Hoppa till huvudinnehåll

Emmi Nurmi ville inte att gården i Snappertuna skulle dö ut - nu har hon 500 får

Emmi Nurmi har får på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs.
Det är lugnet och stillheten ute i Bovik i Snappertuna som tilltalar lantbruksföretagaren Emmi Nurmi. Emmi Nurmi har får på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs. Bild: Sofia Kajander / Yle lamm,får,boskapsskötsel,lantbruk,lantbruksföretagare,ekologiska gårdar,Emmi Nurmi

Under det senaste halvåret har pusselbitarna fallit på plats i Emmi Nurmis liv. När hon växte upp var djuren en stor del av hennes liv. Efter flera år av storstadsliv bor hon nu på sin hemgård med 75 kor och 500 får.

- Just nu håller vi på och tömmer fårhusen och det innebär en lite lugnare period innan folk börjar tröska. Då är vi ute och balar halm, säger Nurmi.

Hon är en av de unga som valt att inte överge familjegården för ett liv i stadsmiljö.

Har du alltid vetat att du vill ta över gården?

- Jag funderade redan som liten på hur det skulle bli med gården. Jag ville inte att den bara skulle dö ut. Jag har sett hur mina föräldrar satsat på att kunna livnära sig på det här.

Agroforstexamen i bagaget

Nurmis föräldrar förälskade sig i Bovik redan på 1980-talet och 1991 började de första fåren beta på den 15 hektar stora gården.

- Djuren har varit en stor del av mitt liv. Det är nog det här som jag vill fortsätta med.

Emmi Nurmi har får på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs.
Att ha boskap kräver ständig närvaro. Det blir ingen semster i sommar för fårbonden Nurmi. Emmi Nurmi har får på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs. Bild: Sofia Kajander / Yle får,Snappertuna,lamm,boskapsskötsel,lantbruk,lantbruksföretagare,ekologiska gårdar,Emmi Nurmi

När det var dags att välja utbildning föll valet först på veterinärmedicin. Men efter två mellanår blev det istället studier vid agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Hon har en agroforstexamen med lantbruksekonomi som huvudämne. Det praktiska har hon lärt sig främst genom att arbeta på gården.

- När jag skrev på pappren och generationsväxlingen blev verklighet så kändes det nog annorlunda att vara den som faktiskt har huvudansvaret för hela gården.

“Man är fri fast man är bunden”

Livet på landet tilltalar Nurmi. Hon beskriver det som att vara “fri fast bunden”.

- Man har inte så mycket fritid, men ändå känns det som att jag får göra det jag vill.

Emmi Nurmi har får på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs.
Beslutet över att ta över föräldrarnas livsverk växte fram, även om tanken redan fanns som barn. Emmi Nurmi har får på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs. Bild: Sofia Kajander / Yle Snappertuna,lamm,får,boskapsskötsel,lantbruk,lantbruksföretagare,ekologiska gårdar,Emmi Nurmi

Det lär inte bli några semesterdagar för Nurmi under sommarhalvåret.

- Det är klart att man alltid måste finnas till för djuren. Det gäller att försöka ordna lite ledigt i något skede också.

Som lantbruksföretagare har Nurmi sin mamma som anställd. Pojkvännen hjälper också till mycket, plus att hon har en så kallad “sommarpojke” under de brådaste månaderna.

Därtill finns det en levande byagemenskap i form av grannar som hjälper till med allt från vårbruk till djurskötsel.

Det skulle överhuvudtaget inte vara lönsamt utan stöd― Lantbruksföretagare Emmi Nurmi

På vintern har hon vad hon kallar “normalare arbetsdagar”.

- Men under sommarsäsongen blir det arbete från morgon till kväll och då hinner man inte ha så många lugna stunder.

Får och lamm på Bovik gård i Snappertuna, Raseborg.
Emmi Nurmi arrenderar cirka 300 hektar naturbetesmarker runtom i Snappertuna och bidrar till att hålla kulturlandskapet i skick. Får och lamm på Bovik gård i Snappertuna, Raseborg. Bild: Sofia Kajander / Yle lamm,får,boskapsskötsel,lantbruk,lantbruksföretagare,ekologiska gårdar,bovik gård

Hon gillar att “jobba hemifrån” eftersom hon får vara mycket ute i naturen och påverka sitt eget arbete.

- Som företagare får man vara sin egen herre.

Ekologiskt kött kräver EU-stöd

I finska statens och EU:s ögon gör Nurmi allting rätt - hon har tagit över gården i ung ålder, odlar ekologiskt och rår om naturens mångfald genom att ha djuren ute på naturbete.

- Det skulle överhuvudtaget inte vara lönsamt utan stöd. Det trots att jag säljer köttet direkt till kunden och får ett bättre pris än om jag skulle sälja till ett slakteri.

Bovik gård har en fast kundkrets och säljer sina produkter direkt från gården till privata kunder och restauranger.

Det får inte vara så att man i princip måste arbeta gratis för att producera en nödvändig vara för hela befolkningen

Ungefär 70 procent av hennes verksamhet finansieras med stöd. Det innebär samtidigt en stor osäkerhet inför framtiden eftersom hon är beroende av politikernas vilja i Bryssel.

- När stödperioderna förnyas kommer det alltid nya nedskärningar i stödnivåerna. Lantbrukssidan tycks vara den som alltid hamnar ge ifrån sig pengar.

Under sista året av sina studier jobbade Nurmi som ungdomsombudsman vid lantbrukarnas intresseorganisation SLC Nyland.

Får och lamm på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs.
På Bovik gård finns det kring 500 får. Får och lamm på Bovik gård i Snappertuna, Ekenäs. Bild: Sofia Kajander / Yle lamm,får,boskapsskötsel,lantbruk,lantbruksföretagare,ekologiska gårdar,bovik gård

Får unga jordbrukare tillräckligt med stöd?

- Finland och EU stöder sina unga jordbrukare och det behövs för att unga ska känna att det är lönsamt att ta över ett lantbruk. Speciellt under det första året.

- Men det får inte vara så att man i princip måste arbeta gratis för att producera en nödvändig vara för hela befolkningen. Alla måste ju äta.

Det viktigaste är att det är roligt att jobba, samtidigt som djurhållningen hålls lönsam, menar Nurmi.

Hon vill också göra saker smartare än sina föräldrar. Hon funderar till exempel på att minska på antalet får och eventuellt ta in mera kor efter hand.

- Kor är lite lättare att sköta än får, de kräver mindre tid.

“Köttkonsumtion är inte svartvitt”

Nurmi har valt att arbeta i en bransch som håller kulturlandskapen levande, men som inte nödvändigtvis klingar väl med en minskad köttkonsumtion.

- Det här med köttproduktion och konsumtion är inte svartvitt. Det finns många sätt att gå till väga och det här är nog ett av de bättre sätten.

- De som köper vårt kött är väldigt medvetna om klimatfrågor och etik. De vill veta vad de köper, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland