Hoppa till huvudinnehåll

Utanför Drumsö finns ett enormt porträtt på David Popas fru: “Jag kände mig som en modern grottmänniska”

Konstverk på klippa.
Konstverk på klippa. Drumsö

Konstnären David Popa målade ett jättelikt porträtt av sin fru, han använde naturliga, vattenlösliga färger och en klippa som målarduk. Konstverket finns på en ö utanför Drumsö.

– Jag måste börja med att berätta om materialen jag använde. Det var en väsentlig del av processen, säger den USA-födda konstnären David Popa om sitt senaste konstverk – som väckte viss uppståndelse, till Svenska Yle.

Det är fråga om verket 60.1442206, 24.8866400 – en väldig målning av Popas frus ansikte i profil, målad på en holme utanför Drumsö. Verkets namn är också dess koordinater.

– Jag använde bara naturliga material: titandioxid, aktivt kol, benaska och umbra, blandat med havsvatten. Det hela började med materialen. Jag började leka med tanken och funderade på hur jag kunde gå till väga.

Detta ledde Popa till att utforska färgers olika beståndsdelar.

– Jag blandade pulvren med havsvatten, och när vattnet avdunstade blev pulvret kvar på klippan. Det är något uråldrigt med det hela. Jag kände mig som en modern grottmänniska när jag stod där på klippan och målade den jag älskar, säger Popa.

Kopplingen till naturen är väldigt viktig för Popa. Han minns bland annat hur han blev inspirerad av naturen när han lekte i skogen som barn.

– Det är en del av verket. Klippornas naturliga nyanser och form är en del av det. Fågelspillningen på klipporna är en del av det. Om du ser på näsryggen, där ljuset naturligt skulle falla, är det vita faktiskt fågelspillning. Naturen är den största konstnären.

Verket väckte uppmärksamhet men också kritik

Verket fick rätt stor uppmärksamhet när Popa väl laddade upp bilder på det på sociala medier.

– Det är kul, för om man åkte ut till holmen utan att veta att det är där kunde man stå mitt i det och se rakt på det utan att någonsin inse det, säger Popa.

Det stämmer: verket är enormt. Bara ögonfransarna på ansiktet är närmare två meter långa. Det är endast med hjälp av bilderna Popa tagit med sin drönare som man kan se helheten.

Medan många uttryckt beundran för Popas verk finns det även de som tagit illa upp. Vissa ifrågasätter huruvida det Popa skapat faller inom ramen för allemansrätten.

– Visst var det något jag funderade över, men mitt resonemang blev slutligen ungefär: “Inte skulle ett barn be om lov att måla med gatukritor på trottoaren.” Regnet och havet spolar nog bort det i sinom tid, säger Popa.

Faktumet att det så småningom kommer att försvinna är också en del av verkets helhet.

– Medan jag jobbade på det började jag tänka på saker som flyktighet och livet och döden. Det slog mig att jag stod och målade med benaska – det vill säga uppbrända ben. Jag tänkte på parförhållanden som plötsligt tagit slut, och hur sådant som känns bestående mitt i allt bara upphör.

En kortfilm Popa gjort om skapandet av detta verk kommer att dyka upp på hans Instagramkonto inom de närmaste dagarna. Filmen heter “Ephemeral” – på svenska ungefär “Kortlivad”.

Han berättar att han tänker trycka upp en omgång av fotografierna av verket i högupplösning och sedan förstöra det digitala originalet.

Vill måla helkroppsbild till näst

Popa hoppas att konstverket kommer att få tillräckligt med positiv respons för att han ska få tillstånd att upprepa det – denna gång på en större skala.

– Jag hoppas få tillstånd att använda en större holme eller ö ute i skärgården, och jag hoppas kunna måla en helkroppsbild till näst, säger han.

Popa säger att projektet, om det kan förverkligas, antagligen kommer att omfatta cirka fem liknande ömålningar.

– Jag älskar Finland. Jag är uppvuxen i New York, men jag har inga som helst planer på att återvända. Naturen här är otrolig, och jag vill dra uppmärksamhet till och betona denna naturskönhet.

Popa säger att hans attityd till konst kommer från hans bakgrund som idrottare.

– Det handlar om att utmana sig själv och pröva gränser. När jag inledde arbetet med det här verket insåg jag att det skulle bli otroligt svårt att genomföra, och det var först då som jag var alldeles säker på att jag skulle slutföra det. Det är som att fråga sig själv, “Kan jag göra en trippelvolt baklänges?” – det är utmaningen som är själva idén.

Ökonstverk.
Ökonstverk. Drumsö

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje