Hoppa till huvudinnehåll

En självmordsattack varje dag, men marginellt i jämförelse med övriga dödsorsaker – Doktorand: enskilda dåd inte största hotet, utan hur de påverkar samhället

En jacka med huva - som saknar människoansikte - upplöses.
Terroristernas mål är sprida rädsla och oro och våldet är därför deras verktyg. Självmordsbombare är ett förödande effektivt tillvägagångssätt för terroristerna att sprida död och skräck. En jacka med huva - som saknar människoansikte - upplöses. Bild: (C)2017 Igor Stevanovic, [**] Bits And Splits, all rights reserved depression,mental hälsa,psykiskt sjuka,ångest,panikattack,brott (juridik),inbrott,tjuvar,anonym,stress

Terrorismen genomsyras av trender, till exempel varierar tillvägagångssätt och vilka som står bakom attackerna. Självmordsbombare ställer endera upp frivilligt, eller så tvingas de till det. Även barn, kvinnor och personer med utvecklingsstörning utnyttjas av terroristerna.

Det sker nästan en självmordsbombning per dag, men de når sällan över nyhetströskeln.

- Terrorism och självmordsattacker är inget enhetligt fenomen trots att man i media gärna buntar ihop alla slags våldsdåd.

Det konstaterar forskare Annika Rosberg-Haavisto vid Tammerfors universitet och Polisyrkeshögskolan. Hon skriver en doktorsavhandling om självmordsattacker i terroristsyfte.

Rosberg-Haavisto säger att en självmordsattack kännetecknas av att gärningspersonen själv vet om att hen skall dö.

Målet är att ta med sig så många människor som möjligt i döden och åsamka så stor skada som möjligt.

Det finns inte någon enhetlig internationellt överenskommen definition av terrorism, eftersom den är så mångfacetterad.

Finlands inrikesministerium definierar terrorism som något som "förknippas med våld eller hot om våld i syfte att uppnå vissa mål och för att orsaka oroligheter eller rädsla".

Terrorism har politiskt ideologiska eller religiösa motiv, men det diskuteras huruvida det alltid måste finnas något av dessa motiv för att klassas som terrorism.

annika rosberg-haavisto
Annika Rosberg-Haavisto doktorerar i terrorism och självmordsattacker. Hon understryker att terrorism är ett ytterst mångfacetterat fenomen. annika rosberg-haavisto Polisyrkeshögskolan,terrorism,självmordsattacker,forskning

Självmordsattacker effektiva och skoningslösa

Självmordsattackerna är ett gammalt fenomen men som fick ett uppsving i början på 1980-talet med Hizbollah i Libanon. Därifrån spred sig attackerna till Sri Lanka och de tamilska tigrarna och vidare till Palestina.

Efter attackerna den 11 september 2001 blev självmordsattackerna ett erkänt globalt hot.

Under hela 2000-talet har självmordsattackerna vuxit markant och nya aktörer har tillkommit, som exempelvis Al Qaida, Islamiska staten, Boko Haram och Al Shabaab.

För dryga tio år sedan stod självmordsattackerna för dryga tre procent av alla terroristattacker, men de dödade en fjärdedel av offren.

Fattiga familjer säljer sina barn till att utföra attacker

Största delen av terrorisattackerna sker fortsättningsvis med bomber, skjutningar eller knivhuggningar.

Förra året räknade man upp till cirka trehundra självmordsattacker där dryga 2800 personer miste livet och dryga femtusen skadades.

Det är svårt att med säkerhet ge en exakt siffra på antalet attacker eftersom man inte alltid får pålitlig information från de olika konfliktområdena.

Även kvinnor och barn självmordsbombare

Under de senaste åren har antalet attacker i Asien ökat markant. Förra året var det första gången som det gjordes fler självmordsattacker i Asien än i andra världsdelar.

- Till exempel de attacker som skedde i Sri Lanka under påsken i år var något som få hade kunnat förutspå.

Vad gäller självmordsattacker är den största enskilda aktören fortfarande den Islamiska staten, trots de senaste årens bakslag.

Av självmordsattackerna stod kvinnorna för en knapp tredjedel av dåden. Kvinnorna utför självmordsattacker både frivilligt eller av tvång.

- I fall av tvång kan det handla om att man vill rädda familjens heder, en slags motsvarighet till hedersmord i vissa fall. Kvinnor och barn har också kidnappats och tvingats utföra dessa attacker.

Tyvärr har utnyttjandet av barn också ökat i dessa sammanhang, säger Rosberg-Haavisto.

- Man vet att fattiga familjer säljer sina barn till att utföra attacker.

Man ordnar även utbildningsläger för barn redan från treårsåldern och uppåt.

- De yngsta självmordsbombarna vi vet om har varit tioåringar.

Också personer med utvecklingsstörning används för detta ändamål.

Då har man försett personerna med bombbälte och senare detonerat bomberna med fjärrstyrning.

Ett avspärrat torg i Ansbach, natten efter explosionen där. Bilden från 25.7.2016
Självmordsbombningar sker på organisationsnivå, individ- eller samhällsnivå. De flesta självmordsattacker sker fortfarande på uppdrag av någon organisation. Ett avspärrat torg i Ansbach, natten efter explosionen där. Bilden från 25.7.2016 Bild: EPA/DANIEL KARMANN Ansbach,explosioner,självmordsbomb

Löpande band-verksamhet

De islamistiska terroristattackerna har ökat markant under 2000-talet, förra året var 98 procent av alla självmordsattacker utförda av jihadister.

- Här är det ändå skäl att minnas att ingen enskild religion kan ses som förklaring till terrorism, och den absoluta majoriteten av muslimer motsätter sig terrorism av alla de slag.

På 1980- och 1990-talet förutsatte självmordsattackerna en relativt lång skolning där man försäkrade sig om att personen i fråga verkligen förstod sin uppgift och var mogen för att utföra dådet.

Idag skolas inte nödvändigtvis självmordsbombarna, ibland kastas de till och med bara in i uppdraget.

- I dag kan man likna det vid ett löpande band-arbete, man lägger inte ner samma tid som förr på att förbereda självmordsbombarna.

Ett faktum som de flesta är lyckligt omedvetna om är att självmordsattacker sker så ofta att endast ett fåtal av dem når över nyhetströskeln - man räknar med en självmordsattack per dag.

Kvinnor och barn har också kidnappats och tvingats utföra dessa attacker

De självmordsattacker som skett i Europa är av naturliga skäl de som fått mest uppmärksamhet i media. Exempelvis London 2005, Stockholm 2010, Paris 2015, Bryssel 2016, Manchester 2017.

- De här är till största delen dåd utförda av Islamska staten. På senare tid har det varit typiskt med flera självmordsbombare samtidigt, med många samtidiga mål.

Självmordsbombarna blir hjältar då de dör den så kallade martyrdöden och uppskattningen för personens familj kan öka markant.

Också inom sekulära samhällen finns tanken om martyrskapet, som till exempel de tamilska tigrarna.

Skall vi vara rädda?

Finland fick uppleva sin första terrorattack i Åbo år 2017.

Förra året identifierade skyddspolisen 370 personer som klassades som målpersoner för terroristbekämpning i Finland.

Det här är över åttio procent fler än år 2012, konsaterar Rosberg-Haavisto.

Men har vi då orsak att vara rädda, också här i Finland?

Rosberg-Haavisto tar till jämförelse för att få perspektivet tydligare.

- Förra året skedde sju jihadistiska terrorattacker i EU-området där tretton personer dog. Det har skett en minskning, speciellt i jämförelse med 1970- och 1980-talen då det i värsta fall kunde ske hundratals terrorattacker per år i Europa, till exempel av ETA och IRA.

Å andra sidan var terrorismen då mycket mera lokalt förankrad, i dag är den mera slumpmässig vilket förstås skapar ökad rädsla.

Inom terrorismen råder det också trender: nya metoder tas i bruk, gamla metoder återupptas och förfinas och så vidare.

- Just nu verkar det som om den högerradikala terrorismen har ett litet uppsving, ensamvargar som inte har en stark organisation bakom sig, hatbrott, rasistiska motiv, så kallad hembaserad terrorism.

Rosberg-Haavisto ger som exempel det som skedde i El Paso i Texas och alldeles nyligen attacken mot en moské i Norge.

Plakat i El Paso efter masskjutningen 3.7.2019
"Nätradikalisering" kallar polisen i Texas det dåd som skedde i El Paso nyligen. Masskjutningen utreds som terrorbrott. Plakat i El Paso efter masskjutningen 3.7.2019 Bild: Larry W. Smith El Paso,massaker

Ett marginellt fenomen

Enligt Rosberg-Haavisto är det klart att självmordsattackerna kommer att fortsätta.

Deras förstörelse är effektiv och förödande, dödligheten är stor, de får stor uppmärksamhet i media, de är lätta att utföra, det finns tillräckligt med frivilliga, och de är svåra att förutspå.

Rosberg-Haavisto påpekar att det är bra att komma ihåg att terrorism fortsättningsvis är ett marginellt fenomen.

- För jämförelsens skull kan man tänka på att det dör ungefär tjugotusen människor per år till följd av terrorism, men i trafikolyckor dör årligen cirka 1,3 miljoner människor.

Till följd av terroristattacker dör 0,05 procent årligen, och med det satt i perspektiv är det inte något man behöver gå omkring och vara rädd för.

För terroristerna är det viktiga inte antalet döda utan hur många som ser dem dö

Mera rädd kunde man i så fall vara för det som följer i terrorismens kölvatten, menar Rosberg-Haavisto.

- Hur stämningen påverkas av rädslan, att det skapas olika slags motsättningar.

Medierna spelar också en stor roll, man underblåser rädslan genom att uppmärksamma det skedda från alla möjliga vinklar.

För terrorister fungerar medias uppmärksamhet som syre.

- Det finns ett uttryck som stämmer rätt bra, nämligen att för terroristerna är det viktiga inte antalet döda utan hur många som ser dem dö.

Terroristernas mål är sprida rädsla och oro och våldet är därför deras verktyg.

- Så om man börjar gå omkring och vara rädd för dem så har de vunnit utan att ens ha utfört någon attack.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle