Hoppa till huvudinnehåll

Taxens dominans på jaktmarkerna är över – också större hundar får driva hjort och rådjur

Timo Nurmiluoto Suomen Dreeverijärjestön puheenjohtaja ja dreeveri Vili.
Timo Nurmiluoto och hans drever Vili väntar på jaktsäsongen. Timo Nurmiluoto Suomen Dreeverijärjestön puheenjohtaja ja dreeveri Vili. Bild: Ville Airaksinen / Yle drever,drivande hundar

Från och med i höst är det inte bara taxar som används för att jaga rådjur och hjortar, utan nu får också större hundar som drever, basset och små beaglar användas som drivande jakthund.

I år blir det tillåtet att jaga med drivande hundar vars maximala mankhöjd är 39 centimeter istället för det gamla 28 centimeter.

Med en drivande hund avses en hund som får vittring på spåren i marken och hunden skäller då den följer spåren. De drivande hundarna följer bytet så länge de känner vittring av spåret.

Dreeveri Vili.
Drevern är avlad för hjortjakt. Dreeveri Vili. Bild: Ville Airaksinen / Yle drever,drivande hundar

Inom dreverkretsarna har man sedan slutet på 1960-talet velat jaga klövdjur, men det har varit förbjudet i och med att dreverns mankhöjd är mellan 32 och 38 centimeter. Nu när förordningen har ändrats är ivern stor bland dem som äger en drever.

– Jag blev lite överraskad att förändringen lyckades. Vi förväntar oss att jakten blir aktivare i södra Finland, men ärligt sagt vet vi inte vad som kommer att hända. Vi är jätteivriga, men senare på hösten vet vi hur det har gått, säger Timo Nurmiluoto som är ordförande för Finska dreverklubben.

Förväntningen: Flera vitsvanshjortar skjuts

Avsikten med att ändra förordningen är att öka intresset för jakt på vitsvanshjort. Hur stora effekter förändringen kommer att ha återstår att se, eftersom majoriteten av vitsvanshjortarna och rådjuren skjuts på vakjakt.

– Kanske 80–90 procent av allt mindre klövvilt skjuts utan hund, åtminstone där det finns mest hjort och rådjur. Så det är ingen avgörande förändring fastän det ökar effektiviteten i jakten, säger Jörgen Hermansson som är viltplanerare vid Egentliga Finlands viltcentral.

Hermansson är ändå positivt inställd till att flera hundar kan jaga, trots att förordningen fortfarande har sina utmaningar.

– Flera hundar i jakten är bra. Vi behöver effektivera jakten, men den nya förordningen löser inte alla problem, säger Hermansson.

Mankhöjden tar inte hänsyn till hundens egenskaper i jakten, vilket kan skapa en viss gråzon för vilka hundar som får jaga och vilka hundar som inte får jaga.

Åländska modellen efterlyses

På Åland har reglerna varit annorlunda och där finns ingen absolut mankhöjd skriven i förordningen. Det är hundens egenskaper som avgör om man får använda den i jakten.

Det essentiella är att hunden är långsamt drivande, så att den inte orsakar stress för djuret som hunden driver.

Både Nurmiluoto och Hermansson skulle hellre vilja se att den åländska förordningen skulle tillämpas i Finland.

– Vi försökte få samma förordning som på Åland, men myndigheterna tyckte att det är svårt att dra några gränser om vad som är en långsamt drivande hund, konstaterar Timo Nurmiluoto som är ordförande för Finska dreverklubben.

– Personligen anser jag att den åländska eller svenska modellen skulle lösa problemen kring vilka hundar man får använda, säger Hermansson.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes