast att vänta.

Statsminister Antti Rinne (SDP) meddelade redan att aktiveringsmodellen upphör att gälla nästa år. Om den ska ersättas med något annat är oklart.

Snömos eller konkreta förslag?

Vad man exakt ska hitta på återstår att se. Oppositionen kommer naturligtvis att skrika i högan sky och beskylla regeringen för att skapa snömos och byråkrati.

Samtidigt är det skäl att påpeka att det också går att få fram förslag genom samarbete.

I juni kom arbetsmarknadsorganisationerna med gemensamma förslag, bland annat om ändringar av familjepensionerna inom arbetspensionssystemet och rätten till tilläggsdagar enligt utkomstskyddet för arbetslösa.

En reform av familjeledigheterna tros också kunna medföra goda effekter.

Regeringsförhandlingarna var en besvikelse för dem som vill tumma på hemvårdsstödet, men det återstår att se vad arbetsmarknadsparterna och regeringen slutligen kommer fram till.

Dålig mentalvård och åldersrasism borde åtgärdas

Om det på kort sikt är svårt att komma på åtgärder som fungerar så finns det på lång sikt områden, där man skulle tro att det går att göra förbättringar.

Dålig mentalvård leder till att unga vuxna permanent hamnar på sidospår och utanför arbetsmarknaden. Det är enormt kostsamt, både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv.

Satsningar här leder i det långa loppet bergsäkert till att fler kan jobba och kostnaderna för samhället blir mindre.

En annan sak som är förtjänt ett eget åtgärdsprogram är åldersrasismen på arbetsmarknaden.

Bättre information, uppskattning för äldre medarbetare på arbetsplatserna och tro på deras kunnande i anställningssituationer, lyder rådet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes