Hoppa till huvudinnehåll

Världens bananskörd i fara – fruktad svampsjukdom kan ödelägga hela plantager

Bananodling
Bananplantagen kan vara hotade. Bananodling Bild: EPA Bananodling

Den farliga svampsjukdomen Tropical Race 4 (TR4) har för första gången påträffats i Sydamerika. Vill det sig riktigt illa kan hela världens bananproduktion minska drastiskt. Det finns inget känt botemedel mot epidemin.

Colombia utlyste nationellt kristillstånd på grund av TR4 den 8 augusti. Ett 175 hektar stort område i departementet La Guajira i landets nordöstra del hade smittats av svampsjukdomen. Det mesta av de drabbade plantagerna har nu huggits ner, och kan inte mer användas till bananodling.

TR4 är en form av den så kallade Panamasjukan och vållas av svampen Fusarium oxysporum f. sp. cubense. Den sprids genom jordmån, vatten och plantor. Svampen angriper bananplantans rötter och gör att den inte kan uppta vatten och näring.

För människan är sjukdomen helt ofarlig, och frukter från den smittade plantan kan ätas utan problem. Men bananplantans dagar är räknade - den vissnar och dör. På några månader kan hela plantager förintas. Det finns inget känt botemedel – det är bara att röja bort alla plantor i det smittade området.

Vid sidan av Ecuador, Costa Rica och Guatemala är Colombia en av världens största bananexportörer. Bananodlingarna upptar nästan 50 000 hektar av landets yta - det är med andra ord ett rätt litet område som än så länge nåtts av sjukdomen.

Nu har säkerhetszoner upprättats för att hindra att smittan sprids, och de containrar i vilka bananer exporteras desinficeras och kontrolleras minutiöst.

– Svampen gömmer sig i jorden och kan fastna i skorna. Arbetare som beträder odlingarna kommer att desinficeras både före och efter, säger Colombias jordbruksminister Andrés Valencia Pinzón.

Banaaniterttu.
Kokbananer. Banaaniterttu. Bild: Yle/Petteri Juuti banan,Kokbanan

Banansort utan frön

Tropical Race 4 upptäcktes första gången på Taiwan i början av 1990-talet. Länge spreds den farliga svampsjukan inte utanför Sydostasien och Australien, men under 2010-talet nådde den både Mellanöstern och Afrika.

Forskarna har länge befarat att svampen kunde nå Syd- och Mellanamerika, där de flesta av världens bananer odlas.

– När sjukdomen upptäcks är det redan för sent. Antagligen har den redan spridits utanför den jordmån som undersökts, säger professorn i växtpatologi Gert Kema vid universitetet i Wageningen i Holland.

Det var genom Kemas undersökningar som smittan i Colombia blev upptäckt.

En medskyldig till sjukdomens snabba spridning är själva bananodlandet. Mer än 95 procent av alla kommersiellt odlade bananer i världen är av varianten Cavendish.

Plantorna sprids genom sticklingar. Till skillnad från vilda bananer, där ett frö av en ärtas storlek finns inbäddat i fruktköttet, innehåller Cavendish-varianten inget frö alls.

Med andra ord så är alla bananplantor kloner, och varenda banan i våra butiker innehåller samma arvsmassa. De löper samma risk att få smittan.

Röda bananer, sammetsbananer, kokbananer ...

Världen har också tidigare drabbats av en banankris. En tidigare variant av Panamasjukan, Tropical Race 1, härjade under 1950-talet i Mellanamerika (den fick sitt namn efter det land där den först upptäcktes) och slog ut odlingen av Gros Michel, den bananvariant som dominerade den dåvarande marknaden.

Det berömda, eller beryktade, United Fruit Company övergick då under 1960-talet till att odla Cavendish – en något smakfattigare banansort än Gros Michel, men med hög avkastning. Cavendish har också tunnare skal och är känsligare för svampsjukdomar, som dock kan bekämpas genom ymnigt bruk av pesticider.

Men mot TR4 hjälper inga gifter, och bananbranschen har länge med bävan väntat på den här dagen. Om den förödande svampen kommer till Mellanamerika, kan den knappast stoppas mer.

Bananer
Bananer Bild: Mostphotos banan,frukt,frukter

Det finns tusentals varianter av banan, och det har gjorts experiment att förädla en del av dem.

En tid sattes hoppet till en nästan utdöd banansort från Oman, Umq Bir, som dock till smaken snarare påminner om äpple än det som vi idag – tack vare Cavendish – uppfattar som banansmak. Sorten lämpar sig dåligt för lagring, och försöken att korsa den med Cavendish har inte varit framgångsrika.

I välsorterade affärer i Finland kan man hitta röda bananer, kokbananer, sammetsbananer och andra varianter. Men ingen av dessa har potential att frambringa jättelika skördar till billigt pris.

I Honduras har vetenskapsmän utvecklat varianter av banan med motståndskraft mot Panamasjukan, men deras smak befaras vara för ovan för konsumenterna. I Australien har man försökt sig på genmodifiering för att göra Cavendish resistent mot svampen.

Än så länge har ingen lösning nåtts, och genmanipulerad föda skrämmer många.

Matbrist hotar

Bananen är en verkligt universell frukt. I Europa är den mest uppskattad som mellanmål, men i många varma länder är den en del av basfödan, fullt jämförbar med potatis eller bröd för oss. Människorna i världen stoppar i sig 100 miljarder bananer om året.

Att befolkningen i bananodlande länder föredrar andra varianter än Cavendish är en klen tröst. Panamasjukan är extra farlig i och med att den angriper nästan alla varianter. Om bananskördarna i världen minskar påtagligt, betyder det förvärrad matbrist i många länder.

Nanette Karttunen är inköpschef för frukt och bär på Kesko. Hon säger att Panamasjukan har påverkat bananskördarna i Asien, men att det knappast alls har påverkat tillgången och priserna i Europa.

Nu är hon ändå bekymrad. De flesta av de bananer som äts i Europa importeras från Latinamerika.

– Karantänsmetoderna är långsamma och dyra, och de är inte till stor hjälp om sjukdomen sprider sig snabbt, säger Karttunen.

En bananplantage drabbad av Panamasjukan.
Ett bananplantage i karantän med anledning av Panamasjukan i Queensland, Australien. En bananplantage drabbad av Panamasjukan. Bild: Credit: Suzanne Long / Alamy Stock Photo Panamasjukan

Mer mångfald i bananbranschen

En långvarig epidemi kan enligt Nanette Karttunen leda till att bananerna blir dyrare också i Finland. Hon tror ändå inte på en upprepning av 1950-talets situation, där exportvarianten Gros Michel dog ut nästan helt.

– Numera följer man olika kvalitetscertifikat i produktionen. Det är klart lättare än förr att göra säkerhetsåtgärder till en del av den dagliga rutinen.

Karttunen tror också det är fullt möjligt att ansträngningarna att skapa en härdig variant av Cavendish-bananen ska krönas med framgång.

Men bland experterna är en allmän uppfattning att bananmarknaden inte kan räddas med en enda variant. En hållbar lösning kräver att det utvecklas flera banansorter, som förmår stå emot TR4.

Ett av expertutlåtandena kommer från Rony Swenne, bananforskare vid universitetet i Leuven i Belgien:

– Det finns banansorter av olika färg, form och smak, som kan klara ett angrepp av Panamasjukan. Då är frågan om människor är beredda att ändra på sina smakvanor.

Texten utgår till stor del från Eelis Bjurströms artikel för Yle Uutiset. Även artiklar från Tagesschau, ORF och Reuters har använts.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

Nyligen publicerat - Natur