Hoppa till huvudinnehåll

Så här ska Borgåbarnen röra på sig på 2020-talet: Bättre samarbete mellan skola, dagis och idrottsföreningar kan tända motionsgnistan

Ett barn sitter på en röd trampbil och ett annat barn skuffar framåt.
Arkivbild. Barn under skolåldern borde röra på sig tre timmar per dag. Att klättra, springa och leka går lika bra som att idrotta. Ett barn sitter på en röd trampbil och ett annat barn skuffar framåt. Bild: Michael Erhardsson barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),lek (barnlek),Trampbil

Borgå stad jobbar på det nya idrottsprogrammet för 2020-talet, "Idrott och motion med Borgåmått!" som ska få både vuxna och barn att röra på sig mer.

På måndagen ordnades den första av fem workshoppar där invånare, föreningar och andra intresserade får vara med och bolla idéer.

Under måndagen var fokus på barn under 12 år och ett fyrtiotal personer som representerade föreningar, daghem och skolor hade samlats i Konstfabriken.

"Idrott och motion med Borgåmått!" - idrottsprogram för 2020-talet

  • Det nya idrottsprogrammet ska förnya och ge riktlinjer för arbetet med vilket staden skapar förutsättningar för motion och idrott på 2020-talet.
  • I augusti ordnar staden sammanlagt fem workshoppar där invånare, föreningar, skolor och andra parter får vara med och säga sitt om hur idrottsprogrammet borde se ut.
  • Utgångspunkten är en omfattande enkät som gjordes bland invånare och föreningar år 2018. Utgående från den utredningen har man berett idrottsprogramments preliminära riktlinjer.
  • I enkäten framgick bland annat att Borgåbor i alla åldrar rör på sig mer än finländare i genomsnitt, men ändå alldeles för lite. Enligt utredningen är Borgåborna nöjda med stadens idrottstjänster och möjligheter, men det finns alltid rum för förbättring. Till exempel efterlyser idrottsföreningarna bättre tillgång till tävlings- och träningslokaler. Överlag önskar Borgåborna flera lättrafikleder och platser för fri motion, som olika konditionsbanor och näridrottsplatser.

- Det är otroligt viktigt att föra diskussion om hur vi får barnen att röra på sig, säger Markus Broman som är ordförande i fotbollsföreningen FC Futura juniorit.

Både han och kollegan Emil Vaara, som är träningschef i föreningen, deltar i dagens workshop.

Samarbete och lokaler

Enligt Broman skulle det vara viktigt att få vuxna med i verksamheten, men också att få med förskolebarn redan i ett tidigare skede.

- En konkret grej är att ha mera samarbete mellan skolor och föreningar. Man skulle kunna ha morgonträning och få olika föreningar att ställa upp. Men jag tror inte att det är nyckeln, utan initiativet att själv gå och röra på sig behövs, säger Broman.

Fotbollstränare i hall.
Markus Broman. Fotbollstränare i hall. Bild: Yle/Mikael Kokkola fotboll,Juniorfotboll,fotbollshall,Borgå,markus broman

- Samarbetet mellan föreningarna, skolor och daghem är en sak som vi klart behöver göra bättre, säger Emil Vaara.

Han nämner klubbverksamhet som ett sätt att få barn intresserade av idrott.

- Det behöver inte vara blodigt allvar alltid, utan det kan vara bara för att tända gnistan att röra på sig på fritiden, säger Vaara.

Han nämner samma sak som andra föreningsaktiva sagt i stadens enkät från i fjol: det behövs fler träningslokaler.

- På vintern skulle vi behöva bättre platser att spela på. Vi skulle behöva en fullstor fotbollsplan då också, säger Vaara.

En ung man i svart luvtröja står inne i Konstfabriken i Borgå. Bakom honom syns grå väggar och tavlor.
Emil Vaara. En ung man i svart luvtröja står inne i Konstfabriken i Borgå. Bakom honom syns grå väggar och tavlor. Bild: Yle/Mira Bäck FC Futura,Borgå idrottsprogram 2020

Många idéer

Endast tjugo procent av barnen under skolåldern uppfyller rekommendationerna för hälsomotion, enligt en utredning som staden låtit göra 2018.

Enligt rekommendationer av Undervisnings- och kulturministeriet ska barn under skolåldern röra på sig minst tre timmar per dag. Det behöver inte vara ledd idrott, det räcker bra med att leka, klättra och springa ute på gården.

Av barnen i grundskoleåldern är det cirka 30 procent som rör på sig tillräckligt, men i tonåren sjunker aktiviteten igen.

Under måndagens workshop delades deltagarna in i grupper som turvis fick fundera på olika sätt att både förbättra barns förutsättningar för att röra på sig samt uppmuntra barn att röra på sig.

Här under hittar du några exempel på olika lösningar som föreslogs:

Så här kan vi få barn att röra på sig mera

  • Många talade om att skolor, dagis och idrottsföreningar skulle kunna samarbeta mera: Föreningarna skulle oftare kunna besöka skolor och dagis för att hålla en gympatimme eller något evenemang, eller ordna utbildningsdagar för lärare som vill lära sig mer om olika grenar.
  • Eftisverksamheten skulle kunna vara rörligare. Idrottsföreningar skulle kunna vara med på ett hörn också här.
  • Det är redan nu många barnfamiljer som använder dagisarnas gårdar som närmotionsplatser om kvällarna. Kanske det skulle gå att göra också inomhuslokaler och redskap tillgängliga för allmänheten och olika klubbar när dagisbarnen har gått hem för dagen?
  • Två dagisar skulle kunna tävla sinsemellan om vilket dagis som har rörligare barn. Det skulle göras på ett lekfullt sätt, förstås, och vara ett sätt att motivera barnen till att vilja röra på sig mera.
  • Vardagsmotion är viktigt. Undervisningen kan göras rörligare så att man förflyttar sig mellan olika ställen. Istället för att läraren går efter pennor och andra redskap så kan barnen hämta dem själva.
  • Man kan uppmuntra föräldrar att låta sina barn gå eller cykla till skolan om det bara är möjligt. Om man bor långt från skolan så går det att skjutsa barnet en del av vägen och sedan låta barnet gå.
  • Att som vuxen själv visa exempel och röra på sig i vardagen är förstås också viktigt.
  • Det borde vara lättare att få information om olika sätt att röra på sig. Staden skulle kunna fixa en webbplattform där det skulle vara enkelt att på en gång se vilka olika hobbyer det finns att välja mellan. Man kunde ta exempel efter Lahtis webbtjänst Harrastelahti.
  • Det borde bli enklare att bekanta sig med olika hobbyer utan att man genast skulle behöva förbinda sig till dyra säsongsavgifter.
  • Också mindre bemedlade barn ska ges möjlighet att hålla på med en ledd hobby. Staden kan till exempel ge ekonomiskt stöd åt barnets familj. Det här görs i viss mån redan nu. Dessutom skulle det vara bra att informera mera om motions- och idrottsmöjligheter som inte kostar någonting.

- Den största utmaningen när det gäller barn under 12 år är att många föräldrar tror att barnen rör på sig tillräckligt, medan enkäten visar att det bara är 20 procent av barnen som gör det, säger Per Högström som är chef för idrottstjänsterna i Borgå.

innebandyklubbor och mål
Arkivbild. innebandyklubbor och mål Bild: Yle/Erica Vasama innebandyklubbor

Han hoppas på att få goda kommentarer och förbättringsförslag också under de kommande workshopparna.

- Vi sammanställer dem så att vi får en gemensam behandling i bildningsnämnden och strävar efter att få dem med i investeringsplanen som behandlas i mitten av september, säger Högström.

Alla ska delta

Efter det kan det ta ytterligare lite tid innan idrottsprogrammet är redo att tas i bruk. Idrottsprogrammet för 2020-talet berör inte bara stadens idrottstjänster.

- Det här gäller alla: skolor, daghem, planläggning, kommunteknik med lättrafikleder och föräldrar, säger Högström.

En medelålders man i kragskjorta står inne i Borgå Konstfabrik. Bakom honom syns taklampor och grå väggar.
Per Högström. En medelålders man i kragskjorta står inne i Borgå Konstfabrik. Bakom honom syns taklampor och grå väggar. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,Borgå idrottsprogram 2020

Med gemensamma ansträngningar ska man få Borgåborna att röra på sig med Borgåmått.

Att kunna upprätthålla ungdomarnas idrottsintresse också efter nionde klass är en av de viktigaste frågorna, enligt Högström.

Det ska ungdomar, ungdomsfullmäktigeledamöter, föreningsmedlemmar och skolpersonal diskutera i tisdagens workshop.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland