Hoppa till huvudinnehåll

Sjöräddningssällskapet ber om mer pengar från staten - får inte ens ersättning för alla bränslekostnader

Susanne Piekkala och Petri Heikkilä sitter på förarbänkarna till räddningsbåten.
Skeppare Petri Heikkilä och Susanne Piekkala ser fram emot en räddningsbåt med tak över huvudet. Susanne Piekkala och Petri Heikkilä sitter på förarbänkarna till räddningsbåten. Bild: Amanda Vikman/Yle Finlands sjöräddningssällskap,Petri Heikkilä

Uppskattningsvis 46 människor räddades i fjol tack vare de frivilliga sjöräddningsorganisationerna. Men föreningarnas kassor har skramlat tomma länge nu och därför ber Finlands sjöräddningssällskap om ett högre ekonomiskt stöd av staten.

- Initiativet kommer alldeles för sent, det borde ha skötts för fem år sedan! Man har levt med optimism och hoppats att det ska fungera, men nu sitter man där och märker att det inte går längre, säger Calle Storm, ordförande vid Kimitoöns sjöräddare rf..

Den största delen av sjöräddningens totala årsbudget på 3,7 miljoner euro kommer från de 16 000 medlemsavgifterna. Staten betalar för närvarande 200 000 euro i direkt understöd till den frivilliga sjöräddningsverksamheten.

Enligt Finlands sjöräddningssällskap räcker statens nuvarande bidrag inte till underhållet på båtarna vilket hotar verksamheten på olika håll i landet. Totalt finns det 58 frivilliga sjöräddningsföreningar i hela Finland.

Bild på en arm med en lapp på armen med sjöräddningssällskapets logo och text.
Bild på en arm med en lapp på armen med sjöräddningssällskapets logo och text. Bild: Amanda Vikman/Yle sjöräddning,finlands sjöräddningssällskap

- Det är mycket som är dåligt. Systemet är sådant att vi bara får bidrag för själva bogseringen. Resten av körningen måste vi finansiera med egna medel och det kan vara frågan om fyra-fem timmars körning med båten före och efter bogseringen. Det gör att det blir kärvt för ekonomin, säger Storm.

Enligt Storm skulle det höjda bidraget från 200 000 till 600 000 euro vara ett lågt pris att betala jämfört med värdet av den frivilliga sjöräddningens insatser. Jouransvar dygnet runt sköts nu med medel som samlas in av de enskilda föreningarna.

- Vi hoppas på det höjda bidraget, allt skulle gå direkt till underhållet på båtarna. Vår styrelse sätter största delen av sin tid på att tigga pengar. En garanterad ekonomi skulle ge oss mer tid och pengar till övningar och till att utveckla verksamheten, säger Storm.

Budgeten för Kimitoöns sjöräddare är ungefär 18 000 euro i året.

Ny båt viktig för verksamheten

Trots att föreningen i Kimitoön hade samlat ihop pengar till en ny båt redan 2013 har man fått vänta i fem år på leveransen. Enligt Calle Storm är det organisationen i Helsingfors som bör se sig i spegeln för att det tagit så lång tid.

Men nu är det dags, våren 2020 kommer den nya båten och man tror att det kommer att ha stor betydelse för den frivilliga sjöräddningsverksamhetens framtid på Kimitoön.

- Nog tror jag att det får folk att vilja fortsätta, och kanske får vi lockat en del nya förmågor till föreningen också, säger Susanne Piekkala som är föreningens vice ordförande.

En räddningsbåt.
Den nya båten som kommer till Kimitoön i vår. En räddningsbåt. Bild: Privat/Kimitoöns sjöräddare rf. sjöräddning

I dag har föreningen cirka 20 aktiva medlemmar. Susanne Piekkala och skeppare Petri Heikkilä visar upp den gamla sjöräddningsbåten som står i Dalsbruk och som troligen sett sin sista säsong i föreningen.

- Den största skillnaden med den nya båten är att man har tak över huvudet och slipper dra den eländiga våtdräkten på sig varje gång larmet går, säger Piekkala.

Dessutom kommer den nya båten att gå något fortare och har starkare motor. I fjol körde föreningen ut på 24 utryckningar, lika många som hittills i år.

- Så det blir nog lite fler än i fjol innan året är slut, säger Piekkala.

Alltid gratis att bli räddad till livet - men bogsering kostar

Om det gäller ett mindre brådskande ärende går samtalet via tjänsten Trossen. Det är alltid gratis att bli räddad till livet om man hamnar i sjönöd. Men om det inte finns fara för människoliv är det båtens ägare som står för kostnaderna, till exempel om bränsletanken överraskande blir tom.

- Den vanligaste utryckningen gäller bogseringsärenden, men vi kan också hjälpa vid till exempel brand eller om någon råkat i akut sjönöd, säger Piekkala.

En röd gummibåt förtöjd vid kajen.
Räddningsbåten Masto har sett sin sista säsong i Kimitoöns distrikt. En röd gummibåt förtöjd vid kajen. Bild: Amanda Vikman/Yle sjöräddning,kimitoöns frivilliga sjöräddning

Om man är medlem vid Finlands Sjöräddningssällskap har man tillgång till tjänsten Trossen som kostar 80 euro per kalenderår. Då ingår bogseringshjälp och tjänsten täcker även reparationer till sjöss.

- Är det ett akut larm, där människoliv är i fara, då kommer samtalet direkt till oss och det är jag som har jour 24 timmar i dygnet. Vi brukar vara i väg senast 30 minuter efter att larmet gått och det ska alltid vara minst två personer i båten, säger Piekkala och fortsätter.

- Föreningen är viktig och frivilliga föreningar täcker ett enormt område. Om inte vi finns där, vem ska då rycka ut när det behövs?

Tongåvan på Svenska Yle samlar under juli och augusti pengar för att över sjöräddarna ska kunna vara till sjöss under sommarhalvåret.

Läs mera:

"Lita inte för mycket på tekniken och god tur" - Sjöräddarna gör ändå allt för att rädda dig och din båt

Tongåvan samlar under juli och augusti pengar för att över 1400 sjöräddare ska kunna vara till sjöss under sommarhalvåret. Många tillbud kunde undvikas om båtfararna kunde vara mer förutseende och inte lita för mycket på tekniken och god tur.

Rättelse 8.8.2019 kl 9.56: I texten stod det att Trossen är en förening, men det är en medlemstjänst för Sjöräddningssällskapets medlemmar.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland