Hoppa till huvudinnehåll

Blå framtid tappar ledamöter, men alla har ännu inte gett upp: "En fråga där vi är av annan åsikt än alla andra är den obligatoriska skolsvenskan"

Kampanj hos Blå Framtid på Narinken.
Blå framtid misslyckades med att ta sig in i riksdagen i valet i april 2019. Partiet existerar nu bara inom kommunalpolitiken. Bilden är från EU-valskampanjen i maj. Kampanj hos Blå Framtid på Narinken. Bild: Karoliina Simoinen / Yle Blå framtid,Narinken,EU-valet 2019,partier,politik,valrörelse

Det glesnar i leden hos Blå framtid. Både i Kyrkslätt och i Esbo har ledamöter lämnat partiet. Men i Helsingfors tror kretsordförande att partiet har en framtid och att man kan profilera sig när det gäller den obligatoriska skolsvenskan.

- Partiet har ingen framtid i huvudstadsregionen.

Det här säger Pekka M. Sinisalo om Blå framtid som han själv representerade ännu för några månader sedan. Han var bland annat ordförande för partiets kretsavdelning i Nyland.

I mitten av juni insåg han att partiet han företräder inte har någon framtid, namnet till trots, och gick över till Nygröna i Kyrkslättfullmäktige.

Den gruppen bildades tidigare då De grönas fullmäktigegrupp splittrades i Kyrkslätt.

I och med hans avhopp har Blå framtid inte en enda ledamot i kommunens fullmäktige.

- Jag förutsåg det här redan innan riksdagsvalet, men valresultatet var mycket sämre än det förväntade. Och trots bra typer finns ingen framtid eller trovärdighet i Blå framtids verksamhet, säger Sinisalo.

Han har ännu inte fattat beslut om han ställer upp i kommunalvalet 2021, men framhåller att på Blå framtids lista hade det inte varit möjligt.

Blå framtid fick inte in en enda ledamot i riksdagen i valet i april.

Blå framtids Simon Elo träffar folk på torget i Tamerfors
Simon Elo. Blå framtids Simon Elo träffar folk på torget i Tamerfors Bild: Jarno Kuusinen / AOP Blå framtid,Simon Elo

Tidigare ordförande för riksdagsgruppen gick ur

Partiet uppstod efter att Sannfinländarna splittrades i och med att Jussi Halla-aho valdes till ordförande i juni 2017.

Simon Elo hade en framträdande roll då gruppen bildades 2017 och var ordförande för partiets riksdagsgrupp under förra valperioden.

Elo föll ur riksdagen i våras men sitter ännu i Esbofullmäktige. Förra veckan meddelade han att han lämnar partiet.

Han kommer ändå fortsätta som obunden i Blå framtids fullmäktigegrupp i Esbo. Fullmäktigegruppen består också av Sannfinländarnas tidigare ordförande Timo Soini och av Jukka Kilpi, som är gruppordförande.

"Vi har med Timo konstaterat att vi har betalt medlemsavgiften för det här året"

Kilpi säger att gruppen fortsätter tills vidare.

- Vi har med Timo konstaterat att vi har betalt medlemsavgiften för det här året. Vi tar del av den förmånen och funderar i lugn och ro på hur vi gör i framtiden, säger Kilpi.

Vad händer efter årsskiftet?

- Det funderar vi på sedan. Vi har inte bråttom. Kommunalvalet är först 2021.

Har De blå en framtid?

- Jag ser det som rätt osannolikt att Blå framtid som parti kan vända utvecklingen. Resultatet i riksdagsvalet och EU-valet var så förkrossande. Vi försöker hitta lokala lösningar och det avgörs senare om partiet heter Blå framtid eller någonting annat, säger Kilpi.

Blå framtid bjuder på grillkorv under ett torgmöte
Efter att Blå framtid föll ur riksdagen i våras befinner sig partiet nu i marginalen. Blå framtid bjuder på grillkorv under ett torgmöte Bild: Jarno Kuusinen / AOP Blå framtid,partimöten

Får inte partistöd

I stadsfullmäktige i Vanda har Blå framtid tre ledamöter.

- Genom ett gott arbete försöker vi profilera oss och få ut vårt budskap. Problemet på ett allmänt plan är att få ut sitt budskap i offentligheten. Vi har inte pengar för detta, säger Pietari Jääskeläinen, ordförande för partiets fullmäktigegrupp i Vanda.

Eftersom Blå framtid inte fick in en enda ledamot i riksdagen i valet i april får partiet inget statligt partistöd.

"Vi har många aktiva och ett växande medlemsantal, alltså inte ett sjunkande"

I Helsingforsfullmäktige representeras partiet av tidigare ministrarna Sampo Terho och Jussi Niinistö. Terho var partiets ordförande i två år till och med juni 2019.

Yle Huvudstadsregionen når Terho per telefon, men han vill inte ställa upp på intervju. Han hänvisar alla frågor om framtiden för De Blå till Toni Ahva, ordförande för Helsingfors Blåa.

- Den fosterländska ideologin fick oss att gå med i partiet och de som inte är med av den anledningen är fria att lämna partiet, säger Ahva.

- Jag har inte hört att någon har lämnat i Elos kölvatten. Det råder en god stämning på fältet. Vi har många aktiva och ett växande medlemsantal, alltså inte ett sjunkande. Vi måste förnya partiet och kommer att göra det. En ny generation är på kommande och generationsskiften tar tid, säger Ahva.

Yle Huvudstadsregionen försöker reda ut om partiets medlemsantal faktiskt växer.

Några exakta siffror vill partisekreterare Jari Turpeinen inte uppge, utan nöjer sig med att säga att antalet växer med under tio per vecka.

Enligt Turpeinen växer antalet i hela landet, det vill säga också i huvudstadsregionen.

Satsar på kommunalpolitiken

Enligt Helsingfors Blåas ordförande Toni Ahva ska partiet profilera sig som ett trygghetsparti.

- Det finns de som inte vill rösta på Samlingspartiet eller på Sannfinländarna och där emellan finns plats för oss, säger Ahva.

Är det sannolikt att partiet ställer upp kandidater i kommunalvalet 2021 i Helsingfors?

- Det siktar vi på. Vi satsar nu på kommunalpolitiken.

Vilka frågor kommer ni att lyfta upp i Helsingforspolitiken?

- Vi vill sänka kommunalskatten. När regeringen driver en politik som leder till att skulderna ökar vill vi kompensera det på kommunal nivå.

- En annan fråga där vi är av annan åsikt än alla andra är den obligatoriska skolsvenskan. Vi föreslog att Helsingfors skulle gå med i det regionala språkförsöket om ett fritt språkval och att den obligatoriska svenskaundervisningen slopas. Men alla andra grupper, också Sannfinländarna, röstade emot, säger Ahva.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen