Hoppa till huvudinnehåll

Rekordtrångt i Vasaskolor men lösningar är på väg: "Vi andas en positivitet för första gången på länge"

Ryggen på en handfull elever vid sina pulpeter i ett klassrum.
Elever i klass 2b i Sundom skola håller på att vänja sig vid att deras klassrum finns i källaren och är skolans slöjdsal. Ryggen på en handfull elever vid sina pulpeter i ett klassrum. Bild: Yle/Moa Mattfolk skolelever,Vasa,Österbotten,grundskolan,sundom lärcenter

Utrymmesbrist har redan länge varit en del av vardagen i Sundom skola och i Gerby skola i Vasa. Genom tillfälliga arrangemang har man ändå lyckats klämma in allt fler skolbarn. Men medan Gerby skola kan se fram emot en permanent lösning nästa höst kommer elever och lärare i Sundom att få vänta länge än.

Annika Snickars, rektor i Sundom skola, visar vägen ner för källartrappan. Träslöjd, står det på skylten vid dörren där vi kliver in.

- Här har man gjort om under sommaren, slipat golvet och byggt en mellanvägg så att vi har någonstans där vi kan magasinera bänkarna som hör till slöjdsalen.

Det är fråga om en nödlösning, men att förvandla slöjdsalen till klassrum var det bästa man kunde komma på. Alternativet hade varit att göra om i skolans bibliotek och det ville man inte. Men visst spränger man väggarna i skolan, redan för flera år sedan gav man upp även textilslöjdsalen.

- Nu har vi det högsta antalet elever som någonsin gått i den här skolan, 249 elever. Det är 20 fler än i våras.

Leende kvinna ute på skolgård.
Annika Snickars, rektor vid Sundom skola. Leende kvinna ute på skolgård. Bild: Yle/Moa Mattfolk Rektor,Vasa,Österbotten,annika snickars

Annika Snickars konstaterar att man tvingats bli vana problemlösare, men att det finns gränser för vad både barn och personal klarar av.

- Utrymmet blir mindre och mindre medan ljudnivån bara stiger. Att vistas konstant i det där oljudet tär på en, och det har tyngt på mina axlar som förman att se alla superduktiga lärare och hela vår personal vittna om att arbetsmiljön har gått åt det sämre hållet. För att inte tala om barnen!

Skolelever har radat upp sig på och under en bänk så att man ser bara ben och fötter. De vill illustrera hur trångt de har det i skolan.
Se så trångt vi har det! skojar eleverna i Sundom och kryper ihop i ett hörn av klassrummet. Skolelever har radat upp sig på och under en bänk så att man ser bara ben och fötter. De vill illustrera hur trångt de har det i skolan. Bild: Yle/Moa Mattfolk grundskolan,skolelever,Vasa,Österbotten,sundom lärcenter

Barack på väg

Snart ska det ändå bli något färre personer som delar på kvadratmetrarna i skolan, eftersom man äntligen blivit lovade en barack.

- Då blir det 40 barn som får flytta ut i baracken, det tror vi blir bättre för oss allihop. Både barn och vuxna, säger Snickars.

Från stadens hussektor har man utlovat att baracken anländer någon gång mellan höstlovet och årskiftet.

- Vi räknar med att den är på plats i januari, allt som är tidigare än det får bli en positiv överraskning. I och med det här andas vi en positivitet för första gången på länge, säger Snickars.

En solig men tom skolgård, som nyligen fått ny asfalt.
Här på gården ska den nya baracken stå, två klassrum på 56 kvadratmeter vardera kommer byggnaden att inhysa. Lärarna i Sundom hoppas att den är på plats senast till årsskiftet. En solig men tom skolgård, som nyligen fått ny asfalt. Bild: Yle/Moa Mattfolk skolgård,Vasa,Österbotten,sundom lärcenter

Ohållbart i Gerby

Medan man i Sundom än så länge klarar av att klämma in en klass i slöjdsalen har man i Gerby redan passerat gränsen för det ohållbara. Med 286 elever i skolan blev den enda lösningen också här en barack på gården.

- Vi har fjorton klassrum i skolan, men 16 klasser. Och nästa år ökar elevantalet med ytterligare en klass, säger rektor Fredrik Sundell.

En ljusgrå barackbyggnad, några skolelever skymtar på trappan.
Baracken i Gerby togs i bruk den här veckan. Tyvärr har man under sommaren haft problem med vandalism, fönsterrutorna har krossats upprepade gånger. Det hoppas man ska få ett slut nu. En ljusgrå barackbyggnad, några skolelever skymtar på trappan. Bild: Yle/Moa Mattfolk Barack,Vasa,gerby skola

Då Yle Österbotten kommer på besök pågår undervisning för fullt i de två klassrummen som huserar ute i baracken.

Eleverna verkar nöjda.

- Jag tycker det går jättebra att vara här, säger Oliver Haataja och får medhåll från flickorna vid bordet intill.

Fyra elever jobbar fokuserat under en lektion i Gerby skola.
Några dagar in i läsåret i Gerby skola. Inez Vehkala, Fanny Orre, Amelia Ruotsala och Ava Hannula jobbar lika flitigt i sitt barack-klassrum som i något annat klassrum. Fyra elever jobbar fokuserat under en lektion i Gerby skola. Bild: Yle/Moa Mattfolk klassrum,Vasa,Österbotten,gerby skola

- Fast lite för varmt har ni nog härinne, vi ska se om vi behöver justera ventilationen lite, säger Sundell.

Enligt Sundell är man vid skolan väldigt nöjda med att man fått sin barack.

- Som tillfällig lösning fungerar det här hur bra som helst, och när vi också vet att en permanent lösning ligger runt hörnet så tycker jag att det känns riktigt bra.

Nytt daghem lösgör utrymmen

Sundell syftar på att skolan nästa höst kommer att få flytta in även i det som nu är skolkvarterets dagisbyggnad.

Den första augusti nästa år ska nämligen Gerbys nya svenskspråkiga daghem stå klart, byggarbetet har nyligen kommit igång. Efter det torde såväl småbarnspedagogiken som grundskolan ha fungerande utrymmen för svenskspråkiga barn i Gerby.

- Det är lättare än på länge att tänka och planera framåt, säger Sundell.

Mansperson i blå t-skjorta ser in i kameran.
Fredrik Sundell, rektor vid Gerby skola. Mansperson i blå t-skjorta ser in i kameran. Bild: Yle/Moa Mattfolk Rektor,Vasa,Österbotten,gerby skola

Vid Sundom lärcenter finns någon permanent lösning däremot inte i sikte.

Där ser baracken, som alltså torde komma på plats i höst, ut att bli en mångårig lösning, medger Christina Knookala som är bildningsdirektör vid Vasa stad.

- Vi är oerhört glada över att äntligen ha en lösning för Gerby. Det nya daghemmet fanns i planerna redan då jag tillträdde för åtta år sedan och nu byggs det äntligen. Men i Sundom är situationen mer utmanande, säger Knookala.

Kvinna framför gul byggnadsfasad.
Christina Knookala, bildningsdirektör i Vasa, är väldigt glad över att Gerby nästa år får sitt nya svenskspråkiga daghem. Kvinna framför gul byggnadsfasad. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa,Österbotten,tjänstemän,bildningsdirektörer,christina knookala

Wärtsiläs flytt en faktor att räkna med?

En del av utmaningen ligger enligt Knookala i planläggningen av Sundom, som är på hälft och påverkas av flera faktorer.

En av dem är bullerproblematiken kring Merventos vindkraftverk, som satte stopp för utbyggnaden av det nya bostadsområdet Björsberget. Det byggs i området, men inte i den utsträckning och takt som staden ursprungligen hade tänkt sig.

- En annan fråga är Wärtsiläs flytt till Vasklot, kommer den att locka familjer att flytta till Sundom, och borde vi isåfall planera för det redan nu, frågar sig Knookala.

Knookala säger att man inom staden är väl medveten om att Sundom behöver få en lösning som fungerar på lång sikt. Ett nytt daghem finns redan i planerna, men det kommer att ta tid att såväl planera som att verkställa en ny helhet för både dagvård och skola i stadsdelen.

Steg ett blir enligt Knookala att tillsätta en arbetsgrupp som ser över vilka behoven är på lång sikt.

- Under de år som den här processen tar är det nog baracken som får lov att bli lösning på skolans utrymmesproblem, säger Knookala.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten