Hoppa till huvudinnehåll

Alla barn och unga har rätt att idrotta tryggt - projektet "Du är inte ensam" vill förebygga mobbning, utfrysning och sexuella trakasserier inom idrotten

Ponnistuksen tyttöjengi treenaa.
”Du är inte ensam”-tjänsten ger stöd och hjälp då någon person bemött osakligt beteende, sexuellt- eller annat våld inom sin idrottshobbyverksamhet. Ponnistuksen tyttöjengi treenaa. Bild: Mårten Lampén / Yle Helsingin Ponnistus,fotboll,junioridrott,idrottsföreningar

Idrott som hobby skall vara roligt och utvecklande för unga. Men så är inte alltid fallet, det kan handla om allt från mobbning, utfrysning och rent av våldtäkt. Projektet "Du är inte ensam" vill främja allas rätt till trygg idrott och de unga tycks allt mer hitta projektet som erbjuder dem gratis stöd via telefon eller chat.

Alla som har idrott som hobby ska bli bemötta jämställt och med respekt. Så är inte alltid fallet.

Det kan handla om några enstaka ord. Elaka blickar. Rop från läktaren. Obehagliga meddelanden på sociala medier. Våld eller ovälkomna beröringar.

Befolkningsförbundet startade förra året i samarbete med olika idrottsförbund projektet "Du är inte ensam". Projektet håller på fram till år 2020, man har alltså nu kommit halvvägs.

Projektet beskyddas av republikens president Sauli Niinistö.

Vi har fått samtal om våldtäkter som ägt rum― Susanne Ingman-Friberg på Befolkningsförbundet

Många namn inom toppidrotten stöder projektet, till exempel Jani Sievinen, Annina Rajahuhta, Tuomo Ruutu, Riikka Lehtonen med flera.

I kampanjvideon där bland annat de ovannämnda figurerar, sägs det:

- I varje lag, i varje träningsgrupp och förbund, finns någon som mobbats, blivit utfryst eller blivit sexuellt trakasserad.

Och det här vill man alltså ändra på med projektet.

Gratis stöd via telefon och chat

Någon exakt statistik finns inte att tillgå, men enligt de uppskattningar Befolkningsförbundet gjort så har tretton procent av barn och unga upplevt mobbning inom sin idrott och två procent av barn i grundskola har upplevt sexuella trakasserier då hen utövat sin idrott.

Målet med "Du är inte ensam"-projektet är alltså nolltolerans för allt vad mobbning, utfrysning, all slags våld och sexuella trakasserier heter.

Ifall man upplevt osakligt beteende eller trakasserier inom idrotten är det viktigaste att tala om det för en trygg vuxen.

"Du är inte ensam"-projektet erbjuder därför gratis stöd via telefon eller chat och man får vara helt anonym, säger Susanne Ingman-Friberg som är ansvarig för projektet på svenska.

- Vi finns till för alla barn och ungdomar som blivit retade, utsatta för diskriminering eller sexuella övergrepp. Även anhöriga kan ta kontakt.

Ingman-Friberg påpekar att man får ta kontakt med vilka funderingar och frågor som helst, det finns inga kriterier som måste fyllas för att få råd.

susann ingman-friberg
Susanne Ingman-Friberg är ansvarig för den svenskspråkiga delen av projektet "Du är inte ensam". Projektet sker i samarbete mellan Befolkningsförbundet och finländska idrottsaktörer. susann ingman-friberg Bild: MEERI UTTI Väestöliitto,Kampanj,idrott

Allvarliga fall

Man kan alltså fråga om allt mellan himmel och jord som gäller idrottande.

Nu under sensommaren har det kommit en del frågor som rör starten av en ny termin.

- Till exempel om man byter idrottsförening eller kommer i en ny åldersgrupp, kan en känsla av att känna sig lite utanför uppstå.

Allt fler ungdomar hittar chatten, konstaterar Ingman-Friberg. Både telefon och chat finns också på svenska.

- Ett chattsamtal kan ta ett par minuter eller upp till en och en halvtimme, beroende på vad man har på hjärtat.

Det är mycket varierande problem som de som tar kontakt har.

- Det kan till exempel handla om föräldrarnas förväntningar på barnets idrottsprestation.

Men det kan också handla om riktigt allvarliga saker som våld eller sexuella trakasserier. Eller att någon tvingat en att titta på våld eller porr.

- Vi har fått samtal om våldtäkter som ägt rum. Men det här är väldigt sällsynt.

I allvarliga fall som exempelvis sexuella övergrepp, kontaktar man brottsofferjouren och polisen.

- Från polisen får man jättebra stöd om hur man skall gå vidare.

De allra flesta tar dock kontakt om betydligt vardagligare saker. Ofta räcker det med ett samtal och den unga får svar på sin fråga.

"Tränaren talade inte med mig"

Elitsimmaren William Söderling skall fylla tjugo och har simmat sedan han var nio.

Eftersom han är paraidrottare och en del av barnen aldrig ens sett en kortväxt person tidigare så blev det en del blickar och frågor.

- Men då de lärde känna mig så var det inga problem, jag var som vem som helst.

Under sin simkarriär har Söderling haft många olika tränare.

- Jag har haft tränare som inte vetat hur de skall behandla mig eftersom jag är parasimmare.

Vissa tränare behandlade Söderling som om han inte var en i gruppen.

- Jag hade en tränare som inte talade med mig under de tre månader jag simmade i gruppen. Sedan bytte jag grupp.

Söderling har ändå haft lätt med de social kontakterna och fått många vänner.

Söderling är också en av "Du är inte ensam"-projektets ansikten utåt.

Simning i Impivaara
Inget idrottsförbund sticker ut mer än något annat, alla grenar har sina specifika utmaningar. Elitsimmaren William Söderling har varierande erfarenheter av sitt simsällskap och sina tränare. Simning i Impivaara Bild: Yle/Monica Forssell simning

Opassande textmeddelanden

Elitidrottare Camilla Richardsson har enbart goda erfarenheter av sin idrottstid som barn och ung.

- Men ju äldre man blir desto mer hör man om andras erfarenheter. De kan ha blivit utstötta och rent av slutat med idrotten.

Idrott skall vara roligt då man är barn, påpekar Richardsson. Hon önskar att idrotten skulle bli mindre tävlingsinriktad och att barn och unga skulle få hitta glädjen i idrotten.

- "Du är inte ensam"-projektet är viktigt för att få barn och unga att känna sig säkra i sina grupper.

Då det gäller sexuella trakasserier är det svårt att dra en gräns för vad som är vad. Det kan räcka med en känsla av att något är opassande.

- Man hör ju om unga idrottare som fått opassande meddelanden av sina tränare på opassande tider.

Då kan det hända att man inte riktigt vågar berätta, man är rädd för att man överreagerar.

- Också därför är projektet bra, att man lär unga att våga berätta, att det som inte känns okej är inte heller okej.

Camilla Richardsson tittar in i kameran och ler. Grönskande träd och gräs i bakgrunden.
Elitidrottare Camilla Richardssson har bra erfarenheter av sin tid som barn och ung inom friidrotten. Men hon har hört om andra som inte har haft lika tur. Camilla Richardsson tittar in i kameran och ler. Grönskande träd och gräs i bakgrunden. Bild: Yle/Markus Bergfors Camilla Richardsson,friidrottare,Vasa,Österbotten

Viktigt att komma överens på förhand

Projektet "Du är inte ensam" samarbetar med sju idrottsförbund, och beroende på gren kan det finnas olika utmaningar.

- Inom vissa grenar är man ju ganska lättklädd, till exempel inom gymnastik. Man kan då känna sig ganska ”naken” om en tränare korrigerar en position, till exempel på bäckenet.

Ingman-Friberg konstaterar att det är då viktigt att man på förhand kommer överens om att tränaren kan komma att korrigera ens sits vid behov.

- Då funkar det bra. Men om tränaren inte säger något så kan den unga uppleva det som ganska jobbigt.

Hur ska man då nå nolltolerans mot mobbning, utfrysning och sexuella trakasserier?

- Genom att tala om det. Bara en sådan sak som hur man hälsar på varandra eller vilka gester man har då man gjort mål – en del vill inte ha fysisk kontakt alls och då kan det räcka med tummen upp istället för en kram eller klapp.

Det gäller också för föräldrarna att lära sina barn trygghetsfärdigheter.

- Det viktigaste är att komma ihåg att om en beröring känns dålig så säger man ”sluta” och går bort från situationen och talar med en trygg vuxen.

Tränarens viktiga roll

Då det gäller mobbning och utfrysning har tränaren en stor roll. Om någon blir utsatt bör tränaren kontakta barnet och tala med föräldrarna.

Tränaren är en mycket viktig person i barnets och den ungas liv, och tillbringar många timmar tillsammans med hen.

Det som inte känns okej är inte heller okej― Camilla Richardsson, elitidrottare

De allra flesta tränare gör ett fantastiskt och viktigt jobb, men tyvärr finns det enstaka personer som har en annan agenda.

- Det finns de tränare som inte har rent mjöl i påsen. Och det är de fallen vi sedan läser om i tidningarna. Men det har gjort att också de bra tränarna kan bli dragna över en och samma kam.

Telefonsamtalen är gratis och bandas inte. Chattjänst finns tillgängligt på svenska på torsdagar mellan klockan 14:00 och 17:30.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle