Hoppa till huvudinnehåll

Kristelefonen blev nerringd under sommaren - relationsproblem främsta orsaken

En närbild på en man som talar i en mobiltelefon. Mobilen och mannens hand täcker hans öra.
Tröskeln att ringa kristelefonen har blivit lägre En närbild på en man som talar i en mobiltelefon. Mobilen och mannens hand täcker hans öra. Bild: Mostphotos/ Caj Lindskoug telefoner,smarttelefoner,mobiltelefoner,Mobiltelefoner och -apparater,Mobiltelefon,samtal,telefonsamtal,Problem med telefonsamtal

Föreningen för psykisk hälsa i Finland, Mieli, slår larm om det ökade antalet samtal som föreningens kristelefon tagit emot under sommaren.

I juni och juli blev kristelefonen uppringd 36 700 gånger - enbart i juli var samtalens antal 23 000. Det är alla tiders rekord, och det största antalet per månad på närmare 50 år.

Föreningen har under sommaren kunnat svara på ungefär vart femte samtal, eller 500 fler än i fjol.

Susanna Winter som leder kristelefonverksamheten vid Mieli säger att somrarna överlag brukar vara livliga.

- Då är andra hjälpande instanser stängda eller öppna bara delvis, säger hon.

Relationsproblem dominerar

Relationsproblem och problem i parförhållandet är de vanligaste orsakerna till att människor ringer till en kristelefon. Utbrändhet och problem med studier och arbete är andra viktiga teman.

Föreningen Mielis kristelefon fungerar både på finska och svenska.

Den svenska kristelefonen öppnades så sent som i april, och verksamheten koordineras av Camilla Björk som jobbar på Österbottens kriscenter Valo. Hon tror att tröskeln att ringa har blivit lägre.

- Det är lätt att ringa då man får vara anonym. Jag tror inte att folks problem nödvändigtvis har ökat. Det har helt enkelt blivit lättare att be om hjälp, säger Björk.

Björk säger att vuxna människor gärna vill ringa och prata, medan ungdomar föredrar att skriva på chatten. Den finns inte på svenska ännu, men planer finns.

Samtalen till kristelefonen tas emot av professionella medarbetare och utbildade frivilliga stödpersoner.

Fler kunde ringa till den svenska linjen

Julimånad är inom vårdbranschen en semestermånad och många instanser är stängda och det är ganska svårt att få hjälp. Då är kristelefonen absolut ett bra komplement till det, säger Björk.

– Hela familjen är också under sommaren ofta samlade på samma ställe och man kan ha höga förväntningar som sedan inte uppfylls.

Det finns också de som går regelbundet och pratar med någon och om man inte får den möjligheten under sommaren så kan människor istället ringa till kristelefonen, säger Susanna Winter chef för kristelefonsverksamheten.

– Visst har det ringt, men man skulle kunna ringa mycket mycket mera till den svenskspråkiga kristelefonen, säger Camilla Björk.

I medeltal 1–3 samtal per tur som är fyra timmar lång, säger Camilla Björk.

Den finska telefonen ringer däremot hela tiden. Även om det varierar när den ringer mer eller mindre. Både till den svenskspråkiga och den arabiska linjen så kan fler människor ringa till.

Hon ser fram emot att jämföra samtalsmängden nästa år, när den svenskspråkiga telefonlinjen funnits ett tag. Hon berättar också att de mött en viss skepticism när människor funderar vad det egentligen ska vara bra för.

– Det är på riktigt en service som fungerar och de problemen som vi hör på kriscentret är inte annorlunda jämfört med de problem vi får ta del av via kristelefonen, säger Camilla Björk.

Människor är också fundersamma i fall det kommer in mycket busringningar, men Camilla Björk berättar att det inte kommit in en enda busringning till den svenskspråkiga linjen.

Läs mer om kristelefonen här.

18.8.2019 kl. 22.40 En längre intervju med Camilla Björk har lagts till.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes