Hoppa till huvudinnehåll

Teknologiindustrin varnar för höga löneförhöjningar i höstens förhandlingar: Äventyra inte Finlands konkurrenskraft

Nosturi ja rakenteilla oleva laiva.
Nosturi ja rakenteilla oleva laiva. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Åbo,Meyer Turku,varvsindustri,skeppsbyggnad

Allas löner kommer att påverkas av löneavtalen inom teknologiindustrin. Om arbetsgivarsidan får som den vill blir lönelyften små, förlängningen av arbetstid fortsätter och ingen går i strejk. Allt annat sägs äventyra sysselsättningsmålen.

Teknologiindustrin är en av de betydande exportbranscher som kommer att bli riktgivande för alla branscher i höstens inkomstförhandlingar.

Arbetsgivarsidan Teknologiindustrin r.f. varnar för att betydande lönelyft äventyrar Finlands konkurrenskraft.

Jaakko Hirvola är vd för Teknologiindustrin
Jaakko Hirvola är vd för Teknologiindustrin i Finland Jaakko Hirvola är vd för Teknologiindustrin Bild: yle/ Patrik Schauman teknologi,Teknologiindustin

- Festen är slut nu. Vi står vid en vändpunkt i den globala ekonomin. Konkurrensen kommer att bli mycket tuffare i framtiden. Därför måste vi vara mycket medvetna om vår konkurrenskraft, säger Jaakko Hirvola som är verkställande direktör på Teknologiindustrin.

Han talar om de senaste åren som en exportfest för Finland. I början av 2016 förbättrades Finlands konkurrenskraft och exporten började växa.

Den positiva utvecklingen har ändå redan störts av brexit och handelskonflikten mellan USA och Kina.

Upprepar Finland gamla misstag?

Nu oroar sig Teknologiindustrin för att Finland skall upprepa sina misstag från 2007.

Då hade ekonomin gått bra under en längre tid och det fanns en utbredd uppfattning om att arbetstagarna var förtjänta av kännbara lönehöjningar.

Höjningarna skrevs in i avtalen, men när de genomfördes hade den globala ekonomin redan slungats in i finanskrisen.

Många andra länder lyckades på några år få igång sin ekonomiska tillväxt, men inte Finland.

Finlands Bank sneglade på övriga länder och spådde gång efter annan att också Finland skulle dras med i den ekonomiska tillväxten.

Men den väntade tillväxten flyttades i prognoserna gång på gång ett halvt år framåt. Lönerna hade stigit för mycket och industrin hade förlorat sin konkurrenskraft.

Till slut anpassade sig prognosinstituten och förutspådde fortsatt ekonomisk nedgång. Till mångas förvåning tog tillväxten ändå plötsligt fart i början av 2016.

I Finland hade lönerna i praktiken stampat på stället sedan finanskrisen. I andra länder hade de sakta stigit i takt med tillväxten så att konkurrenskraften sjönk till finländska nivåer.

- Under de senaste åren har efterfrågan på den finska industrins produkter varit ganska bra, om man jämför med andra länder. Därför har det gått bättre för Finland än till exempel för Tyskland. Under de senaste åren har vi tagit bra hand om vår konkurrenskraft, och det har varit bra för teknologiindustrin, säger Jaakko Hirvola.

Nu har Finlands konkurrenskraft ökat i några år, och exporten har vuxit i takt med den. Därför kräver löntagarorganisationerna att de anställda ska få sin andel av tillväxten.

Sysselsättningsmålen i fara?

Teknologiindustrin varnar ändå för att lönehöjningar kan försämra konkurrenskraften på nytt. Det skulle göra det ännu svårare att nå regeringens sysselsättningsmål, som redan kritiseras för att vara orealistiska.

Minna Helle är arbetsmarknadsdirektör på Teknologiindustrin
Minna Helle är arbetsmarknadsdirektör på Teknologiindustrin. Minna Helle är arbetsmarknadsdirektör på Teknologiindustrin teknologi,teknologiindustrin

Minna Helle som är arbetsmarknadsdirektör på Teknologiindustrin ser att arbetsgivarna har klara mål i förhandlingarna.

- Arbetsmarknadsförhandlingarna avgör till stor del i vilken riktning vår sysselsättning kommer att utvecklas. Det betyder tre saker. Vi behöver ansvarsfulla arbetsmarknadslösningar, förlängningen av arbetstid måste fortsätta och vi behöver arbetsfred.

Förlängningen av arbetstiden motsvarar enligt Helle 1,4 procent av lönerna, och är enligt teknologiindustrin en viktig del av Finlands förbättrade konkurrenskraft.

- Finlands konkurrenskraft har ju förbättrats ganska mycket, men det finns behov att förbättra den ytterligare. Sysselsättningen kan bara förbättras om företag kan nå nya marknadsandelar på den internationella marknaden, och det förutsätter en mycket bra konkurrenskraft, säger Minna Helle.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes