Hoppa till huvudinnehåll

Skarvstammen minskade en aning - antalet bon cirka 25 700

Gapande skarv i sitt bo, Vasa skärgård
En skarv i sitt bo i Vasa skärgård. Gapande skarv i sitt bo, Vasa skärgård Bild: YLE/Joakim Lax Storskarv,skarvar (fåglar),fåglar,skarvbo

Antalet häckande skarvar har minskat en aning i Finland, enligt den beräkning som Finlands Miljöcentral gjorde i juni. Totalt räknade man till cirka 25 700 skarvbon längs kusterna.

Det är ett tusental färre bon än i fjol, eller en nedgång med fyra procent. Minskningen förklaras delvis med att skarvarnas fiende havsörnen har ökat.

Cirka en tredjedel av alla skarvbon fanns i Finska viken, vart fjärde bo i Skärgårdshavet och ungefär lika många i Bottenhavet. Runt 15 procent av bona fanns i Kvarken och tre procent i Bottenviken.

I Finska viken minskade skarvstammen med tre procent från i fjol, i Skärgårdshavet var den däremot nästan oförändrad. I Bottniska viken som helhet minskade skarvarna med sju procent, även om de regionala variationerna var stora.

Sammanlagt räknade Miljöcentralen till 47 skarvkolonier på 82 holmar och skär i Finland. Den största kolonin med över 2 000 bon finns i Raumo. Även i Kyrkslätt, Åbo och Korsholm finns kolonier på över 1 500 bon.

Storskarven etablerade sig som häckfågel i Finland 1996, men enligt Miljöcentralen har stammens uppgång nu bromsats upp. Den maximala bärkraften börjar vara uppnådd, och någon betydande tillväxt är inte att vänta.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur