Hoppa till huvudinnehåll

Experter om Antti Rinnes jobb-Tinder: Bra idé - men löser inte problemet med strukturell arbetslöshet

I bilden hålls en telefon, på telefonens skärm syns Antti Rinne som står en bit bort.
Regeringen Rinne vill få upp sysselsättningsgraden från nuvarande 72,5 procent till 75 procent. Det kommer att bli en tuff fajt, säger experterna. I bilden hålls en telefon, på telefonens skärm syns Antti Rinne som står en bit bort. Bild: Lehtikuva Antti Rinne

Statsminister Antti Rinnes utspel om ett slags Tinder-sajt - där arbetssökande och företag som vill anställa med hjälp av lönesubvention kan matchas - får ett försiktigt bifall från experterna. Allt som höjer sysselsättningsgraden är bra, men lönesubventioner löser knappast problemet med den strukturella arbetslösheten.

Regeringen Rinne vill få upp sysselsättningsgraden från nuvarande 72,5 procent till 75 procent.

En av idéerna är att grunda en en webbplats där en arbetslös kan ansöka om lönesubvention och arbetsgivare kan från samma webbplats få veta om företaget har rätt att anställa med lönesubvention. Ett slags lönesubventionstinder, talar statsministern om.

Lönesubvention är ett ekonomiskt stöd som arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivaren för kostnaderna för att anställa en arbetslös arbetssökande. Vanligast är det med lönesubventionsjobb inom tredje sektorn; i föreningar, organisationer och stiftelser - men problemet är att tredje sektorns jobb för sällan leder till tillsvidareanställningar.

En medelålders man står i ett vitt rum. Han håller i en kaffemugg av papp och ler lite.
Niclas Tåg, som är servicechef på TE-byrån i Nyland, konstaterar att projekt för att matcha arbetssökande med företag redan har pågått i flera år på den offentliga sidan. En medelålders man står i ett vitt rum. Han håller i en kaffemugg av papp och ler lite. Bild: Yle/Mira Bäck riksdagsval,Valdebatt,Nickby,Sibbo,niclas tåg

- Tredje sektorns aktörer har ett dilemma i och med att deras projekt förutsätter annan finansiering för att de ska kunna utnyttja lönesubventionerna, berättar Niclas Tåg som är servicechef på TE-byrån i Nyland. Effekten finns i nån mån inom tredje sektorn, men på privata sektorn har lönesubventionerna större effekt.

Det kan ha en positiv effekt, speciellt om man tänker på mindre arbetsgivare. Där man har färre anställda.
― Niclas Tåg, TE-byrån i Nyland

Tåg konstaterar att projekt för att matcha arbetssökande med företag redan har pågått i flera år på den offentliga sidan. Han nämner sajten työmarkkinatori.fi.

- Det kan ha en positiv effekt, speciellt om man tänker på mindre arbetsgivare, säger Tåg som är försiktigt positiv till förslaget. Där man har färre anställda. De flesta finländska företag är små.

Lönesubventioner kan ha positiva effekter för vissa grupper, som till exempel invandrare. Men de kommer inte att vara en nyckel till att lösa problemen med strukturell arbetslöshet.
― Penna Urrila, Finlands näringsliv EK
Penna Urrilla i en blå kostym med en röd och vitrandig skjorta. Han sitter i en skinnfotölj.
För Penna Urrila på Finlands näringsliv EK är det lite oklart hur jobb-Tinder skulle fungera. Penna Urrilla i en blå kostym med en röd och vitrandig skjorta. Han sitter i en skinnfotölj. Bild: Jouni Immonen / Yle Tulli

Penna Urrila som är chefekonom på Finlands näringsliv EK har en ganska krass inställning till lönesubventioner. Han vill att regeringen ger lite mera kött på benen.

- Det är för mig lite oklart hur det skulle fungera i praktiken. Lönesubventioner kan ha positiva effekter för vissa grupper, som till exempel invandrare, som har svårt att etablera sig på den finländska arbetsmarknaden. Men det kommer inte att vara en nyckel till att lösa problemen med strukturell arbetslöshet och låg sysselsättning.

Psykisk ohälsa är en stor orsak till långtidsarbetslöshet. Mentalhälsa borde stödas mera och lågutbildade borde få riktade åtgärder.
― Eva Österbacka, professor i nationalekonomi
Professor Eva Österbacka i en grå klänning framför planscher och en teglad vägg.
Det verkar nu som om de som är långtidarbetslösa är svårsysselsatta och borde få hjälp att hitta lämpliga arbeten, konstaterar professorn Eva Österbacka. Professor Eva Österbacka i en grå klänning framför planscher och en teglad vägg. Bild: Yle/Lotta Sundström Eva Österbacka,professor eva österbacka

Eva Österbacka som är professor i nationalekonomi på Åbo Akademi är inne på samma linje.

- Det verkar som om de som är långtidarbetslösa är svårsysselsatta och borde få hjälp att hitta lämpliga arbeten, konstaterar Österbacka och tillägger att det räcker knappast med en webbsajt.

- Det behövs många olika åtgärder. Psykisk ohälsa är en stor orsak till långtidsarbetslöshet, säger Österbacka. Mental hälsa borde stödas mera och lågutbildade borde få riktade åtgärder.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes