Hoppa till huvudinnehåll

Putin och Niinistö träffas i Helsingfors - håll ögonen på hur diskussionen går i de här tre frågorna

Sauli Niinistö och Vladimir Putin i St. Petersburg april 2019.
Sauli Niinistö och Vladimir Putin möts igen, senast sågs de i våras under det arktiska forumet i St Petersburg Sauli Niinistö och Vladimir Putin i St. Petersburg april 2019. Bild: Lehtikuva Vladimir Putin,Sauli Niinistö,Ryssland,Finland

Alexanderinstitutets chef Markku Kangaspuro säger att onsdagens möte mellan president Sauli Niinistö och Rysslands president Vladimir Putin antagligen kommer att kretsa kring tre helheter: den europeiska säkerheten och vapenbegränsningar, Finlands och Rysslands bilaterala förhållande samt Arktis.

President Niinistö har varit oroad för den ökande upprustningen. Det finns allt fog för den oron.

Ryssland, Kina och USA rustar alla upp och viktiga vapenbegränsningsavtal har sagts upp.

I februari i år sade USA till exempel upp nedrustningsavtalet INF, som gällde kort- och medeldistansrobotar. Det slöts i tiderna av Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov och USA:s dåvarande president Ronald Reagan. Tack vare det fick man bort amerikanska medeldistansmissiler från europeisk mark.

Markku Kangaspuro i kostym framför en bokhylla.
Orsaken till att USA ville säga upp INF-avtalet antogs ha mindre med Ryssland att göra än med Kinas växande militära upprustning, säger Kangaspuro Markku Kangaspuro i kostym framför en bokhylla. Bild: Yle forskare,utrikespolitik,markku kangaspuro

USA är det land som satsar mest på upprustning, men Kina kommer god tvåa.

Senast i går testade USA en medeldistansmissil. USA har sagt att man vill se ett nytt liknande vapenbegränsningssavtal som INF, men att Kina ska vara med.

Också fortsättningen för START- avtalet, som gäller strategiska vapen och som löper ut 2021, är oklar.

Det betyder att kärnvapenhotet har ökat märkbart och att behovet av skicklig diplomati är uppenbart, säger professor Markku Kangaspuro.

I den diskussionen är det möjligt att det misslyckade ryska vapentestet i Archangelsk-regionen nyligen kommer upp i diskussionerna.

Själv sade Niinistö i går i samband med ambassadörsdagarna i Helsingfors att han och Putin säkert diskuterar vapentestet, men också den senaste tidens demonstrationer och massgripanden i Moskva.

Friden på Östersjön

Det ligger i Finlands intresse att läget i Östersjön hålls stabilt. Därför kommer presidenterna säkert att diskutera utvecklingen på Östersjön, militärövningar och truppförflyttningar där, säger Kangaspuro.

Från Östersjön är steget tematiskt inte långt till Ukraina. Det var efter Rysslands annektering av Krim och då kriget i östra Ukraina började, som säkerhetsläget skärptes också på Östersjön.

Kiev har nu både en ny president, Volodymyr Zelensky, och ett nyvalt parlament som stöder presidenten.

Ett maktskifte är alltid en ny möjlighet och president Niinistö, som har varit alert i Ukrainafrågan från första början, är på väg till Kiev på officiellt besök den 12-13 september.

Niinistö vill säkert utröna vad Putin tänker om en eventuell ny öppning gällande Ukrainafrågan, säger Kangaspuro.

Ukraina påverkar hela Europas stabilitet och säkerhet.

Minskavtalet verkar ha gjort sitt - man lyckades undvika ett storskaligt krig mellan Ryssland och Ukraina, men Tyskland och Frankrike, som var med och förhandlade fram avtalet, har nu andra bekymmer än Ukraina.

Nycklarna till en lösning finns därför hos Ryssland och Ukraina, summerar Kangaspuro.

Ekonomiska frågor är säkert också på bordet. I och med att rubelns kurs har stabiliserats ser handelsutsikterna något positivare ut.

Om man tror på att samarbete minskar konflikter så är det enbart bra att Ryssland binds till Europa
― Markku Kangaspuro, chef för Alexanderinstitutet

Lättare visumformaliteteter för finländare som vill åka som turister till Ryssland torde införas i höst, och många väntar sig att det då blir rusning till Allegro-tåget till Sankt Petersburg.

Spänningar i Arktis

I det arktiska området har stormakternas ambitioner vuxit. Ett färskt, något tragikomiskt exempel på det var när USA:s president Trump nyligen gick ut med att han vill köpa Grönland.

Tidigare har spänningarna just i Arktis varit svalare, men Finland har hållit området på agendan.

Både den känsliga miljön och den ekonomiska vinning som kan fås till exempel av kortare transportrutter intresserar många.

Också Kina har fått upp ögonen för Arktis, vilket både Finland och Ryssland är väl medvetna om. De nya handelsrutterna involverar Arktis och både Finland och Ryssland är intresserade av Kinas ökande ekonomiska inflytande och ett utvidgat samarbete.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes