Hoppa till huvudinnehåll

Västankvarn gård i Ingå får en våtmark - miljön tackar och som bonus kommer kanske storken

En blivande våtmark. Vattenfylld åkermark. En skylt med Världsnaturfondens logo, den svart-vita pandan, syns i förgrunden.
Den blivande våtmarken i Västankvarn är just nu ingen skön syn, men redan om ett år växer det blommor här. En blivande våtmark. Vattenfylld åkermark. En skylt med Världsnaturfondens logo, den svart-vita pandan, syns i förgrunden. Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,miljövård,Åker,Övergödning,jord- och skogsbruk,västankvarn gård

Som bäst byggs en våtmark på en av Västankvarn gårds åkrar i Ingå. Det är Världsnaturfonden WWF som står bakom ett nytt projekt kring vattenskydd. Målet är att skydda Ingå å och i förlängningen Östersjön från övergödning.

Det är under en halvmulen sensommardag i augusti som Världsnaturfonden WWF vill visa upp det påbörjade arbetet med att anlägga en våtmark på en gammal åker i Västankvarn i Ingå.

Två grävmaskiner är i full gång med att gräva naturliga sedimenteringsbassänger. På det 1,5 hektar stora området finns stora berg med torv och lite mindre med grå lera.

En grävmaskin gräver en sedimenteringsbassäng på en åker. Blivande våtmark
De här grävmaskinerna har långa armar som effektivt klarar av att flytta stora mängder lera och... En grävmaskin gräver en sedimenteringsbassäng på en åker. Blivande våtmark Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,grävmaskiner,sedimenteringsbassänger,västankvarn gård
En grävmaskin i en blivande våtmark. Stora torvhögar.
... berg med torv. En grävmaskin i en blivande våtmark. Stora torvhögar. Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,grävmaskiner,torv,västankvarn gård

Grävjobben har pågått i en vecka och väntas ta drygt två veckor totalt. Just nu är området ingen vacker syn, men redan nästa år förväntas våtmarken vara både grön och skön.

Våtmarker slukar näringsämnen

Våtmarker är viktiga miljövårdare. De stoppar de näringsämnen som kommer från jord- och skogsbruket och annars skulle rinna ut i havet.

Åkern som omvandlas till våtmark tillhör försöks- och undervisningsgården Västankvarn gård, men är enligt verkställande direktör Mikael Jern dålig odlingsmark och därför inget som gården gråter blod över. Tvärtom är Jern riktigt glad över att WWF sköter finansiering, planering och anläggandet av våtmarken.

- Den här våtmarken kommer att hindra näringsämnen från ett område som är cirka 250 hektar stort. Det betyder att också andra markägare har nytta av våtmarken, säger Mikael Jern.

En man står invid en stor bassäng, sedimenteringsbassäng.
Mikael Jern vid en av bassängerna som kommer att suga upp markpartiklar. Efter fem till tio år tömmer man sedan sedimentet från bassängens botten och kan återanvända det som näring i jorden. En man står invid en stor bassäng, sedimenteringsbassäng. Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,experter,sedimenteringsbassänger,mikael jern

När våtmarken är klar och växtligheten har etablerat sig kommer den att få det vatten som nu rinner ner i diken att sakta in. När hastigheten på vattenflödet minskar, hinner markpartiklarna, sedimenten sjunka till botten på våtmarken.

- Utfallet här leder annars till Ingå å och därifrån ut i Kyrkfjärden, förklarar Mikael Jern.

En ingräsad, igenväxt del av ett vattendrag. Ingå å.
Det här är en förgrening till Ingå å. Den finns invid det område som ska bli våtmark. I dagens läge ska man nästan vara en groda full med rom för att orka upptäcka den. En ingräsad, igenväxt del av ett vattendrag. Ingå å. Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,ingå å

Största nyttan med vårmarker är att de minskar på belastningen och övergödningen av vattendrag och hav, men markägare har också nytta av våtmarker eftersom de jämnar ut översvämningar som orsakas av häftiga regn. De är också vattenreserver under torra perioder.

Med god tur kommer storken till Ingå

Fågelvänner och de som vurmar för larver, insekter och småvilt kan också glädjas över att det byggs våtmarker.

- Det här blir en fantastisk plats som attraherar småkryp, grodor, andfåglar och klövvilt. Här kommer att finnas mycket mat och bra biotop, säger Tomas Landers på Skogssällskapet. Han är våtmarksplanerare.

En man med orange keps och gul skyddsväst. Står  ute på en åker som ska bli våtmark.
Tomas Landers väntar på storken. En man med orange keps och gul skyddsväst. Står ute på en åker som ska bli våtmark. Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,planerare,tomas landers

Redan nästa sommar ska det odlas mångåriga blommor på en del av våtmarken. Det här till glädje för bin och andra insekter, men också för att behaga det mänskliga ögat.

Tomas Landers och Mikael Jern tror och hoppas båda på att det ska komma nya arter till Västankvarn, såväl växter som djur.

- Det är inte omöjligt att storken hittar hit, säger Landers.

Också glada laxar till våtmarken i Västankvarn?

Eftersom det byggs flera bassänger och skapas omkring två hektar vatten på våtmarken hoppas markägaren Västankvarn gård, Världsnaturfonden WWF och också övriga involverade i projektet att också fisken ska hitta hit.

Ett företag som tillverkar bland annat betong har lovat donera stenkross och stenar till en fiskväg.

En blivande våtmark. Vattenfylld åkermark.
I dag är platsen en fin livsmiljö för mygg, men i framtiden också för vadare och klövvilt En blivande våtmark. Vattenfylld åkermark. Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,västankvarn gård

- Här kommer att vara en slingrande fåra med större och mindre vattenytor och några öar. Det blir en pastoral, lantligt idyllisk miljö. I bästa fall kan vi om några år ha några får här att beta, säger Mikael Jern som ser vattenskyddsprojektet som något där alla vinner.

Miljöministeriet bekostar våtmarkerna i Ingå och Sjundeå

Helt billigt är det inte att anlägga en våtmark.

- Det här jobbet kostar 60 000 euro, säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola som är expert på WWF.

En kvinna med mörkt långt hår och grå tröja med WWF:s logo på bröstet. (en panda)
Jenny Jyrkänkallio-Mikkola säger att våtmarkerna i Ingå och Sjundeå är nya och helt unika projekt för Världsnaturfonden. En kvinna med mörkt långt hår och grå tröja med WWF:s logo på bröstet. (en panda) Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,experter,Jenny Jyrkänkallio-Mikkola

Världsnaturfonden har fått merparten av pengarna till vattenskyddsprojektet av miljöministeriet. En del kommer också via en donation av fonden Lassi Leppinen Säätiö.

Den första våtmarken i projektet anlades i maj (2019) i Ingarskila åns avrinningsområde i Vassböle i Ingå. I höst är Sjundeå å i tur.

- Projektet Vattenskydd 4K tar slut i december 2020, men vi hoppas på en fortsättning här i Västnyland, säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola, expert på skyddsfrågor på Världsnaturfonden WWF.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland