Hoppa till huvudinnehåll

Klimatpanelen IPCC uppmanar att återställa torvmarker - men är det möjligt i dikningens förlovade land?

En grävmaskin gräver i torvjorden vid vattnet. Grävmaskinen speglas i vattenytan.
I torvjord binds stora mängder koldioxid. Dikning leder till att torven exponeras för syre och då börjar torvjorden brytas ner. En grävmaskin gräver i torvjorden vid vattnet. Grävmaskinen speglas i vattenytan. grävmaskiner,kärr,Torv

Finland bestod till en tredjedel av myrmarker, men endast hälften finns kvar. När torven exponeras för syre frigörs koldioxid i atmosfären. Är det möjligt att återställa våra myrmarker?

Den finska statens dräneringsiver under 1960- och 1970-talet ledde till att våtmarkerna tömdes på vatten.

Jord- och skogsbruket krävde mer och bättre jord, men i vissa fall gick man för långt. Stora markområden dikades men skogen växte inte bättre. De dikade torvåkrarna orsakar mer utsläpp än andra åkrar.

Vad är torv?

  • Mer eller mindre nedbrutet organiskt material som ansamlats i myrmarker
  • Så länge som torvjorden inte exponeras för syre binds det stora mängder kol i jorden
  • Det organiska materialet i torven bryts ner vid kontakt med syre och bildar växthusgaser
  • En tredjedel av Finland har bestått av torvmarker
  • Hälften av markerna dikades, främst under 1900-talet
  • Exceptionellt stora områden också i internationell jämförelse, ca. 5 miljoner hektar dikade marker
  • Finland är ett av få länder där torvbränning ännu bränns i energisyfte

Enligt IPCC:s senaste klimatrapport skulle det vara viktigt att skydda träsk- och torvmarker för att sakta ner klimatförändringen.

Fem miljoner hektar myrmark har dikats i Finland. Kunde vi dra vårt strå till stacken genom att återställa myrmarkerna?

En bäck går genom en skog. Ett träd har fallit över bäcken.
Det finns oändliga kilometrar diken i Finlands skogar. Hur skulle landskapen se ut om dikningen aldrig genomförts? En bäck går genom en skog. Ett träd har fallit över bäcken. Bild: Michal Boubin skogsbruk,Skog,bäck,vattendrag

"Orealistiskt att återställa torvåkrar"

Tio procent av Finlands åkerjord är torvåkrar. I Österbotten uppgår andelen till ungefär tjugo procent och i norra Finland är nästan hälften av åkermarken torvjord.

Helena Äijö är verksamhetsledare på täckdikningsföreningen och tror inte på att återställa torvåkrar.

- Återställning av torvjordar är inte realistiskt på åkerjordar, eventuellt skulle de gå på skogsområden där dräneringen inte gett önskad effekt, kommenterar Äijö.

Att dikningen inte gett önskad effekt betyder att skogen inte växt bättre på området trots att områdena dränerats och då har ingen ekonomisk nytta uppstått.

Enligt Äijö finns det flera hinder för att återställa torvåkrarna.

Helena Äijö står i förgrunden iklädd en blå vindjacka. Bakom henne ses sädesslag växa på en stor åker. Längst i bakgrunden skog och en grå, mulen himmel.
De torvåkrar vi har bör vi bevara och sköta om, säger Helena Äijö från täckdikningsföreningen. Helena Äijö står i förgrunden iklädd en blå vindjacka. Bakom henne ses sädesslag växa på en stor åker. Längst i bakgrunden skog och en grå, mulen himmel. Bild: Privat / Helena Äijö täckdikning,Dränering,verksamhetsledare,dikning,Täckdikningsföreningen

- Det är tekniskt utmanande. Vattennivån måste höjas för att hindra växthusgasutsläpp, men människan har förändrat områden och det kan vara omöjligt att höja vattenhalten till den ursprungliga nivån, berättar Äijö.

Äijö påpekar att nya torvåkrar bör undvikas och att torvjordar inte längre dräneras för att skapa nya jordbruksmarker i Finland. Det finns ändå andra knep för att minska på utsläppen från torvåkrarna.

Det är en politisk fråga― Äijö frågar hur det skulle gå för de som odlar på torvåkrar om de skulle tvingas återställa markerna

Maximal dräneringskapacitet behövs endast under korta perioder, under övriga perioder kan man dämma upp vattnet för att få en högre vattennivå.

Vattennivån kan höjas ytterligare om man odlar vattentåliga växter, till exempel vall. Genom att reglera dräneringen enligt behov kan man minska på utsläppen på torvåkrar, säger Äijö.

Hon berättar att det viktigaste vi kan göra är att hålla dräneringen i gott skick.

Då får vi maximal nytta av torvåkrarna som tidigare har röjts. Skulle ett beslut komma om att torvåkrar ska återställas skulle det vara katastrof för de som odlar denna mark, menar Äijö.

Boris Antmans åker i Mörskom.
Torvåkrar är vanligast i Österbotten och norra Finland. Boris Antmans åker i Mörskom. Bild: Yle/Jonas Blomqvist sädesåker

"Dikningen gick för långt"

Johnny Sved är utbildningsansvarig lektor i skogsbruk på yrkeshögskolan Novia och har lång erfarenhet av skogsvård.

Han kan berätta att nydikning inte längre sker i våra våtmarker, utan nu upprätthålls gamla diken. Sved nämner också att dränerade marker där skogen inte växt som väntat eventuellt kunde återställas.

- Dessa områden har torrlagts och då friger torven koldioxid. Om diken rensas är det idag kutym att undvika de här områdena, säger Sved.

När dikningen var som aktivast gick man för långt in i de kargaste myrmarkerna. Det är på de här områdena skogen inte växt som förväntat. Det var ett misstag.

- Man hade kanske inte tillräckligt med erfarenhet. Man har gjort ett ingrepp och en störning i myrmarkerna, men det har varit onödigt ekonomiskt och innebär då också en onödig ekologisk störning, kommenterar Sved.

Oksia ja puunrunkoja metsässä.
Virkeskapaciteten i de finska skogarna har ökat med miljontals kubik tack vare dikningen. Oksia ja puunrunkoja metsässä. Bild: Yle, Tuomas Stedt skogar,skogsindustri,skogsbruk

Sedan finns det områden där dräneringen fungerat enligt planen. Skogen har alltså växt mycket bättre än utan diken. Det är denna skog som används av skogsbruksindustrin.

- Det är inte en lätt ekvation. Torven orsakar utsläpp, men skogen som växer binder också koldioxid, påminner Sved.

I Finland finns en omfattande skogsindustri som är beroende av de dikade markerna och det är frågan om mark som ägs av såväl privatpersoner som staten och industrin.

- Det är en enorm virkespotential. Dikningen har gjort att virkesproduktionen ökat massor. Sannolikheten att alla torvmarker skulle återställas naturtillstånd är ytterst liten, avslutar Sved.

Vatten som svämmar över.
Myrmarker fungerar som naturliga vattenreserver. När de dikas kan det leda till att åar och vattendrag svämmar över. Vatten som svämmar över. Bild: YLE/Stella Brunberg Borgå,översvämning

Myrmarker återställs redan - "Möjligt om viljan finns"

Kristina Lindström är professor i hållbar utveckling vid Helsingfors Universitet. Hon berättar att det finns många andra problem med dikningen av myrmarker.

Våtmarkerna är viktiga för biodiversiteten. Många växter och fåglar är beroende av myrmiljöer. Dikningen orsakar också att näringsämnen som varit bundna i torvmarken flyter ut i våra vattendrag.

Professor Kristina Lindström
Kristina Lindström vill påminna om att återställning av torvmarker inte endast handlar om utsläpp. Professor Kristina Lindström Bild: Rikhard Husu / Yle kristina lindström

Lindström påpekar att koldioxidfrågan är svår. Både träden i skogen och torven i myren binder koldioxid. Torven bildas genom att myrens vitmossa växer i den ena ändan och dör och förvandlas till torv i den andra.

Hur mycket som binds beror på typen av våtmark och typen av skog.

Där som skogen växer bra är det nödvändigtvis inte bättre att ha myrmarker. Problemet är ändå att när skogen avverkas så exponeras torven och då ökar utsläppen.

- Våtmarker producerar också metangas, men där finns bakterier som bryter ner metangas. I det stora hela är myrmarker stabilare kolbanker än skogen, kommenterar Lindström.

En grävmaskin i en blivande våtmark. Stora torvhögar.
På bilden pågår arbetet med att återställa våtmark på Västanmark gård i Ingå. En grävmaskin i en blivande våtmark. Stora torvhögar. Bild: Yle / Tiina Grönroos våtmarker,Världsnaturfonden,Ingå,vattendrag,eutrofiering,Övergödning,miljövård,Åker,jord- och skogsbruk,grävmaskiner,torv,västankvarn gård

Torvåkrarnas utsläpp är mycket högre än utsläppen från vanliga åkrar och därför anser Lindström att det vore en bra idé att avveckla dem och plantera skog för att förhindra utsläppen.

Hon nämner också vallodling som ett alternativ.

Det är ändå helhetsbilden som är viktig för Lindström och eftersom att dikningen orsakar många andra problem i naturen än utsläpp anser hon att det är en bra idé att återställa och skydda våra myrmarker.

- Återställning görs redan, om viljan finns är det möjligt, säger Lindström.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes