Hoppa till huvudinnehåll

Folkrättsprofessor Ove Bring: Genèvekonventionerna är lika relevanta i dagens krig som efter andra världskriget

Syriska barn i ett flyktingläger i Hassakeh-provinsen
Syriska barn på flykt undan Islamiska staten 2017. Människorättsorganisationer kritiserar omvärlden för att inte göra tillräckligt för att skydda de civila i krig. Syriska barn i ett flyktingläger i Hassakeh-provinsen Bild: EPA / Youssef Rabih Youssef Syrien,Ar-Raqqah,flyktingar,Genèvekonventionerna

Det har gått 70 år sedan den fjärde Genèvekonventionen undertecknades. Idag finns nya utmaningar som gör att konventionerna inte alltid följs i praktiken under krig.

De fyra konventionerna utformar spelregler för hur soldater och civilbefolkning skall behandlas under väpnade konflikter.

De har tillsammans lagt grunden till dagens internationella humanitära lagar.

Snabbfakta: Genèvekonventionerna

  • Sedan över 150 år tillbaks finns det internationella regler som skyddar den humanitära rätten under krig.
  • De här "krigslagarna" gäller i alla väpnade konflikter, det vill säga både internationella krig och interna krig.
  • Det finns fyra Genèvekonventioner plus några tilläggsprotokoll.
  • Den första konventionen slöts 1864 på initiativ av Röda Korsets grundare Henry Dunant.
  • Tillsammans sätter konventionerna upp spelreglerna för hur man ska hantera sårade och sjuka under krig, samt krigsfångar och civilbefolkning.
  • Den fjärde konventionen slöts år 1949 efter andra världskriget och hanterar skydd av civilbefolkning. De tre första konventionerna kompletterades i samband med den fjärde konventionen.
  • Nästan 200 länder har förbundit sig till konventionerna.
  • Röda Korset har en särställning i Genèvekonventionerna som bland annat innebär att organisationen aldrig får angripas under krig och alltid ska ha rätt att besöka krigsfångar.
  • Genèvekonventionerna är grunden till dagens internationella humanitära lag.

Extrem tolkning av religion en utmaning

Idag är det största problemet med Genèvelagarna att de inte alltid följs under väpnade konflikter.

- Det är en fråga om värderingar, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och tidigare rådgivare på Sveriges utrikesdepartement.

Han påpekar att de värderingar som finns tack vare Röda Korset och stater som stöder Genèvekonventionerna, måste spridas till stater där opinionen är splittrad mellan det sekulära och religiösa.

- Det religiösa har ibland lett till vissa avvikelser som till exempel Islamiska staten som har gjort att värderingen av människors lika värde som individer inte har respekterats, säger Bring.

Vissa individer har ansetts vara företrädare för en felaktig religiös tro, säger Bring.

- På så sätt har den extrema tolkningen av religion börjat innebära en utmaning av de värderingar som
Genévekonventionerna står för.

Ove Bring
Ove Bring är professor emeritus i folkrätt och tidigare rådgivare på Sveriges utrikesdepartement. Ove Bring Bild: Ove Brings webbsida Ove Bring

Utbildningsprojekt hjälper men är inte tillräckligt

Frågan är hur man ska åstadkomma en jämnare spridning av de värderingar som ska vara utslagsgivande.

Bring nämner att det förekommer olika bildningsprojekt, till exempel har privata internationella organisationer bidragit med utbildning i Irak. Det här räcker ändå inte, säger Bring.

- Det är ju förstås ett problem i praktiken även om de internationellt nedskrivna normerna fungerar i teorin.

Därför behövdes den fjärde konventionen

Den fjärde konventionen skapades efter andra världskriget när nazisterna ockuperat ett antal länder och intresset att skydda olika civila befolkningsgrupper var minimalt, berättar Bring.

- Också erfarenheten av den asiatiska krigsscenen, där Japan förde krig mot kolonialmakten Storbritannien, var ett exempel på att reglerna behövde utökas, säger Bring.

Den fjärde konventionen hanterade skydd av civilbefolkning under krig.

Reglerna förbjuder att civila utsätts för våld, och berättigar dem till mat och vård. Dessutom ska hjälptransporter med mediciner till civilbefolkningen alltid ha fri genomfart.

Enligt konventionen ska civilas egendom också skyddas under krig. Endast militära mål får attackeras.

FN:s militärobservatörer besöker ett område i Kashmir där det rapporteras om klusterbombattack i augusti 2019
FN:s militärobservatörer på väg i augusti 2019 till ett område i Kashmir där Indien misstänks ha använt klusterbomber, som utgör ett allvarligt hot mot civila. FN:s militärobservatörer besöker ett område i Kashmir där det rapporteras om klusterbombattack i augusti 2019 Bild: EPA /Amiruddin Mughal FN,klusterbomb,Kashmir (område),Genèvekonventionerna,militära observatörer

Konventionerna har stor utvecklingspotential

Trots utmaningarna med nyare krigskonflikter såsom terrordåd, tycker Bring att det inte är fel på konventionerna i sig.

Han säger att reglerna är progressiva och de har inneburit en utvecklingspotential när det gäller rättsuppfattningen.

- Vad som sedan händer konkret ute på slagfälten överensstämmer inte alltid med den rättsuppfattningen i demokratiska stater.

Konventionslagarna fokuserade ursprungligen på internationella krig men har sedan utvecklats till att bli nästan heltäckande för interna konflikter.

Cyberkrig kräver nödvändigtvis inte nya krigslagar

Bring säger att det diskuteras en hel del om cyberkrigföring kan föranleda nya regler i dagens värld, men det har visat sig vara ganska onödigt.

- Det regelsystem som finns klarar även nya teknologiska utmaningar.

Genèvekonventionerna har följts upp med tilläggsprotokoll, påpekar Bring, och den plattform som utgör grunden för konventionerna har fungerat väldigt väl som en plattform för vidareutveckling.

- Samma folkrätt gäller för cyberkrigföring och för nya vapensystem där man sitter på avstånd och styr en drönare och kriget styrs på distans, säger Bring.

En israelisk grävmaskin river ner ett hus i en palestinsk by i östra Jerusalem i juli 2019
Israel får upprepad kritik för brott mot fjärde Genèvekonventionen som bland annat förbjuder en ockupationsmakt från att förstöra privat egendom. Bilden är från en palestinsk by i östra Jerusalem, juli 2019. En israelisk grävmaskin river ner ett hus i en palestinsk by i östra Jerusalem i juli 2019 Bild: EPA / Abed Al Hashlamoun Israel,ockupation (militär),Genèvekonventionerna

Genévekonventionernas fortlevnad

Alla stater har ett ansvar att trygga Genèvekonventionernas framtid. Denna regel är inskriven i de fyra konventionerna i den gemensamma första artikeln och den här regeln har utvecklats.

Idag kräver man inte bara att stater som är involverade i en konflikt ska respektera reglerna. Man kräver också att stater som står utanför konflikten på distans påverkar fortlevnaden av Genévekonventionernas regler.

- Principen att vi alla har ett gemensamt ansvar för att reglerna ska fungera i praktiken har sedermera vuxit fram, säger Bring.

Här finns det utrymme för olika politiska initiativ på nationell nivå, olika stater kan ha olika förutsättningar att medla i en utomstående konflikt.

- Vissa stater kanske har en ingång i en viss konflikt, till exempel goda relationer till några av de parter som är involverade i konflikten, säger Bring.

Det innebär att stater utanför konflikten också kan bidra till att konventionerna, i förbättrad form, lever kvar.

- Det är en intressant utveckling gällande Genèvekonventionerna som inte har uppmärksammats så mycket, säger Bring.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes