Hoppa till huvudinnehåll

Lintilä: Hoppas det här budgetförslaget inte skapar stora rubriker

Finansminister Mika Lintilä (C).
Finansminister Mika Lintilä (C). Finansminister Mika Lintilä (C). Bild: Lehtikuva Mika Lintilä

Finansminister Mika Lintilä tar rollen som den försiktige kamreren i regeringen med sina framträdanden om budgetförslaget.

Det är kamreren som talar när Lintilä än en gång påminner om att regeringen inte kan hålla sina löften om att öka sina utgifter om sysselsättningen inte stiger till 75%.

Ser utvecklingen dålig ut om ett år när man gör nästa budget så dras utgiftsökningar in, säger Lintilä utan att precisera vem som tvingas bli och suga på ramarna.

Lintilä mån om företagarnas reaktioner

Försiktigheten syns när Lintilä gång på gång upprepar att han inte vill ha någon klatschig budget eller några stora svängningar.

- Hoppas mitt budgetförslag inte skapar några stora rubriker.

Orsaken är det osäkra läget i världsekonomin - särskilt de återkommande hoten om ett så kallat handelskrig mellan USA och Kina.

Alldeles speciellt verkar finansministern orolig för företagarna och att de skulle hysa misstro mot Antti Rinnes regerings politik.

- Inget företag behöver ge upp hoppet på grund av denna budget. Får något företag problem så ska vi lyssna på dem, lovar Lintilä.

Sysselsättningsåtgärderna otillräckliga, tycker ekonomer

Budgetförslaget fick ändå ris direkt av bland annat Hypo-bankens chefsekonom Juhana Brotherus som skriver att man inte får upp sysselsättningen till 75% med de åtgärder som nu finns där.

Visserligen ska hela regeringen diskutera sysselsättningsåtgärderna senare när de möts under hösten.

De sysselsättningsåtgärder som nu är inskrivna i förslaget handlar bland annat om att ge mer pengar till TE-centralerna (15 miljoner euro) och till lönesubventioner för de företag som anställer vissa arbetslösa.

Skattepolitiken ytterst moderat

När det gäller skatterna fick man veta att finansministeriet föreslår att inkomstskattesänkningar på 200 miljoner euro sker redan vid årsskiftet.

Bränsleskatterna ska höjas i augusti 2020.

Alkoholskattehöjningen skjuts däremot upp. Finansministern vill först tala med sina kollegor i Estland och Lettland om hur man kunde förhindra en "ohälsosam skattekonkurrens" om alkoholskatternas nivå.

Överhuvudtaget ruckar regeringen enligt budgetförslaget ytterst lite på regeringen Sipiläs skattepolitik.

Mer pengar till bistånd och pensionärer

I övrigt föreslår ministeriet att utvecklingsbiståndet får ett påslag på 72,5 miljoner, medan alla investeringar i järnvägar diskuteras först senare med kommunikationsministeriet.

Till de lägre pensionerna utlovas 183 miljoner extra plus kommande indexhöjningar från och med nästa år. De pensioner som understiger 1000 euro/mån får största påslaget, cirka en femtilapp i månaden.

Underskottet i statskassan stiger

Förslaget innebär att statsbudgeten skulle stiga till 57 miljarder euro och budgetunderskottet till 2,3 miljarder euro.

Regeringen skulle alltså till en början öka skuldsättningen trots att målet är en balanserad budget (det vill säga inget underskott) år 2023.

Lintilä skjuter direkt ner tanken om att man kunde ta mer lån nu när räntorna ligger på minus, och i stället låta bli att sälja ut aktier.

- Vi diskuterar försäljningen av statlig egendom senare i regeringen men jag tycker själv att vi inte kan låna mer än nödvändigt- lån som kommande generationer måste betala.

Här kan du läsa Svenska Yles direktrapport från Lintiläs presskonferens.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes