Hoppa till huvudinnehåll

Papperslösa riskerar att bli utnyttjade i arbetslivet: "Om samma person är på jobb dygnet runt så är allt troligen inte okej"

Hand rör om i soppa med en slev.
Arkivbild. Hand rör om i soppa med en slev. arbete

Papperslösa personer utnyttjas inom flera branscher i Finland. Det visar en omfattande granskning som Yles granskande program MOT (på finska) gjort.

Utnyttjande av papperslösa är också ett bekant fenomen för arbetarskyddsmyndigheten vid sydvästra Finlands Regionförvaltningsverk.

De största bristerna på arbetsplatsen gäller arbetsturlistor och att de anställda inte har någon arbetshälsovård.

Det berättar jurist Anna Pärtty vid Regionförvaltningsverket.

Hon jobbar som enhetschef på arbetarskyddsmyndigheten, alltså den enhet som granskar arbetsplatser för att kolla arbetsförhållanden och att arbetsgivaren följer kollektivavtalet.

Två arbetare vid ett bygge
Två arbetare vid ett bygge Bild: Mika Kanerva yrke

De papperslösa som utnyttjas av arbetsgivaren jobbar exempelvis långa dagar.

- De jobbar i princip dygnet runt. De får någon typ av lön, exempelvis fem euro i timmen, men kan jobba nästan 15 timmar per dag. De här personerna har ingen företagshälsovård eller någon semester. De kan jobba varje dag eller jobba sex dagar i sträck och ha en dag ledigt. Det är typiska fall just inom restaurangbranschen, säger Pärtty.

Antalet papperslösa har ökat i Finland sedan 2015, då många ansökte om asyl i Finland. De som vistas i landet utan tillstånd räknas som papperslösa.

Få anmälningar

Enlig Pärtty får Regionförvaltningsverket rätt få anmälningar per år gällande svart arbetskraft och om att papperslösa skulle utnyttjas inom arbetslivet.

- De flesta anmälningar kommer från andra myndigheter. Arbetstagarna gör sällan själva en anmälan, men de kan be om hjälp av polisen, som sedan kontaktar oss, berättar Pärtty.

De papperslösa vet att de jobbar utan tillstånd och det höjer tröskeln att ta kontakt med myndigheterna.

Två händer i gula gummihandskar vrider vatten ur en luddig golvmopp ner i en blå hink.
Två händer i gula gummihandskar vrider vatten ur en luddig golvmopp ner i en blå hink. Bild: Ruslan Olinchuk/Mostphotos städning,Rengöring,Trasa,golvmopp

- Om vi upptäcker att arbetsgivaren har en arbetstagare som inte har rätt att arbeta i Finland måste vi anmäla det till polisen. De papperslösa vet att de inte har rätt att arbeta här och de vet att det kan bli konsekvenser för dem om de kontaktar myndigheterna, säger Pärtty.

Men även om en person jobbar i Finland utan tillstånd, så gäller samma regler också dem, påminner Pärtty.

- Även om arbetstagaren inte har rätt att jobba i Finland, så måste arbetsgivaren ändå betala löner enligt kollektivavtalet och beakta lagen gällande arbetstider. De brister som vi hittar gäller både de som har rätt att arbeta och de som inte har rätt att arbeta i Finland, säger Pärtty.

"Svårt att upptäcka om ingen pratar med oss"

För tillfället jobbar 2,5 inspektörer med att granska den utländska arbetskraften i sydvästra Finland.

Årligen görs ungefär 250 inspektioner som gäller utländsk arbetskraft i Egentliga Finland, Satakunta och på Åland.

En del av granskningarna görs för stora arbetsgivare såsom varvsindustrin och kärnkraftsbygget i Olkiluoto.

Största delen av granskningarna gäller ändå mindre företag. Granskningarna görs oanmälda.

Enligt jurist Anna Pärtty är det väldigt svårt för myndigheterna att upptäcka om en person utnyttjas, om ingen pratar med myndigheterna.

- Det är väldigt svårt för oss om alla är tysta. Det kan hända att alla dokument ser helt okej ut, men sedan överensstämmer de inte med verkligheten. Om alla är tysta och inte berättar om det här så är det nästan omöjligt för oss att bevisa att dokumenten är falska, konstaterar Pärtty.

Hon får medhåll av Kari Koskinen, som är inspektör vid Regionförvaltningsverket.

- Det är svårt att säga om ett dokument är förfalskat eller inte, men vi kan be om hjälp av polisen. Men det är inte frågan om många fall per år, fortsätter Koskinen.

Madrass på arbetsplatsens golv ett tecken på människohandel

Enligt Pärtty måste arbetsskyddsmyndigheterna också göra en anmälan till polisen om de misstänker arbetsdiskriminering eller ockerliknande arbetsdiskriminering.

- Ofta närmar sig sådana fall redan människohandel, säger Pärtty.

Exempelvis kan inspektörerna hitta madrasser i köket, vilket tyder på att de anställda även sover över på arbetsplatsen, berättar Koskinen.

Om arbetsgivaren inte har några arbetsturlistor är det svårt att veta vem som är på jobb och hur långa dagar de anställda gör.

Ibland påstår arbetsgivaren för inspektörerna att de personer som är på plats inte jobbar för företaget, trots att de serverar och sköter kassaapparaten.

Slevar hänger från takställning i storkök.
Slevar hänger från takställning i storkök. Bild: Johannes Erlandsson skolkök

Enligt Kari Koskinen är det vanligt att de här personerna inte vill tala med inspektörerna under granskningen.

- De vet att de i så fall kanske inte har ett arbete att gå till nästa dag. Det är svårt, då människorna inte vill prata om de här sakerna och talar varken finska, svenska eller engelska. Bristen på kommunikation är ett problem, säger Koskinen.

Enligt Kari Koskinen tar inspektionen ungefär en timme. Det är en kort tid, konstaterar han.

- Om ingen berättar något åt oss, så är det svårt för oss att veta om arbetsförhållanden, långa arbetsdagar och bristen på semester.

Största bristerna inom restaurangbranschen

I MOT:s granskning kom det fram att papperslösa utnyttjas exempelvis inom frisörbranschen och på biltvätterier.

Några större problem inom de här branscherna har myndigheterna inte hittills hittat i sydvästra Finland, säger man vid Regionförvaltningsverket.

Enligt inspektör Kari Koskinen brukar de största bristerna finnas inom restaurangbranschen.

Koskinen och Pärtty vill understryka att det förstås finns många restauranger där allt sköts som det ska.

- De största bristerna gäller listorna för arbetsturer eller avsaknaden av dem och bokföringen för arbetstider. Då kan vi inte granska de anställdas lönenivåer eller om arbetsgivaren följer branschens kollektivavtal.

"Arbetstagarna tänker inte på att de har rättigheter"

Enligt Koskinen och Pärtty är det ibland svårt att veta om bristerna på arbetsplatsen är frågan om ren okunskap eller om det är frågan om medvetna handlingar från arbetsgivarens sida.

- Men man kan väl säga att ju längre arbetsgivaren har varit i Finland, desto bättre borde arbetsgivaren ha kunskaper om reglerna. Informationen är också lättillgänglig. Vi kan tro på att det är frågan om ett misstag en gång, men efter det tror vi inte längre på att det är frågan om okunskap.

- Jag anser att arbetsgivaren oftast vet hur det borde vara och ibland är också arbetstagarna nöjda. De tänker inte på att de har rättigheter, säger Pärtty.

Om brister hittas, så ger myndigheterna anvisningar och uppmaningar om att fixa problemen.

Myndigheterna granskar därefter arbetsplatsen regelbundet för att se till att reglerna efterföljs.

I de grövsta fallen går ärendet vidare till polisen.

- Vi har ganska mycket utländsk arbetskraft i sydvästra Finland och jag skulle välkomna tilläggsresurser. Vi har ett gott samarbete med polisen och gränsbevakningen, så vi klarar oss. Men vi har mycket arbete, konstaterar Pärtty.

Regionförvaltningsverket kan inte hjälpa arbetstagaren med sin lönefodran om det visar sig att personen har fått för lite betalt, utan det här ligger på arbetstagarens ansvar.

Eftersom de här personerna inte heller hör till ett fackförbund, så går det oftast så att arbetstagarna blir utan den uteblivna lönen trots att de enligt lagen har rätt till den, säger Pärtty.

När ska varningsklockorna ringa hos konsumenten?

- Det är en svår fråga. Men om man exempelvis märker att samma personer alltid är på jobb, oberoende av tid på dygnet, så kan man tänka att allt kanske inte är okej. Inom byggbranschen kan det finnas stora brister i utrustningen, såsom att de anställda inte har hjälmar på huvudet, säger Pärtty.

- Om ett kontrakt är riktigt billigt, så ska man kanske tänka att det är för bra för att vara sant, fortsätter Koskinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland