Hoppa till huvudinnehåll

Hemvårdare: Mobilen är mitt viktigaste redskap, men om de tekniska hjälpmedlen blir mycket fler minskar tiden hos klienten

Hemvårdare Linda Nwaogo med sin cykel.
Linda Nwaogo gillar det självständiga arbetet som hemvårdare, här ännu under tiden på Drumsö i Helsingfors. Hemvårdare Linda Nwaogo med sin cykel. Bild: Yle/Anna Savonius Helsingfors,linda nwaogo

Ta med de äldre och vårdarna i planeringen av ny teknik inom äldreomsorgen, säger lektor Beata Segercrantz som forskat i ny teknik och hur den tas i bruk på jobbet med de äldre.

Beata Segercrantz, lektor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har forskat i vårdarnas inställning till ny teknik, som används på jobbet.

- Vårdarna vill vara moderna och använda tekniken men de vill också ha tid för praktiska saker - till exempel gå ut i skogen, i stället för att spela motionsspel virtuellt, säger Segercrantz.

Några tydliga iakttagelser ger hennes forskning vid handen: Planera inte ny teknik utan användarna, de äldre och vårdarna. De behöver kunna påverka lösningarna för att vilja använda dem och för att de ska passa in i vårdrutinerna.

Trygghetslarm med armband
Trygghetsarmbandet kan förmedla viktiga uppgifter om bäraren. Trygghetslarm med armband Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén Jakobstad,äldreomsorg,armband

En av dem som arbetar med äldre och kan jämföra hemvården i huvudstadsregionen och Hangö är Linda Nwaogo.

- Mobilen är mitt viktigaste redskap. Blir de tekniska hjälpmedlen väldigt mycket fler minskar tiden hos klienten, säger hon.

Hon maximerar tiden hos klienten genom att endast logga in via mobilen när hon kommer genom dörren. Efter besöket skriver hon sedan in uppgifterna om hur besöket förlöpt. På datorn skulle det här ta mycket längre.

- Mäter vi blodtryck eller blodsocker så skriver vi in resultaten direkt på mobilen.

I Hangö har man inte så mycket mer teknik än mobiltelefonen. I Helsingfors finns pekplattor. Vårdarna ringer till klienterna och påminner om att de ska ta sina mediciner till exempel.

- De äldre tycker att det här är för tekniskt fast de inte själva behöver göra någonting, berättar Nwaogo.

Nwaogos erfarenhet är att den nya tekniken bara kommer till hemvårdaren, som tvingas ta emot den.

- Vi borde utveckla tekniken tillsammans. Nu är jag rädd för att pekplattorna kommer på bred front, säger hon.

- Vårdaren säger bara: Nu ska du göra det och det på pekplattan.

Vad får det för följder?

- Så här går det när vi inte har tillräckligt med vårdpersonal och klienterna inom äldrevården hela tiden blir fler. Vi har ingen chans att ta hand om alla så som vi borde. Så här känns det ofta för mig på jobbet i dag.

Nwaogo säger att läget inom äldreomsorgen är bättre i Hangö än i Helsingfors. I huvudstaden är avstånden längre, man springer från ställe till ställe och försöker hinna med alla.

Vi ser bara fördelarna - inte nackdelarna med ny teknik― lektor Beata Segercrantz

Forskaren Beata Segercrantz har tagit fram sina forskningsresultat genom samarbete med olika forskare kring innovationer och ny teknik - och äldre. Hon har följt med äldreomsorgen på vårdhem.

- Ofta ser vi på tekniska innovationer på ett väldigt optimistiskt sätt. Då blir synen på teknologi väldigt ensidig.

När vårdarna ska implementera dem i praktiken blir det knepigare.

- Vårdarna hittar inte bra sätt i rutinerna att tillämpa ny teknologi. Det är svårt att finna tid att undersöka möjligheterna tillsammans med de äldre.

Segercrantz säger att vårdarna prioriterar interaktion inom äldreomsorgen högt, till exempel genom motion och vardagliga sysslor, där bemötandet är viktigt.

- Ifall man tar vårdarna med redan i planeringsskedet ökar deras intresse.

Summa summarum - både vårdarnas och de äldres syn saknas, när det handlar om att utveckla ny teknik.

Vems röster är det vi hör när vi funderar över kvalitet i vården? Vem tystas ner?― Beata Segercrantz

Vårdarnas roller visavi ny teknik blir alltför snäva, visar Segercrantz rapport.

- Vi ska också se på alla effekter av ny teknik - inte bara de gynnsamma. Vi behöver också tänka på vilka de negativa konsekvenserna kan vara, inte osynliggöra dem.

Segercrantz tycker att vi ska föra fram bemötande och interaktion när det gäller att ta fram ny teknik. Maktrelationerna är också intressanta att ta i betraktande här.

Jenni Klippa arbetar som klienthandledare vid helsingfors stad. Hon har lång erfarenhet inom hemvården.
Teknik är också trygghet, säger tidigare hemvårdaren, klienthandledaren Jenni Klippa i Helsingfors. Tänk på trygghetsarmbandet, som utlöser larm, ifall något händer. Jenni Klippa arbetar som klienthandledare vid helsingfors stad. Hon har lång erfarenhet inom hemvården. Bild: Yle/Anna Savonius hemvård,äldreomsorg,informationsteknik

Ny teknik i vården kommer upp hela tiden, stor framtidsfråga

När personalstyrkan krymper kan tekniken ändå ge information till vården, till exempel hemvården, om hur den äldre mår därhemma.

Jenni Klippa arbetar som klienthandledare vid Helppiseniori i Helsingfors. Hon har en lång bakgrund inom hemvården.

- Huvudpoängen i Segercrantz rapport - att inte planera ny teknik ovanför vårdarnas huvuden, det håller jag med om.

Klippa säger att frågan om ny teknik i vården är jättestor i dag.

- Frågan kommer upp i det dagliga arbetet hela tiden. Nya sätt att göra saker på blir hela tiden aktuella.

Det mänskliga kommer alltid att finnas

Klippa betonar att ny teknik inte utgör något hot, utan ett hjälpmedel. Huvuduppdraget - att arbeta med människor - försvinner inte.

- Hjälpmedel kan göra arbetet med äldre lättare, mångsidigare och tryggare. Den nya tekniken är mera en samarbetspartner än någon som tar över ditt arbete, säger hon.

- Det mänskliga kommer ändå alltid att finnas i vården.

Som en kommentar till fysioterapeutens dilemma - gå ut i skogen eller spela virtuellt motionsspel - säger Klippa så här:

- Jag tycker att fysioterapeuten ska gå ut i skogen - och gärna också spela motionsspel. På vintern kan du kanske inte gå ut, då kan du motionera virtuellt med pekplattor och andra hjälpmedel.

På sommaren, om det är tryggt, kan man gå ut, säger hon.

Nyteknik ger också värdefull information, säger hon och ger ett exempel: En hemvårdare kan vara på kontoret, den andra ute på fältet. Då kan de byta information i realtid. Det är en stor trygghetsfaktor.

Hemvårdaren måste ändå lära sig att disponera tiden hos klienten väl. Först använda tiden till att umgås och i slutet av besöket, fem-tio minuter, skriva på mobilen det som behövs.

en vårdare håller en klient i handen.
Den som får vård ska stå i fokus, betonar Jenni Klippa. en vårdare håller en klient i handen. Bild: Mostphotos / Arne Trautmann äldre,äldreomsorg,äldreboende,äldreservice,vårdare,anhöriga

Varje människa som studerar till ett vårdyrke, socionom eller geronom till exempel, förstår nog betydelsen av att bemöta människan. Det bedömer Jenni Klippa.

- Jag ser inte den nya tekniken som ett hot. Tänk på trygghetstelefonen. Den är praktisk och räddar liv. I stället för att ligga dagar på ditt toalettgolv, när du bor ensam och ingen besöker dig - så har du ett armband med en liten knapp. Du får hjälp ganska snabbt. Visst är det en bra sak!

Hon bedömer att det nog kommer att finnas en människa bakom de nya innovationerna.

- Vården kan inte helt ersättas av robotar. Det viktigaste är att hålla i minnet vem som ska betjänas av den nya tekniken. Är det vårdaren eller den gamla som ska ha det bättre?

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes