Hoppa till huvudinnehåll

Klimatpanelens dom: Vårt sätt att använda marker ökar på uppvärmningen

kvinnor i norra Rwanda brukar jord
Kvinnor i norra Rwanda som bearbetar åkerjord. kvinnor i norra Rwanda brukar jord lantbruk

Budskapet är klart och vi har hört det förut. Vi måste ändra våra jordbruksmetoder, återställa torvmarker och skogsmarker där det går och äta mindre kött och mera grönsaker. Vi är beroende av jorden och vår framtid beror på hur vi brukar den.

FN:s klimatpanel IPCC har i sin specialrapport om livsmedelsförsörjning och lantbruk undersökt hur en förändrad väderlek inverkar på ökenspridning, utarmning av marker och vår globala livsmedelstillgång.

Människan har tagit i bruk 72 procent den mark som inte är täckt av is och 12 - 14 procent av det är odlingsmark. Nästan en fjärdedel av de av människan förorsakade växthusgasutsläppen kommer från markanvändning.

Samtidigt upptar mark och växter genom olika processer nästan en tredjedel av den fossila industrins koldioxidemissioner.

Jordbruket står också för 70 procent av världens vattenförbrukning.

Vi både är fler och äter mer

Sedan år 1961 har tillgången på kalorier per capita ökat med en tredjedel och konsumtionen av kött har mer än fördubblats. Det ökade behovet förklaras inte bara av befolkningsökning.

Vi konsumerar också mera föda. Mängden personer med övervikt har under samma tid nästan fördubblats.

Samtidigt har användningen av oorganisk kväve i gödsel ökat niofalt och bevattningen fördubblats.

Människan påverkar ungefär 60 - 85 procent av skogsmarkerna och närmare 70 - 90 procent av andra naturliga ekosystem. Vår välfärd bygger på vad marken ger.

Land varmare än vatten

Det har visat sig att uppvärmningen sker snabbare på land än globalt.

Medeltemperaturen på land var nästan 1,5 grader varmare 1999 - 2018 än under perioden 1881 - 1900 och drygt en halv grad varmare än det globala medeltalet.

Graf över klimatförändringen på landområdena
Graf över klimatförändringen på landområdena FN:s klimatpanel

Det här betyder intensivare värmeböljor och torrperioder, men den här ändrade temperaturen kan också föra med sig kraftig nederbörd och översvämningar.

Kaskaskia island 1993 översvämning
Översvämning av Kaskaskia Island Illinois Kaskaskia island 1993 översvämning översvämningar

Det förändrade klimatet har ändrat växtperiodernas början och slut vilket har lett till minskade skördar och minskad tillgång på vatten. Det i sin tur påverkar biodiversiteten negativt och ökar skogsdöden.

Rapporten presenterar olika framtidsscenarier, så kallade delade socio-ekonomiska vägar (Shared Socio-ekonomic Pathways).

Enligt dem ser framtiden olika ut beroende på om jordens framtida befolkning uppgår till 7, 9 eller 13 miljarder människor.

Mera befolkning gör att både de begränsningar mänskligheten måste underkasta sig och den anpassning de blir tvungna till, ökar.

Om begränsningar införs i tid blir ojämlikheten i våra samhällen mindre, men om anpassning till läget ska ske utan begränsningar så blir ojämlikheten och utmaningarna större.

Jämställdhet gynnar klimatet

Rapporten konstaterar att kvinnor spelar en viktig roll inom jordbruk globalt.

I många regioner hindrar lagar, traditioner, kulturella restriktioner, patriarkala och sociala strukturer kvinnors möjlighet att idka hållbart jordbruk.

Därför skulle ett erkännande av kvinnors rätt till land och beslutsfattande minska utarmningen av jordbruksmarker och underlätta övergången till hållbart jordbruk.

Besittningsrätten, alltså vem som äger och vem som får bruka marken, borde stärkas, speciellt i utvecklingsländer.

Större risk för skogsbränder

I norra halvklotets barrskogsbälte, dit även Finland hör, gör den globala uppvärmningen att trädgränsen flyttar norrut.

Där ökar den lokala uppvärmningen genom minskad albedo, eller reflexionsförmåga, och uppvärmningen bli fuktigare genom ökad avdunstning av mark och ytvatten (så kallad evapotranspiration).

Största potentialen för koldioxidminskning finns i en övergång till växtbaserad diet, minskat jordbruks - och matsvinn och framförallt skogsplantering och återställande av skog.

Matsvinnet står för 8 - 10 procent av koldioxidutsläppen.

Rapporten slår fast att en tredjedel av den mat som produceras går förlorad eller kastas bort, av olika orsaker. Det här svinnet borde åtgärdas för att minska utsläppen.

Bioenergi löser inte problemet

En storskalig implementering av begränsande åtgärder för att hålla uppvärmningen vid 1,5 eller 2 grader skulle kräva att stora landområden täcks av planterad eller återställd skog eller bioenergiodlingar som binder koldioxid.

Men det kunde ge upphov till större konkurrens om, eller brist på, odlingsjord och därigenom även medföra osäker tillgång till mat.

Hetta leder till ökenspridning

I torra områden försämras odlingsområden av ökenspridning både på grund av mänsklig aktivitet och klimatvariationer. Under senare år har ökenspridningen intensifierats.

Ökenspridningen har lett till minskad jordbruksproduktion och har bidragit till minskad biodiversitet.

djur vid vattenhål i Machakos
Jordbrukare för sin boskap till vattenhål i Machakos, Kenya. djur vid vattenhål i Machakos Bild: © McKay Savage savanner

Klimatförändringen förvärrar ökenspridningen. Vid en uppvärmning på 2 grader drabbas närmare 500 miljoner människor av vattenbrist, försämrad livsmiljö och torka. Det här borde åtgärdas så snabbt som möjligt.

Jorden utarmas

Utarmning av jordmånen påverkar människors utkomst på drygt en fjärdedel av jordens isfria yta. Majoriteten av de 1,3 - 3,2 miljarder människor som drabbas lever i fattigdom i utvecklingsländer.

Det som främst utarmar jorden är ohållbart jordbruk där mylla går förlorad genom konventionell odling. Klimatförändringen förvärrar utarmningen genom ökad nederbörd, översvämningar och perioder av intensiv hetta.

Även områden där utarmning inte tidigare har varit ett problem drabbas numera av höjda havsnivåer, stormar, permafrost som smälter och kusterosion.

Vi har redan nått risknivån

Enligt nya forskning sker de här förändringarna sker redan vid en uppvärmning på 1,5 grader, slår rapporten fast.

Vid en höjning på två grader är risken för livsmedelsosäkerhet på många områden mycket hög.

Men utarmningen kan minskas och till viss del till och med återgå genom hållbara odlingsmetoder och skogsbruk så att träd växer bland gröda. Grödor borde också odlas med större artvariation.

Professor Mikael Hildén från Finlands Miljöcentral kommenterar rapporten så här:

— I Finland har vi levt så länge med en stark tro att skogsskötsel enbart handlar om att producera så mycket kubik som möjligt för industrin.

Professor Mikael Hildén med blå jacka och glasögon mot vit himmel.
Professor Mikael Hildén Finlands Miljöcentral Professor Mikael Hildén med blå jacka och glasögon mot vit himmel. Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos Närings-, trafik- och miljöcentralen,forskare,professor,mikael hildén

— Men den här rapporten visar att bara trävara inte räcker utan klimataspekten har kommit in med nya infallsvinklar till skydd av skogar och deras utnyttjande.

Oklart markägande leder till osäkerhet

— Rapporten visar också hur viktigt det är med institutioner och de regler enligt vilka vi arbetar. Och där kan Finland faktiskt vara ett föregångsland där vi har en organiserad äganderätt till skog och mark och det är ett system som är både genomskinligt och pålitligt, samhället fungerar.

— Det här är ett av de stora problemen i u-länderna att det är oklart vem som äger marken och det gör det möjligt att bedriva skogsskövling ganska hejdlöst som nu rapporter från Brasilien visar där man går hänsynslöst och till och med olagligt fram.

— Så jag skulle understryka den här institutionella sidan av den här rapporten som inte kommer så tydligt fram, men som finns där i bakgrunden, konstaterar Hildén.

Rapportens namn i sin helhet är: Climate Change and Land, an IPCC specialreport on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems.

Rättelse kl 13.30 ordet plöjning byttes ut mot odling.

Läs också

Klimat