Hoppa till huvudinnehåll

"Tänk inte att det är okej för ditt barn att bara sitta hemma" - mångsidiga åtgärder ska göra pojkar bättre i skolan

en pojke ligger på en skolbok
Nya inlärningsmetoder kan höja skolmotivationen. en pojke ligger på en skolbok Bild: Doug Olson / Mostphotos elev,trötthet,Skola,elever,barn,pojke,klassrum,lättja

Genom att stödja föräldrar, främja mångsidig fritidsverksamhet och bryta könsrelaterade mönster ska pojkar bli bättre i skolan.

De är tre av tolv förslag till åtgärder som 70 sakkunniga vid Utbildningsstyrelsen har lagt fram. I allmänhet är trenden att pojkar får sämre resultat i skolan och nu vill man åtgärda det.

Tina Landén är klasslärare i Höjdens skola i Tenala och har också studerat genuspedagogik vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi.

Hon tycker det är bra att man sett på problemet från många olika synvinklar.

- En lärare rår inte på allt, till exempel när det kommer till elevens attityder och inställning till skolan.

Tina Landén vid en gata och gröna träd i bakgrunden.
Läraren Tina Landén brinner för genuspedagogik. Tina Landén vid en gata och gröna träd i bakgrunden. Bild: Anna Hellberg / Yle Västnyland,Raseborg,Tenala,lärare,grundskolan,studieframgång,pojkar,jämställdhet,pedagogik,klasslärare,Ekenäs,genusperspektiv,höjdens skola

Landén tror att det som har den allra största inverkan på skolgången är uppfostran och föräldrarnas inställning.

- Det är viktigt att föräldrar uppmuntrar och tycker att det på riktigt är viktigt vad du fick i diktamen, hur det gick i matematikprovet eller att du läste en bok, säger Landén.

- Om barnet kommer till skolan med inställningen att det här är viktigt och det kämpar vi för, så blir det nog oftast ganska bra.

"Ge inte upp för lätt med hobbyerna"

Frågan är ändå inte lätt och det skulle behövas arbete från många olika håll, anser Landén. Också fritidsverksamheten tror hon att har en stark inverkan på både pojkars skolgång och sociala förmågor.

Hobbyerna hjälper att från en tidig ålder få sunda levnadsvanor och inte bara stanna hemma.

- Tillhörighet och att lära sig att det är roligt att vara tillsammans är viktigt. Ifall skolan känns obehaglig är det bra också med andra sammanhang där man kan lära sig sociala färdigheter som samarbete, tycker Landén.

en ung pojke står på en plastpall för att kunna nå upp till verkstadsbordet. Står med ryggen till och blästrar en mopeddel
Ta vara på intresset för hobbyer. en ung pojke står på en plastpall för att kunna nå upp till verkstadsbordet. Står med ryggen till och blästrar en mopeddel Bild: Yle / Tiina Grönroos Moped,Verkstad,Tenala,klubbverksamhet,Raseborg,Västnyland,Hobby,hobbyverksamhet,motor,mopedklubbar,Barn,mopoklubben Racerborg

När det gäller hobbyer hoppas Landén att föräldrarna inte ska ge upp för lätt.

- Släpp dig inte undan så lätt. Om ditt barn säger att hen inte vill ha en hobby, tänk inte att det är okej att bara sitta hemma. Kräv till exempel att om man vill spela digitala spel så måste man också ha en hobby, säger Landén.

Disciplin och motivation

Yle Västnyland har talat med några pojkar i högstadieåldern om hur de upplever att pojkars skolgång kunde främjas.

De tror också att hobbyer har en positiv inverkan.

- Hobbyer ger disciplin och håller en motiverad för framtiden.

Tyttö istuu sohvalla ja selaa kännykkää.
Ska jag slappa eller göra något annat i dag? Tyttö istuu sohvalla ja selaa kännykkää. Bild: Henrietta Hassinen / Yle ensamhet,ungdomar,ungdom (skede),Barn och ungdom,högstadiet,mobbning,nätmobbning,skolmobbning,depression,nedstämdhet,framtid,fruktan,skolan (fenomen),skolor (läroinrättningar),skolelever

Också förmågan att samarbeta lyfts fram som en viktig färdighet man lär sig av hobbyer.

Pojkarna tycker att man kunde ändra på undervisningen så den blir mer motiverande, särskilt för pojkar.

- Flickor har lättare att sitta och läsa koncentrerat, medan pojkar hellre skulle vilja ha ett fysiskt experiment. I alla fall i min klass är det så, men det kan ju bero på.

- Om man står och talar om det periodiska systemet i två timmar så skulle jag mycket hellre göra ett experiment om det.

Höga krav på lärare

Att i onödan kategorisera elever enligt könet är något man vaknat upp till på senaste tiden.

Tina Landén är en av lärarna som börjat lägga märke till sina egna arbetssätt och fundera på hur flickor och pojkar behandlas olika i skolvärlden.

Fyra elever och en lärare sitter i ett klassrum.
Är det någon skillnad om det sitter en man eller en kvinna på katedern? Fyra elever och en lärare sitter i ett klassrum. Bild: Mostphotos / Katja Kircher klassrum,elever,lärare,utbildning,skola

Landén tror att lärare i allmänhet är lyhörda och försöker tänka på att inte göra onödiga uppdelningar eller generaliseringar enligt könen.

Samtidigt förstår hon att det som lärare kan kännas jobbigt att få ytterligare en sak på sitt bord. Därför ska man inte ta någon stress över jämlikhetsfrågan.

- Det är hela tiden nya krav och förväntningar på vad vi ska göra och kunna och ännu få in i verksamheten, säger Landén.

Viljan att förnyas

Att helt enkelt vara medveten och tala med kollegorna om frågan, är redan en god bit på vägen och förändringen sker sakta men säkert.

- Viljan att förändras är jätteviktigt i vårt jobb. Och eleverna är också medvetna och kan poängtera om något går fel, vilket ju är bra, säger Lindén.

Mångsidiga förebilder viktiga för alla kön

En viktig aspekt när det kommer till pojkars skolframgång är manliga förebilder.

Skolvärlden och småbarnspedagogiken är kvinnodominerade branscher, och Landén tror att man också från utbildningsstyrelsens håll vill bryta de traditionella mönstren.

- Med flera män i branschen kunde pojkarna se att en man också kan till exempel vara intresserad av litteratur. Vi skulle behöva modeller på olika sätt att vara man eller pojke.

Landén lyfter fram att pojkar ofta umgås genom fysisk kontakt som kan bli rätt hårdhänt.

- Vi får inte tänka att pojkar är pojkar, låt dem knuffas och buffas. Men där måste hela kollegiet tycka lika för att det ska ske en förändring.

Flera manliga lärare i Katarinaskolan

Henrik Lagerbohm, lärare i Katarinaskolan i Karis, konstaterar att det behövs både manliga och kvinnliga lärare i den grundläggande utbildningen.

- Som tur är så finns det flera manliga lärare i årskurserna 1-6 i Katarinaskolan än tidigare.

Henrik Lagerbohm.
Henrik Lagerbohm, lärare i Katarinaskolan i Karis. Henrik Lagerbohm. Karis,Raseborg,Västnyland,skolor,lärare,elever,katarinaskolan

En manlig lärare gör att det kan kännas lättare för pojkarna att närma sig läraren om det är något som känns utmanande, säger Lagerbohm.

- Det kan också vara så att det bara behövs en person på plats som man kan prata med. Man borde i stället fundera på hur bra man är som människa, och inte vara tvungen att prestera på ett visst sätt beroende på kön.

Många förebilder behövs

Henrik Lagerbohm säger att det är bra för ett barn att ha så olika förebilder som möjligt.

- Barn ska känna sig säkra och trygga. Det leder till bra inlärning och motivation.

Hur ska man göra för att flera män ska välja läraryrket?

- Det behövs tilltro till yrket och att man vet att det finns resurser att göra jobbet.

Lagerbohm konstaterar också är lätt att välja ett annat yrke som har bättre lön än lärarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland